Beta Lyrae Sheliak | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Lyran |
Rektascension | 18t 50m 04,80s |
Deklination | +33° 21′ 45,61″[1] |
Skenbar magnitud () | +3,30-4,35 (V)[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | B8.5Ib-II[1] |
U–B | -0,56 |
B–V | 0,003±0,037[3] |
Variabeltyp | Förmörkelsevariabel avBeta Lyrae-typ (EB)[2] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | 2,20±0,7km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: 1,90±0,12 mas/år Dek.: 3,53±0,20 mas/år |
Parallax () | 3,39±0,17 mas |
Avstånd | 960±50lå (290±10 pc) |
Absolut magnitud () | -3,91 |
Detaljer | |
Massa | 13,16±0,3 / 2,97±0,2 M☉ |
Radie | 6,0±0,2 / 15,2±0,2 R☉ |
Luminositet | 26300 / 6500 L☉ |
Temperatur | 30000±2000 / 13300 K |
Andra beteckningar | |
10 Lyrae, 2E 1848.2+3318, JP11 3029, SBC7 710, EM MWC 306, 2MASS J18500479+3321455, SBC9 1092, FK5 705, N30 4183, SKY# 34642, RBR 11, GC 25847, SRS 30705, BU 293A, GCRV 11294, PLX 4353, TYC 2642-2929-1, STF 4039A, GEN# +1.00174638A, PMC 90-93 500, UBV 21442, ADS 11745 A, GSC 02642-02929, PMSC 18464+3314Aab, UBV M 23269, AG+33 1690, HD 174638, PPM 81887, WDS J18501+3322A, ALS 19761, HIC 92420, RAFGL 5305S, WDS J18501+3322Aa,Ab, BD+33 3223, HIP 92420, Renson 48890, HFE83 1239, CCDM J18501+3322A, HR 7106, RORF 1848+333, AAVSO 1846+33, CEL 4657, IDS 18464+3315 A, 1RXS J185006.6+332123, CSI+33 3223 1, IRAS 18482+3318, SAO 67452, 2E 4146, IRC +30343, SAO 67451[1] |
Beta Lyrae, med egennamnetSheliak, är prototyp-stjärnan förförmörkelsevariabler avBeta Lyrae-typ[2] och belägen istjärnbildenLyran.
Stjärnan varierar mellanvisuell magnitud 3,30 och 4,35 med en period av 12,94061713 dygn.[2]
Traditionella namn som har tillskrivitsBeta Lyrae ärSheliak,"Shelyak ochShiliak, som alla kommer från det arabiskaالشلياقšiliyāq ellerAl Shilyāk, ett av den islamiska astronomins namn på stjärnbilden Lyran.[4] År 2016 organiseradeInternationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[5] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnetSheliak förBeta Lyrae den 21 augusti 2016, nu infört i IAU:s Catalog of Star Names.[6]
Att stjärnan var variabel upptäcktes 1784 av den brittiske amatörastronomenJohn Goodricke.[7] Orbitalplanet för stjärnsystemet ligger i synlinjen från jorden, varför de båda komponenterna förmörkar varandra med jämna mellanrum, på en period av 12,94061713 dygn. Komponenterna ligger så tätt samman att de inte kan åtskiljas med teleskop. Med hjälp av CHARA-interferometern och MIRC kunde primärkomponenten ochackretionsskivan av sekundärkomponenten skiljas åt 2008.[8][9][10] Förutom de regelbundna förmörkelserna visar systemet också mindre och långsammare variationer i ljusstyrka. Dessa tror forskarna beror på förändringar i ackretionsskivan. Variationerna är halvregelbundna och har preliminärt bestämts till ungefär 282 dygn.[11]