| Bukfetma | |
 Kvinnan till vänster har timglasformad kropp, medan mannen till höger har bukfetma och äppelformad kropp. | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | E66 |
| ICD-9 | 278 |
Bukfetma ellercentral obesitas, är en typ avfetma som orsakas avfettansamling runtorganen ibukhålan och runttarmarna (visceralt fett). Bukfetma kan också definieras som ett stortmidjemått, oavsett vad personen har förmidja-höft-kvot ochBMI.
Bukfetma kan ingå som symtom påmetabolt syndrom samt ökar risken förhögt blodtryck ochtyp 2-diabetes. Gränsen för bukfetma för kvinnor är ett midjemått över 80 eller 88 cm, och för män ett midjemått över 94 eller 102 cm. Bukfetma ökar risken för att dö avhjärt-kärlsjukdomar. Risken ökar innan personen uppnått gränsen för bukfetma.[1][2][3][4]
Ett flertal sjukdomar kan göra att buken sväller upp av andra orsaker än av fettansamling, så exempelvisascites.
Fetma har sedan lång tid visat sig korrelera starkt med att insjukna i, eller dö i förtid av, vissa sjukdomar, däribland hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck och typ-2-diabetes. Nyare forskning har visat att midjemåttet är ett bättre sätt att bedöma risken, då dessa sjukdomar korrelerar med bukfetma, inte med kroppsvikt. Risken ökar redan när kvinnor har ett midjemått över 80 cm och män har ett midjemått över 90 cm, helt oavsett vilketBMI de har.[4] En kvinna med övervikt ochtimglasformad kropp men med ett midjemått under 80 cm, löper alltså inte samma risk som en person med äppelformad kropp med ett midjemått över 80 cm som är smalare än den förra.
Unga kvinnor med övervikt tenderar att ha kvar den timglasformade kroppen hon har som normalviktig, medan kroppsformen med stigande ålder tenderar att bli mer äppelformad med relativt sett större midjemått (mer bukfetma). Hos män finns, oavsett ålder, en stark korrelation mellan kroppsform och vikt med en ökad tendens till äppelform (bukfetma) med ökande vikt.[5] Det ökade midjemåttet som kvinnor får med stigande ålder tillskrivs som regel de sänktaöstrogennivåerna, medan lägremidja-höft-kvot och större byst (timglasformad kropp) framför allt beror på höga nivåeröstrogen ochprogesteron.[6]
Höga värden avkortisol, som vidCushings syndrom, leder till bukfetma.[7]Tillväxthormonbrist kan ge en kroppstyp med minskad muskelmassa och mer bukfetma.[8] Hos kvinnor kan det tyda påpolycystiskt ovariesyndrom. I vissa fall kan bukfetman vara ett symptom påmetabolt syndrom.
Eftersom placeringen av kroppsfett är relaterad till personenskön, har det länge antagits attkönshormonerna spelar roll i uppkomsten av bukfetma. Länge antogstestosteron ochdihydrotestosteron (DHT) orsaka tillståndet. Kvinnor med bukfetma antogs lida avhyperandrogenism. Dock verkar kvinnor med bukfetma ha låga nivåer DHT,[9] men forskningen angående andelen visceralt fett och nivåer androgener hos kvinnor har också gett högst motstridiga resultat. Hos män däremot visar nyare forskning entydigt att bukfetma hänger samman med låga testosteronnivåer.[10] Metabolt syndrom, där bukfetma är ett kardinalsymtom, hos män har ett starkt samband medhypogonadism (dåligt fungerande könskörtlar).[11] Å andra sidan verkaröstrogen skydda mot bukfetma,[12] då östrogen bland annat leder till ökad tendens till att ansamlaunderhudsfett (inte visceralt fett).[13]
Hög andelbrunt fett, vilket troligen aktiveras avkatekolaminer, minskar troligen midjemåttet.[14]
Bukfetma hänger ihop med en rad olika sjukdomar, vilka nedsätter livskvaliteten eller kan vara direkt dödliga. Till den senare gruppen hörhjärt-kärlsjukdomar,högt blodtryck ochtyp 2-diabetes.
Män med bukfetma har färre och mindre rörligaspermier, och därför nedsattfertilitet. Kvinnor med fetma kan fåoregelbunden menstruation, och därför oönskat bli gravid, men i övrigt ger bukfetma sämre fertilitet också hos kvinnor.[15] Det är vanligare med fetma och bukfetma hos kvinnor som fårbröstcancer, och detta ökar risken att cancern blir aggressiv.[16] Viskeralt fett, som kännetecknar bukfetma, ökar risken också för andra typer av cancer samt försämrar prognosen kraftigt, däriblandtunntarmscancer,tjocktarmscancer ochcancer i bukspottskörteln, i synnerhet om bukfetman ingår som symtom på metabolt syndrom.[17]
Tyvärr är den svår att motverka och även svår att tvinga tillbaka, men med rättkosthållning och med rätt typ av fysisk aktivitet går den att behandla. Bukfetma är dock mindre vanligt förekommande änunderhudsfett runt magen, vilket är enklare att få bukt med.
Wikimedia Commons har media som rörBukfetma.
| ||||||||||||||||||||||
