Området har en mängd benämningar på de inhemska språken, varav de vanligaste ärEuskal Herria ellerEuskadi påbaskiska,Pays Basque påfranska ochPaís Vasco påspanska.Ordrötterna med uttalet-sk- i dessa ord är troligtvis besläktade och går tillbaka pålatinetsVasconia, belagt från sent 300-tal. Grundordetsetymologi är däremot oklar, liksom huruvida ordet härstammar från baskiskan eller latin. NamnetEuskal Herria finns belagt sedan 1564, medanEuskadi är enneologism som introducerades avSabino Arana år 1896, då med stavningenEuzkadi.[1]
Påsvenska var tidigare "Baskiska provinserna" (motsvarande spanskansProvincias Vascas det vanligaste namnet, men sedan 1970-talet har "Baskien" varit det mest förekommande.[2]
Sandstränder och klippor, här iBiarritz iLapurdi, präglar den baskiska kustlinjen
Baskien är ett mycket bergigt område vid västraPyrenéerna. Kustlinjen motAtlanten består både av sandstränder och klippor. Områdets norra del harkustklimat med varma somrar, milda vintrar och hög nederbörd, medan den sydligare delen harsubtropiskt klimat med heta somrar, kalla vintrar och mindre nederbörd.
Baskiens högsta punkt ärHiru Erregeen Mahaia (Mesa de los Tres Reyes) som ligger i östra Navarra och når 2 444 meter över havet.[3] Den största floden som rinner genom Baskien ärEbro, som passerar södra Álava och Navarra på vägen tillMedelhavet. En annan viktig flod är den spansk-franska gränsflodenBidasoa som rinner ut i Biscayabukten mellan Gipuzkoa och Lapurdi.
Baskien har varit befolkat sedan förhistorisk tid, vilketgrottmålningar vittnar om. Under 100-talet f.Kr. erövrades området avromarna, som grundade staden Pompelon (sedermera Pamplona) år 74 f.Kr.
Befolkningen som av romarna kalladesvasconer utvidgade på 500-talet sitt territoriumfrankerna i öster ochvisigoterna i norr.[4] På 580-talet började man kolonisera sydvästraAkvitanien vilket område efter vasconerna fick namnet Vasconia (dagensGascogne). 602 kom man i konflikt med frankerna och erövrade 628Garonne men stoppades 635 avDagobert I. Man lyckades dock fortsättningsvis bevara sin självständighet från morerna och frankerna som besegrades islaget vid Roncesvalles 778.[5]
På 800-talet upprättadeskungariket Navarra som kom att omfatta alla de baskiska områdena. Kungariket kom att spela en viktig roll underåtererövringen aviberiska halvön frånmorerna. Navarras södra del övertogs avAragonien år 1512 och inkorporerades senare iSpanien, medan den norra delen uppgick i kungariketFrankrike år 1620. Fram tillsfranska revolutionen, då gamla administrativa gränser bröts upp, behöll de baskiska områdena visst självbestämmande inom Frankrike.
I Spanien respekterades det så kalladeforalsystemet. Upphävandet av baskernas privilegier i Spanien ägde rum första gången 1820, men en stark opposition framtvingade ett återställande av systemet 1823. Den spanska regeringens obenägenhet att i sin helhet respektera privilegierna ledde 1833 till baskernas anslutning tillförsta carlistupproret 1833. Detta resulterade för Baskiens del i förlikningen iBergara 1839, där deras privilegier i sin helhet erkändes. Förnyade inskränkningar i självständigheten ledde till att baskerna anslöt sig även till det andra carlistupproret 1872–1876, efter vars kuvande de förlorade sin skattefrihet och krigstjänstskyldighet men fick sin administrativa självständighet garanterad.[6]
Tack vare Bilbaos täta sjöförbindelser medbrittiska öarna komindustriella revolutionen tidigt till staden och trakterna runtomkring. Stålindustrier och båtvarv lade grunden för Bizkaia-provinsens välstånd. Andra städer, som till exempelBiarritz ochSan Sebastián kom istället att utvecklas till turistdestinationer och kurorter under 1800-talet, med en avsaknad av tyngre industri. Det baskiska inlandet, särskilt det i franska delen, förblev ruralt och dominerades av jordbruk och boskapsskötsel.
Underspanska inbördeskriget slöt provinserna Bizkaia och Gipuzkoa upp pårepublikens sida, medan Navarra och Álava stöddecarlisterna och därmedfalangisterna. Tyska flygvapnets bombningar avGernika 26 april 1937 kom att bli ökända som historiens första terrorbombningar, och förevigades genomPablo Picassosmålning. När de republikanska områdena avskurits från övriga Spanien, utropades en självständig baskisk stat under ledning avJose Antonio Agirre, som efter nederlaget i kriget gick i exil.
Underandra världskriget ockuperadesnorra Baskien, liksom övriga Frankrike, avNazityskland. Efter krigsslutet var Frankrike med och bildadeEuropeiska kol- och stålgemenskapen, som Spanien anslöt sig till först 1986. Spanien styrdes alltjämt avFranco-regimen, som förde en repressiv politik gentemot baskiska språket och samhället. Som reaktion mot detta grundades 1959ETA som genomförde väpnade aktioner mot regimen och bland annat dödade Francos regeringschef och tilltänkte efterträdareLuis Carrero Blanco år 1973. Efter Francos död inleddes istället en demokratiseringsprocess, där baskiskanDolores Ibárruri i egenskap av ordförande förSpaniens kommunistiska parti spelade en viktig roll. Också efter demokratins återinförande fortsatte emellertid terrorattentaten, och sammanlagt har över 1 000 personer dödats i konflikten. Även om inga mord genomförts sedan 2009 påverkar konflikten fortfarande området.[7]
I och med att Frankrike och Spanien ersatte sinapesetas ochfranc medeuron år 2002 har alla baskiska provinser samma valuta nu för tiden.
De sju baskiska provinserna jämte resultatet från en undersökning om kulturell tillhörighet från 2008, där folk fick svara på frågan "känner ni er baskisk?". Mörkgrönt står för "ja", ljusgrönt för "ja, i viss mån", orange för "nej" och vitt för "vet ej" eller att personen avstått från att svaraAndelen som talarbaskiska (euskara) varierar stort både mellan och inom de olika provinsernaAndelen skolelever per kommun som undervisas på baskiska (2000–2005)
Provinserna Araba, Bizkaia och Gipuzkoa utgör denautonoma regionenBaskien, medan Navarra utgör en egen autonom region i Spanien. Dessa fyra provinser kallas på baskiskaHegoalde, "syddelen". Till detta område brukar också denkantabriskaexklavenValle de Villaverde (Villaverde Turtzioz på baskiska) ochTreviño (Trebiñu), som tillhör provinsenBurgos, räknas.
Lapurdi, Nedre Navarra och Zuberoa,Iparralde eller "norddelen", saknar idag administrativ betydelse, utan ingår som den södra delen av det franskadepartementetPyrénées-Atlantiques.
I den spanska regionen Baskien och i den norra hälften av Navarra ärbaskiska ochspanska officiella språk. I övriga Navarra, liksom i Valle de Villaverde och Treviño, är spanska det enda officiella språket. I den franska delen ärfranska det enda officiella språket.
Av de cirka tre miljoner invånarna i Baskien är det drygt 650 000 (ca 20 %) som har baskiska sommodersmål.[9] Därutöver har omkring 400 000 personer mer eller mindre djupa kunskaper i baskiska somandraspråk. Antalet baskisktalande varierar stort mellan och inom de olika provinserna. Till exempel har baskiskan en dominerande ställning på Gipuzkoas landsbygd, medan få eller inga talar baskiska i södra Navarra. I princip samtliga av de 2,7 miljoner invånare som bor isödra Baskien, det vill säga den del som ligger i Spanien, talar spanska som modersmål eller på modersmålsnivå, liksom lejonparten av de knappt 300 000 som bor inorra Baskien, alltså inom Frankrikes gränser, talar franska.[9]
Baskien har 18 platser i den spanskadeputeradekongressen och 15 platser i den spanskasenaten, medan Navarra har fem säten i vardera kammare i detspanska parlamentet. I och med att franska Baskien inte utgör en egen administrativ region i Frankrike har området ingen särskild representation i detfranska parlamentet.
Under det senaste halvseklet har politiken i Baskien präglats av separatistgruppenETA:s våld, vars attentat kostat uppåt 850 människor livet. Efter en internationell fredskonferens, där bland andraKofi Annan,Gro Harlem Brundtland,Bertie Ahern ochGerry Adams medverkade, meddelande ETA hösten 2011 att de lade ner sina vapen för gott.[10] Under 2014 började ETA oskadliggöra och överlämna delar av sin vapenarsenal till internationella observatörer.[11]
I juni 2014 anordnade över 100 000 personer en 123 kilometer långmänsklig kedja med krav om folkomröstning om områdets förhållandet till Spanien och Frankrike.[12]
Denbaskiska flaggan formgavs 1894 av de två brödernaLuis ochSabino Arana, som var med och grundadeEAJ-PNV. Den röda bakgrunden står för det baskiska folket, det gröna korset för eken iGernika (som symbol förforalrätten), och det vita korset förkristendomen. Flaggan hade ursprungligen smalare kors, men proportionerna har senare ändrats. Flaggan var förbjuden i Spanien mellan 1938 och 1977, men används sedan 1979 officiellt av den autonoma regionen Baskien. Den syns också på flera andra håll i Navarra och sydvästra Frankrike.
På slutet av 1800-talet sammanställdes också en baskisk vapensköld av deheraldiska symbolerna för de sju provinserna. I och med attövre ochnedre Navarra har samma symbol, har skölden endast sex fält. Den autonoma regionen Baskien använder en vapensköld med symboler för de tre provinsernaAraba,Bizkaia ochGipuzkoa. Tidigare var också Navarras symbol med, men efter en juridisk konflikt med grannregionen ersattes den med ett rött fält.
