Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Benjamin Franklin

Från Wikipedia
Den här artikelnbehöver fler eller bättrekällhänvisningar för att kunnaverifieras.(2014-11)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kanifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras pådiskussionssidan.
Benjamin Franklin
Född17 januari (enl.n.s; 6 januari enl.g.s)1706
Boston,Massachusetts Bay-provinsen,Brittiska Amerika
Död17 april1790 (84 år)
Philadelphia,Pennsylvania,USA
BegravdChrist Church Burial Ground[1]
kartor
Andra namnSilence Dogood, Poor Richard[2] och Richard Saunders[2]
Medborgare iBrittiska Amerika ochUSA
Utbildad vidBoston Latin School,
SysselsättningPolitiker[3][4][5],universalgeni,diplomat[3][5],författare[6][7]
Befattning
Ledamot av Pennsylvanias representanthus (1764)
Talman i Pennsylvanias representanthus (1764)
USA:s generalpostmästare (1775–1776)
USA:s ambassadör i Frankrike (1778–1785)
USA:s ambassadör i Sverige (1782–1783)
President av högsta verkställande rådet i Pennsylvania (1785–1788)
Delegat vid USA:s konstitutionskonvent,Pennsylvania (1787)[8]
ArbetsgivareUniversity of Pennsylvania
Politiskt parti
Inget
MakaDeborah Read Franklin
BarnWilliam Franklin(f. 1730)
Francis Folger Franklin(f. 1732)
Sarah Franklin Bache(f. 1743)
FöräldrarJosiah Franklin
Abiah Folger
SläktingarAnn Smith Franklin
Utmärkelser
Copleymedaljen (1753)[9][10]
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences[11]
Hedersdoktor vid Saint Andrews-universitetet[10]
Namnteckning
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Benjamin Franklin, född17 januari (6 januari enligtgamla stilen, som då gällde i de amerikanska kolonierna)1706 iBoston iMassachusetts Bay-provinsen iBrittiska Amerika, död17 april1790 iPhiladelphia, var enamerikansk författare, vetenskapsman, filosof och politiker. Han var en avUSA:s grundlagsfäder.

Benjamin Franklin uppfannåskledaren.

Biografi

[redigera |redigera wikitext]
Porträtt av Benjamin Franklin 1767.

Franklin var yngst i en syskonskara på 15. När han var tio år fick han sluta skolan och vid tolv började han som lärling hos sin bror som arbetade som tryckare på en lokal tidning. Så småningom fick Franklin själv skriva material till tidningen. Efter ett gräl med brodern gav han sig iväg, först tillNew York och sedan tillPhiladelphia, dit han kom i oktober 1723. Där återupptog han sin syssla som skribent och tryckare; efter ett par månader reste han dock tillLondon för att söka lyckan, men återvände snart till Philadelphia och började arbeta för handelsmannen Thomas Denham. Då Denham avled återvände Franklin till sin tidigare syssla och startade snart ett eget tryckeri där han tryckteThe Pennsylvania Gazette, till vilken han även bidrog med material och använde för att få ut sina åsikter angående reformer han ansåg nödvändiga.

1727 grundade han en diskussionsklubb, "The Junto", som 1743 blevThe American Philosophical Society. 1731 startade Franklin, tillsammans med några av The Juntos medlemmar, det första allmänna biblioteket i Philadelphia. Det nystartadeLibrary Company beställde sina första böcker 1732. Detta bibliotek blev en stor succé och med blodad tand öppnade man bibliotek i andra amerikanska städer. Nu ägnade Franklin mer och mer tid åt officiella uppdrag; han hade politiska administrativa uppdrag och han organiserade postväsendet i de amerikanskakolonierna. Han gjorde upp planer för enakademi som sedermera skulle utvecklas tillUniversity of Pennsylvania. Vid sidan av allt detta bedrev han även forskning om elektricitet. 1748 upphörde Franklin att vara engagerad i tryckeribranschen och han gjorde ett avtal med sin förman, David Hill, om att han skulle få hälften av verksamhetens vinst under de kommande 18 åren. Nu hade han en stadig ekonomisk grund att stå på, och under de kommande åren skulle han skaffa sig ett anseende blandEuropas lärda. Det handlade om hans upptäckter inom elektricitetens område, upptäckten avnegativ- ochpositiv laddning och hans upptäckt att blixten var strömförande.

