| Denna artikel ingår i en artikelserie |
| Genetik |
|---|
 |
| Nyckelämnen |
| Kromosom ·DNA ·RNA ·Genom ·Ärftlighet ·Mutation ·Nukleotid |
| Relaterade ämnen |
| Evolution ·Populationsgenetik ·Kvantitativ genetik ·Molekylär genetik |
| Forskning och tillämpningar |
| Genetiker ·DNA-sekvensering ·Genteknik |
 Kategori |
Baspar är par avnukleotidernaadenin (A),cytosin (C),guanin (G) ochtymin (T), som tillsammans bildarDNA.
Man säger att DNA är endubbelsträngadmolekyl, kalladdubbelhelix,[1] eftersom dess tydliga sekventiella struktur består av två ihopparade strängar av baspar.Basparen binder komplementärt till varandra genom att A på ena strängen föredrar att binda till T på andra. Likaså föredrar G att binda till C, något starkare i den meningen att det krävs mer energi för att bryta den bindningen.
Baspar används ofta som längdenhet för DNA, gärna förkortatbp. till exempel 100 bp, vilket betyder att en DNA-kedja består av 100 baspar. 1 000 baspar utgör ett kilobaspar (kb) och 1 000 000 baspar ett megabaspar (Mb).
I mån av behov fråncellen skrivs en bit (en gen) DNA av, vilket även kallastranskription, och omvandlas i processen tillmRNA. Strängen mRNA som bildats ifrån är komplementär mot det DNA (sense) som den kopierades ifrån och därmed också nästan identisk med den komplementära DNA strängen (antisense).
Den slutgiltiga produkten som cellen oftast strävar efter är ettprotein. Kedjan av mRNA, vilket står för messenger RNA, skrivs därför av igen och översätts, translateras, till en proteinsekvens. Till skillnad frånDNA/RNA basparen med endast fyra alternativ finns det 20 olika "baspar" i proteinsekvenser. Dessa 20 aminosyror används av cellen för att bygga upp olika proteiner vilka alla utför en viss funktion i cellen (endocytos) eller utanför den (exocytos).
Wikimedia Commons har media som rörbaspar.