I och med attkungariket Navarra tidigare omfattade alla de baskiska provinserna, används iblandNavarras flagga, med eller utan kungakrona, som symbol för ett större baskiskt eller navarresiskt område. Även en stiliserad svart örn (arrano beltza) på gul bakgrund, ursprungligen kungSancho VII:ssigill, används som symbol för Baskien, främst inom desocialistiska självständighetskretsarna.
Också detbaskiska korset med fyra armar som antingen står medsols eller motsols är en typisk symbol för området.
Ordet för huvudbonadenbasker har sitt etymologiska ursprung i namnet påBaskien. Baskern används i området både till vardags, främst av äldre män, och vid högtidligare sammanhang ifolkdräkter. Baskermössan används också i idrotts- och tävlingssammanhang för att kröna segrare.
På inskriptioner, logotyper och vägskyltar är det vanligt att ett särpräglattypsnitt med tjockaseriffer används.
Baskien är känt för sin matkultur och sinatapas-liknandepintxos. I Baskien finns tre stycken trestjärnigamichelin-restauranger, samtliga i provinsen Gipuzkoa:Akelarre ochArzak iDonostia-San Sebastián samtMartín Berasategui iLasarte-Oria.
Det finns fleravindistrikt i Baskien. Provinserna Araba, Bizkaia och Gipuzkoa har var sitt distrikt förtxakoli-viner, medan distriktetIrouléguy (Irulegi) ligger i Nedre Navarra. Delar av vindistriktetRioja, som i huvudsak ligger i grannprovinsenLa Rioja, breder ut sig över gränsen till södra Araba (Rioja Alavesa ellerArabako Errioxa) och västra Navarra (delar avRioja Baja).Navarra är också beteckningen på ett vindistrikt i de centrala delarna av provinsen med samma namn.
Det senaste årtiondet har flera småbryggerier etablerats i Baskien, till exempelPagoa i Gipuzkoa,Naparbier i Navarra ochAkerbeltz i Lapurdi.[13] Andra typiska drycker för Baskien är torrcider och sötpatxaran, slånbärslikör.
Den första boken på baskiska,Linguæ Vasconum Primitiæ avBernard Etxepare, trycktes år 1545. Emellertid finns även äldre texter på baskiska bevarade, till exempel brev som biskopJuan de Zumárraga skrev under början av 1500-talet.[14]
Jesuitordens grundare,Ignatius av Loyola, var baskisk adelsman och officer, född iAzpeitia i Gipuzkoa, där orden fortfarande har ett av sina högkvarter.
Azurmendi, J. 1970: "Das Baskenland" In: Michael Raske (Hrsg.), Klaus Schäfer (Hrsg.), Norbert Wetzel (Hrsg):Der totalitäre Gottesstaat. Die Lage der Christen in Portugal, Spanien und im Baskenland, Düsseldorf: Patmos.
Azurmendi,J. 1997: "Die Bedeutung der Sprache in Renaissance und Reformation und die Entstehung der baskischen Literatur im religiösen und politischen Konfliktgebiet zwischen Spanien und Frankreich" In: Wolfgang W. Moelleken (Herausgeber), Peter J. Weber (Herausgeber):Neue Forschungsarbeiten zur Kontaktlinguistik, Bonn: Dümmler.ISBN 978-3537864192
Carlquist, G. 1939.Svensk uppslagsbok. Bd 3. Malmö: Svensk uppslagsboks förlag AB.
Ekholm, S. 2016.Mitt Baskien. Stockholm: Karavan.
Eriksson, J. 1998.Baskien: Delat folk, delat land. Stockholm: Utrikespolitiska institutet.
Gustafsson, T. 2012.Spanien: En stat, flera nationer. Stockholm: Carlssons.
Järlehed, J. 2007.Euskaraz: Lengua e identidad en los textos multimodales de promoción del euskara, 1970-2001. Göteborg: Institutionen för romanska språk, Göteborgs universitet.
Kurlansky, M. 1999.The Basque History of the World. New York: Walker.
Lilljegren, J. 2018. "FrånBiskaja tillBaskien: Förändringar i namnbruket genom tiderna",Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift, s. 45–60.
Pérez de Laborda, A. 2001.País Vasco: Arte, ciudades, costumbres, historia y pueblos. Donostia-San Sebastián: Txertoa.
Puig i Scotoni, P. 1986.Baskien och Katalonien: Den långa vägen till självstyre. Lund: Kursverksamheten.
Torrealdi, J.M. 2003.El Libro Negro del Euskera. Donostia: Ttarttalo.
Trask, L. 1997The History of Basque. New York: Routledge.
Urla, J. 2012.Reclaiming Basque: Language, nation, and cultural activism. Reno: University of Nevada.
.jpg)
