Bismarckarkipelagen ligger nordöst omNya Guinea och består av en rad spridda ögrupper. De största öarna ärNiu Briten (ävenNew Britain ellerBirara) med cirka 37.810 km² ochNiu Ailan (ävenNew Ireland ellerTombara). Geografiskt ligger öarna iMelanesien.
Öarna är främst av vulkaniskt ursprung och på Niu Briten förekommer ännu verksamma vulkaner. Många av de mindre öarna är små korallöar. På flera öar finns tämligen höga berg, på Niu Ailan når bergen ända till 2 000 meter över havet. Befolkningen uppgår till cirka 575 000 invånare.
Ögruppen har en area om cirka 49 700 km². Förvaltningsmässigt delas området i 4 provinser
De första människor kom för cirka 33 000 år sedan frånPapua Nya Guinea till området. Senare kom öarna att befolkas av människor från den oceaniskaLapita-kulturen.
Öarna upptäcktes första gången av européer 1616 avJacob Le Maire ochWillem Corneliszoon Schouten. 1643 besöktes öarna avAbel Tasman. De förblev dock fria från europeiska invånare tills handelsfirman I. E. Godeffroy från Hamburg 1870 grundade en tysk koloni på öarna. 1885 erhöll tyskaNeuguinea-Compagnie överhöghet över öarna som i samband därmed omdöptes efter den tyske rikskansler efter att förut ha kallats "New Britainarkipelagen". 1899 övertogs öarna av tyska staten.[1]
Efterförsta världskrigets utbrott hamnade öarna1914 under australisk kontroll ochAustralien fick 1920 även officiellt mandat för Bismarckarkipelagen avNationernas Förbund. Ögruppen förblev under australisk förvaltning, förutom en kort period avjapansk ockupation, tills Papua Nya Guinea blev självständigt1975.