| Beskiderna (Beskidy (polska), Beskydy (slovakiska/tjeckiska), Бески́ди (ukrainska)[1]) | |
| bergskedja | |
 Östra Beskiderna iTranskarpatiens oblast iUkraina. | |
| Länder | Polen,Slovakien,Tjeckien,Ukraina |
|---|---|
| Högsta punkt | Hoverla (ukrainska: Говерла) |
| - höjdläge | 2 061 m ö.h.[2] |
| - koordinater | 48°9′37″N24°30′0″Ö / 48.16028°N 24.50000°Ö /48.16028; 24.50000 |
| Längd | 600 km (V-Ö) |
| Bredd | 70 km (N-S) |
| Geologi | sandsten,flysch,krita,skiffer,kalksten |
| Period | Paleogen |
| Geonames | 725135 |
| Wikimedia Commons: Beskids | |
Beskiderna är ett sammanfattande namn för några bergsregioner som ingår iKarpaterna. Dessa regioner ligger huvudsakligen iPolen, men även iTjeckien,Slovakien ochUkraina. Det högsta berget i Beskiderna är Hoverla, med en topp på 2 061 m ö.h.
Olika åsikter råder angående namnets ursprung. Man har framkastat teorier kringthrakiskt ellerillyrisk härkomst,[1] och motsvarande ord förekommer i många bergsnamn i olika delar av Karpaterna och på olika delar av Balkan. Påalbanska heter detta geografiska namnlebjeshkë. De två lingvisterna Çabej och Orel har framkastat idén att ordets ursprung är det protoalbanska*beškāi tāi ('bergsängar').
Det slovakiska namnetBeskydy refererar till de polska Bieszczady-bergen, vilket utgör en enda bergskedja i Östra Beskiderna. Enligt en annan lingvistisk teori kan namnet vara relaterat till det medellågtyska ordetbeshêt,beskēt med betydelsen 'vattendelare'.
Historiskt har temen använts i flera hundra år som en beskrivning för bergskedjan som delar det gamla ungerska kungadömet och det gamla polska kungadömet. 1269 var Beskiderna kända via det latinskaBeschad Alpes Poloniae, 'Polens Beskid-berg'.
Beskiderna utgör ett yttre bält avflysch iKarpaternas bågformade bergsveckningssystem.[1] Bergen är uppbyggda avkrita ochpaleogensandsten,skiffer ochkalksten.[3]
Främst avser Beskiderna en 600 km lång och 50 till 70 km bred båge som börjar iMähren, fortsätter norr omTatrabergen och slutar vid Čeremoš-floden i Ukraina öster.[1] Den fungerar som vattendelare mellan floder tillÖstersjön och floder tillungerska låglandet.
Västbeskiderna är två parallella bergskedjor uppbyggda avsandsten,[4] medBabia Góra som en högsta punkt på 1 725 m ö.h.[1] Östbeskiderna är också sandstensberg, och högsta toppenHoverla är belägen 2 061 m ö.h.[1]
I regionen finns inte mindre än elvanationalparker. En ligger i Polen vid berget Babia Góra, en norr om Tatrabergen vid gränsen mellan Polen och Slovakien och en i området där Polen, Slovakien och Ukraina gränsar mot varandra. Sammanlagt ligger fyra av nationalparkerna i Polen, en i Slovakien och sex stycken i Ukraina. Endast en av nationalparkerna är dock belägen i den västliga delen av Beskiderna.[1]
Beskiderna innehåller stora fyndigheter av stenkol och järnmalm, och under 1700-talet utvecklades området till ett viktigt centrum för produktion av järn och stål. Numera är de största industrierna inom denna sektor belägna i Ostrava och i Třinec, båda två i Tjeckien.[1]
Wikimedia Commons har media som rörBeskiderna.
|