Den 15 juni 1752 kan han ha utfört det experiment han var mest känd för, att flyga en drake under ett åskväder. Följande fransmannen Thomas-François Dalibards lyckade experiment från den 10 maj samma år, är det möjligt att han försökte. Det finns dock teorier om att han aldrig faktiskt utförde experimentet själv. Andra som försökte kopiera hans experiment omkom, exempelvis professorGeorge Richmann iSankt Petersburg. Ett annat område som intresserade Franklin varmeteorologi. På den tiden då han fortfarande arbetade med att skriva reportage hade han en gång besökt en marknad i Philadelphia och där hört ett samtal om ett oväder på en annan plats i Pennsylvania. Han drog slutsatsen att detta var samma oväder som dagen innan dragit fram över Philadelphia och att detta måste innebära att oväder kan förflytta sig. Franklin var även först med att föreslå införande avåskledare och sommartid.

Politisk verksamhet

[redigera |redigera wikitext]
Självständighetsförklaringen. Målning avJohn Trumbull.

1751 grundade Franklin och doktorThomas Bond ett sjukhus, det första i det som skulle bliUSA. Inom politiken gjorde han en stor insats då han organiserade postväsendet i de amerikanska kolonierna, bildade den första frivilliga brandkåren och gratis bokutlåning från allmänna bibliotek. Men hans insatser som politiker väger lätt då man ser vad han åstadkom somdiplomat. Han hade stor betydelse när det gällde förbindelserna medStorbritannien och senare även medFrankrike. 1754 ledde han Pennsylvanias delegation vidAlbanykongressen. Detta möte mellan flera av kolonierna hade begärts avkommerskollegium i England för att förbättra relationerna mellanurfolksamerikaner och att organisera försvaret mot Frankrike. Franklin föreslog att kolonierna skulle bilda enunion. Detta förslag antogs inte men delar av det införlivades sedermera med denamerikanska konstitutionen.

1757 sändes han till England för att protestera mot deras inblandning i Pennsylvanias inre angelägenheter; han stannade i fem år för att informera allmänheten och politikerna där om förhållandena i Pennsylvania. Franklin utsågs även tillhedersdoktor vidOxfords Universitet för sina insatser inom vetenskapen. Hädanefter använde han titeln doktor Franklin. Väl hemkommen utsågs han till medlem ikongressen och gjorde en stor insats vid skrivandet avsjälvständighetsförklaringen.

1776 sändes han till Frankrike somsändebud för USA. Han bodde där i ett hus iParisförortenPassy, donerat avJacques-Donatien Le Ray de Chaumont som skulle bli en viktig allierad till USA underfrihetskriget.Under sin tid som diplomat i Paris var en av Franklins roller även att agera som minister för Sverige, befullmäktigad av hans majestät kungGustav III. Efter krigets slut undertecknade Franklin tillsammans med det svenska sändebudetGustaf Filip Creutz den 3 april 1783 en svensk-amerikansk vänskaps- och handelstraktat. Franklin stannade i Frankrike till 1785 och han var en populär person i den franska societeten. Han var så populär att det blev mode att hänga upp tavlor med hans porträtt i sitt hem. När han 1785 återvänt till Amerika förärades han med att få sitt porträtt, målat avJoseph Siffred Duplessis, utställt vidSmithsonian Institution iWashington D.C.

Nu började han arbeta för att få slaveriet förbjudet inom unionen, och han utsågs även till ordförande iThe Society for Promoting the Abolition of Slavery and the Relief of Negroes Unlawfully Held in Bondage. 1787, då han egentligen gått i pension, åtog han sig uppdraget att upprätta denamerikanska konstitutionen som skulle ersättaKonfederationsartiklarna. Franklin var den ende som satte sin namnteckning på alla tre dokument som lett fram till självständigheten:amerikanska självständighetsförklaringen (1776),Paristraktatet (1783) och konstitutionen. Samma år föreslog några pastorer iLancaster att man skulle bygga ett nyttcollege som skulle uppkallas efter Franklin. Franklin donerade 200pund till bygget avFranklin College, som 1853 slogs samman med Marshall College. Numera heter detFranklin and Marshall College.

Schack

[redigera |redigera wikitext]

Franklin var en hängivenschackspelare. Han spelade schack omkring 1733 och är därmed den första schackspelaren vars namn är känt i de amerikanska kolonierna.[12]

Begravningen

[redigera |redigera wikitext]

Den 17 april 1790 avled Franklin och begravdes i Philadelphia.

