Bologna är även känt som "la grassa" (den feta) med hänvisning till stadens kulinariska traditioner.[källa behövs] Ett annat vanligt använt smeknamn är "la rossa" ("den röda") vilket ibland sägs hänvisa till fasadfärgerna men som många[vilka?] snarare förknippar med stadens politiska hemvist då Bologna är omtalad som en vänsterorienterad stad.[källa behövs]
Bologna är huvudstaden i provinsen med samma namn, och ligger vidApenninernas fot mellan flodernaReno ochSavena. Bologna är strategiskt belägen som en knutpunkt för alla vägar överAlperna frånSimplonpasset tillTrieste till Apenninerna och tillToscana samt östkusten tillBrindisi ochTarent, varför handeln har blomstrat där ända sedanromarrikets dagar.
Under förhållandevis lång tid försvarades Bologna endast av en enkelenceinte utanför den gamlaringmuren, anlagd med några 500 meter framför denna detacherade jordverk, mot söder skyddades den av flerafort som byggts i yngre tider, bland vilka Montebedullo ligger på 20 km, Monteveglio på 17 km, Oliveto på 16 km och San Lorenzo på 12 km avstånd från enceinten, vilken vid fortens tillkomst jämte jordverken i norr därmed slopades.
Staden själv, omgiven av gamla murar och gravar, bildar en oregelbunden sexhörning med trånga och krokiga gator. De äldre delarna är ännu planlagda utifrån den romerskacastrum som utgjorde stadens grund. Den sexhörniga stadsmuren uppfördes på 1300-talet.[3] Dess centrum bildar Piazza del Nettuno med Neptunsbrunnen (avGiovanni Bologna) och Piazza Vittorio Emmanuele med Viktor Emanuels 1888 avtäckta ryttarstaty. I närheten av det sistnämnda står de båda berömda lutande tornen, det ena, påbörjat av Asinelli 1109 och uppkallat efter honom, 83 meter högt med 1,23 meters avvikelse från lodlinjen, det andra, kallat Garisenda efter sin byggmästare, 47,5 meter högt med 2,4 meters avvikelse.
I Bologna finns dessutom en anrikbotanisk trädgård, en konstakademi (stiftad av påvenKlemens XIII), en musikakademi,Academia filarmonica instiftad 1666.[3] med flera vetenskapliga institutioner och samlingar. Bologna har även vetenskapsakademi (den så kallade Istituto delle scienze, stiftad 1690, öppnad 1714).
Mest bekant är Bologna försitt universitet. Universitetet är världens äldsta. Det stiftades egentligen först 1158, men räknar sin uppkomst från en äldre lärdomsskola – det firade 1888 sin 800-åriga tillvaro. Av stolthet över detta universitet präglade staden på sina mynt "Bononia docet" (läromästarinnan) och har tillnamnet "la dotta" (det lärda).
Bologna är en välbyggd stad. Bland dess byggnader märks Palazzo del Podestá, i vilketkung Enzio satt fången i 23 år, Palazzo Pubblico, Loggia dei Mercanti och Palazzo Bevillacque uppfört 1477-1482. Kyrkorna San Stefano, huvudsakligen uppförd iromansk stil vilken ursprungligen bestod av flera mindre kyrkor, San Petronio, den största av stadens 75 kyrkor påbörjad 1390 och färdigställd underrenässansen med fasadskulpturer avJacopo della Quercia, San Domenico meddominikanordens stiftareDominicussarkofag utförd avNiccolò dell'Arca och kungEnzio av Sardiniens grav, San Giacomo maggiore påbörjad 1267, den unggotiska San Francesco uppförd 1236-1263, vidarebarockkyrkorna katedralen San Pietro och San Salvatore som skadades svårt underandra världskriget. Andra byggnader är det gamla rådhuset Palazzo communale uppfört 1245-1429.[3]
Stadens konstmuseum rymmer flera betydande verk från 1500- och 1600-talet, varibland särskilt märksRafaelsHeliga Cecilia.
I stadsdelen Borgo Panigale ligger fabriken för den italienska motorcykeltillverkarenDucati, byggd 1935.
Bologna är en av Italiens äldsta städer. Vid Villanova, Certosa och Marzabotto runt Bologna finns lämningar efterVillanovakulturen. Senast 600 f. Kr. föll området underetruskernas kontroll, och de anlade stadenFelsina på platsen för det nutida Bologna, vilken snart utvecklade sig ett centralort inom etruskernas norra område. Omkring 350 f. Kr. erövrades Felsina avbojerna vilka gav den namnetBononia. 189 f. Kr. förlade romarna en koloni hit, och infogade staden i provinsenGallia Cisalpina.[4]
Staden plundrades av hunner, goter ochlangobarder.Karl den store skänkte sedan han intagit norditalien Bologna tillpåvestolen. Under senare hälften av 1100-talet och förra hälften av 1200-talet deltog Bologna i konflikten mellan detyska kejsarna och de fria städerna och senare mellan de olika italienska furstarna ochRepubliken Venedig, men lyckades hävda sitt oberoende. Under denna tid blev Bologna och universitetet och juristskolan där ett av Europas viktigaste lärdomscentran. Sedan 1506 var Bologna på nytt huvudsakligen en del avKyrkostaten.[4]
År 1254 antog BolognaLegge del Paradiso (Paradislagen), som förbjöd slaveri; slavarna köptes samtidigt upp med stadens finanser och släpptes fria.
År 1796 ingick det i denCisalpinska republiken, kom 1815 åter till Kyrkostaten, men gjorde 1821 och 1831 uppror mot påven och hölls 1849-59 besatt av österrikarna. I mars 1860 förklarade Bologna sin anslutning tillkungariket Sardinien.
Under andra världskriget var Bologna under flera månader nyckeln till den tyska försvarsställningen genom Italien. Trots det erhöll staden endast lättare skador under kriget, och befriades av de allierade i april 1944.[3]