Bitjvinta (georgiska:ბიჭვინთა), ellerPitsunda (abchaziska:Пиҵунда), är endaba (stadsliknande ort) och kurort i distriktetGagra iAbchazien i nordvästraGeorgien. Den ligger vid vidSvarta havets kust, 25 kilometer söder omGagra. Den hade 10 146 invånare enligt folkräkningen 1989, men denna siffra antas ha minskat kraftigt till följd av kriget på 1990-talet och uppgick till 4 198 personer enligt folkräkningen 2011.[2]
Den grundades avgreker på 400-talet f.Kr. som en handelskoloni (Πιτυος;Pityous ellerPitiunt). Utgrävningar i området har uppdagat lämningarna efter tre 300-talskyrkor och ett badhus med enastående mosaikgolv. Av den tidigare hamnen i den antika staden återstår numera endast en insjö inne i staden.Metropoliten av Pityous var närvarande vidkyrkomötet i Nicaea år 325. SanktJohannes Chrysostomos landsförvisades till staden och dog strax utanför dess kust år 407. På 500-talet var staden en av de främsta politiska och religiösa centrumen i kungadömetEgrisi (Lazica). Staden blev säte för en ärkebiskop år 541.
Området blev på 700-talet del avkungadömet Abchazien, och på 900-talet av Georgien. I slutet av 900-talet uppförde kungBagrat III en ansenlig katedral i staden i vilken det än idag återfinns spår av muralmålningar från 1200- och 1500-talen. Staden var också säte för detgeorgisk-ortodoxakatholikatet i Abchazien tills sent 1500-tal då området kom underosmansk överhöghet. Från 1200- till 1400-talet fanns där en genuesisk handelskoloni kalladPezonda. I början av 1800-talet tillföll orten Ryssland. UnderKrimkriget stod den 9 november 1853 utanför stadens kustslaget vid Pitsunda.
Bitjvinta har blivit en populär turistort bland ryska turister om sommaren.