Släktingar

[redigera |redigera wikitext]

Den amerikanska skådespelarenJack Coleman (född 1958) är i rakt nedstigande led släkt med Benjamin Franklin.

Övrigt

[redigera |redigera wikitext]

Benjamin Franklins porträtt finns på 100-dollarsedeln. Benjamin Franklin var en hängivenFrimurare.Han gifte sig 1730 med Deborah Read Rogers, hon dog 1774.NedslagskraternFranklinmånen ochasteroiden5102 Benfranklin är uppkallade efter honom.[13][14]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Find a Grave.[källa från Wikidata]
  2. ^ [ab]läs online,www.benjamin-franklin-history.org .[källa från Wikidata]
  3. ^ [ab]Union List of Artist Names, 2 augusti 2016,ULAN:500331804, läst: 14 maj 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^A New Nation Votes: American Electoral Returns, 1788-1825, American Astronomical Society ochTufts University,läs online ochläs online, läst: 23 december 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ [ab]abART, abART person-ID:152605, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^Charles Dudley Warner (red.),Library of the World's Best Literature, 1897,läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^Olomoucs stadsbiblioteks regionala databas,läs online, läst: 26 september 2024.[källa från Wikidata]
  8. ^läs online,www.archives.gov .[källa från Wikidata]
  9. ^Award winners : Copley Medal (på engelska),Royal Society,läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  10. ^ [ab]MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
  11. ^Members of the American Academy Listed by election year, 1780-1799,American Academy of Arts and Sciences,läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  12. ^John McCrary,Chess and Benjamin Franklin-His Pioneering ContributionsArkiverad 21 december 2010 hämtat från theWayback Machine. (PDF). Retrieved on April 26, 2009.
  13. ^”Franklin on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010.https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/2014. Läst 4 november 2023. 
  14. ^”Minor Planet Center 5102 Benfranklin” (på engelska). Minor Planet Center.https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=5102. Läst 5 juli 2019. 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
Diplomatiska titlar
Ny titel USA:s ambassadör i Paris
1779–1785
Efterträddes av
Thomas Jefferson
v  r
Politisk filosofi
Termer
Statsskick
Ideologier
Teorier
Filosofer
Antiken
Medeltiden
Tidigmodern tid
17- och 18-
hundratalen
19- och 20-
hundratalen
Verk
Se även
Kategori:Politisk filosofi
v  r
Copleymedaljörer 1751–1800
John Canton (1751) ·John Pringle (1752) ·Benjamin Franklin (1753) ·William Lewis (1754) ·John Huxham (1755) ·Ingen pristagare (1756) ·Charles Cavendish (1757) ·John Dollond (1758) ·John Smeaton (1759) ·Benjamin Wilson (1760) ·Inga pristagare (1761-1763) ·John Canton (1764) ·Ingen pristagare (1765) ·William Brownrigg,Edward Delaval ochHenry Cavendish (1766) ·John Ellis (1767) ·Peter Woulfe (1768) ·William Hewson (1769) ·William Hamilton (1770) ·Matthew Raper (1771) ·Joseph Priestley (1772) ·John Walsh (1773) ·Ingen pristagare (1774) ·Nevil Maskelyne (1775) ·James Cook (1776) ·John Mudge (1777) ·Charles Hutton (1778) ·Ingen pristagare (1779) ·Samuel Vince (1780) ·William Herschel (1781) ·Richard Kirwan (1782) ·John Goodricke ochThomas Hutchins (1783) ·Edward Waring (1784) ·William Roy (1785) ·Ingen pristagare (1786) ·John Hunter (1787) ·Charles Blagden (1788) ·William Morgan (1789) ·Ingen pristagare (1790) ·James Rennell ochJean-André Deluc (1791) ·Benjamin Thompson (1792) ·Ingen pristagare (1793) ·Alessandro Volta (1794) ·Jesse Ramsden (1795) ·George Atwood (1796) ·Ingen pristagare (1797) ·George Shuckburgh-Evelyn ochCharles Hatchett (1798) ·John Hellins (1799) ·Edward Charles Howard (1800)
1731–1750 ·1751–1800 ·1801–1850 ·1851–1900 ·1901–1950 ·1951–2000 ·2001–idag
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Benjamin_Franklin&oldid=56266334
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp