 | Denna artikelanses inte vara skriven ur ettglobalt perspektiv. Motivering:Svårt att veta vad som handlar om Sverige och vad som är globalt. Hjälp gärna till ochförbättra texten om du kan, eller diskutera saken pådiskussionssidan. (2015-08) |
Brevbärare ellerpostiljon är de postfunktionärer, vilka beledsagar och övervakar den allmännapostgången.
Titeln postiljon användes redan 1636, men var då en synonym tillpostbonde. 1673 infördes särskilda postiljoner som befordrade post till häst vissa sträckor, och 1725 inrättades fast anställda postiljoner.[1] Under 1800-talet blev postiljon en titel för de posttjänstemän som skötte postbefordran med postdiligens eller postkupéer på järnvägsvagn.[2]
Inom svenskaPostverket ochPosten AB hartjänstemän av lägre grad kallats för postiljoner, medan sådana anställda som befordrats kunnat kallasförste postiljoner elleröverpostiljon. Fram till 1904 bar postiljonerna vid landsvägsposten (det vill säga på landsbygden)sabel som en del avuniformen och kunde även utrustas med revolvrar. Ifackligt hänseende har postiljonerna under lång tid organiserats främst avSEKO (tidigareStatsanställdas Förbund).
Brevbärare förekom i Stockholm redan på 1600-talet, 1693 fanns tre anställda brevbärare, men det dröjde innan brevbäring infördes på andra håll. 1850 inrättades brevbäring i Göteborg, och 1861 infördes brevbäring mera allmänt i de svenska städerna. 1878 infördes en lantbrevbäring i Sverige.[3]
Wikimedia Commons har media som rörBrevbärare.