Bekännelseskrifter är skriftliga sammanställningar av de bekännelser ochsymbola som gäller som norm för läran och är auktoriserade frånkyrkligt ellerteologiskt håll.
De fornkyrkliga trosbekännelserna (ävenuniversalsymbola) är de tretrosbekännelser som inom denKristna kyrkan utgör de absoluta råmärkena för vad som är kristentro.
Dessa är:
Lutherdomens viktigaste skrifter finns samlade iKonkordieboken. Denna antogs dock aldrig iDanmark.
Reformert dogmatik uttrycks i olika bekännelseskrifter. Några bekännelser delas av flera samfund. Olika samfund använder olika bekännelser, ofta grundat på historiska orsaker. Några av de bekännelser som ofta används är:
Svenskafrikyrkor har av tradition inga bekännelseskrifter. Man vill haBibeln som auktoritet och låta den troende själv läsa Bibeln utan att binda samvetet vid till exempel denAugsburgska bekännelsen. Man vill också vara öppen för att man kan lära sig nya saker i Bibeln, att man kan se en lära i ett nytt ljus och låta reformationen fortsätta, då vill man inte vara bunden till en detaljerad bekännelse. Ändå finns det några skrifter som ger en viss riktning åt några av de frikyrkliga rörelserna, utan att vara bindande och utan att ha någon auktoritet på Bibelns nivå.
Det förekommer i många frikyrkor att man ibland läser de fornkyrkliga trosbekännelserna igudstjänsten:
Baptister har ofta inte någontrosbekännelse, man harbibeln som auktoritet.Europeiska Baptistfederationen har dock ettutlåtande om identitet som 17 punkter anger dessteologiska identitet. Man beskriver bland annat sin syn på bibeln som auktoritet,troendedopet,frälsarenJesus Kristus som fulltmänniska och fulltgud, ansvaret förguds skapelse och kampen motslaveri,rasism,apartheid ochetnisk rensning. Som en ram för punkterna uttrycker de en längtan och förväntan överJesu återkomst och avsluter med "Amen och Amen. Maranatha, kom, Herre Jesus, kom."[1] IMessage from the Centenary Congress från 2005 års kongress beskrivs den teologiska grunden förBaptisternas Världsallians.
Svenska Missionskyrkan antog år 2000 skriftenTrons grund och innehåll . Man beskriver den som:
Evangeliska Frikyrkan beskriver sig i dokumentetEvangeliska frikyrkans tro och självförståelse som:
Flera församlingar i EFK serLausannedeklarationen som en viktig beskrivning av dess tro.
Svenska Alliansmissionen ger en klassiskt frikyrklig beskrivning av förhållandet till bekännelseskrifter:
Adventistmedlemmarna har alltid uppmuntrats att studera bibeln själva. Man har ingen fast lära eller formelltrosbekännelse, men det finns 28 trospunkter som sammanfattar vad många adventister tror på.[4] Namnetsjundedagsadventister kommer från att rörelsensteologi föreskriver attlördagen är vilodagen, samt att man väntar på Jesu snara återkomst.
Eftersompingströrelsen består av självständiga församlingar finns inga enhetligt antagnatrosbekännelser eller lärosatser. Dock har en homogenitet i lärofrågor vuxit fram under rörelsens historia. I likhet med alla andra kristna kyrkor ställer rörelsens församlingar sig bakom innehållet ide fornkyrkliga trosbekännelserna. Emellertid läses inte dessa regelmässigt som del av gudstjänstfirandet eller undervisningen.