Trots attstrukturformeln antyder att bensen borde bete sig som ett omättat kolväte, visar det sig vara mycket stabilt och reagerar inte medbrom på samma sätt somalkener elleralkyner. För att överhuvudtaget få det att reagera med brom måste enkatalysator i form avjärntribromid, FeBr3, tillsättas. Reaktionen som sker då är ensubstitutionsreaktion där enväteatom byts ut mot en bromatom. Orsaken till att bensenmolkylen är så stabil är att deelektroner som enligt bilden till vänster borde vara fria att bilda dubbelbindningar, så att varannan bindning är enkel och varannan dubbel, istället ärdelokaliserade och bildar en "bindning" som täcker hela molekylen. Detta fenomen kallasaromaticitet. Förutom att vara aromatiskt är bensen enannulen.
Det har visat sig att bensen ärcancerframkallande genom att kroppen viametabolismen inför enepoxid-grupp imolekylen. Denna är mycket reaktiv och kan bland annat reagera medDNA. Numera används därför inte bensen somlösningsmedel i lika stor utsträckning som tidigare. Den ersätts ofta medtoluen som har liknande egenskaper men är inte lika cancerframkallande. Bensen utgör i dag en tillsats ibensin, om än i begränsad utsträckning.
Under 2006 kom det larm om att läskedrycker kan innehålla spår av bensen. Som enkemisk reaktion mellan nedbrutna produkter avE 211 (natriumbensoat) ochE 300 (askorbinsyra) kan bensen uppstå.[1][2] Mängden bensen i en liter läsk kan då motsvara det vi normalt andas in på en timma.[3]
Bensen kan användas som tillsats i blyfri bensin för att förbättra motorns prestanda.[4]
