Bahamas, formelltSamväldet Bahamas,[2] är enstat bestående av en kedja av ett stort antal öar iVästindien utspridda mellanFlorida ochKuba, varav 30 är bebodda. Landet täcker en landyta på cirka 10 000 kvadratkilometer, och befolkningen uppgår till cirka 350 000 invånare år 2021.[1] Bahamas ekonomi är till stor del beroende avturism, bland annat från det närliggandeUSA. Ögruppen är uppbyggd avsedimentära bergarter, och området har storakorallrev.
NamnetBahamas härrör troligen från språkettaíno[6] och uttrycketba ha ma ("stort övre medelland"), vilket var ursprungsfolkets benämning på regionen. Möjligen kan namnet också härstamma frånspanskansbaja mar ("grunt vatten/hav" eller "lågvatten"), vilket skulle avspegla områdets grunda vatten. Ytterligare ett förslag är attBahamas skulle härröra frånGuanahani, ett namn med oklar betydelse.[7]
Målning över Columbus ankomst till Amerika, påGuanahani.
Bahamas var före européernas ankomst till öarna befolkade avtaínos.[5] Ursprungsbefolkningen hade kommit till öarna frånHispaniola på800-talet.[6] Den första ön somChristofer Columbus anträffade när han kom tillVästindien1492 var en av Bahamas öar. Man har tidigare antagit att det har rört sig om önSan Salvador, men numera pekas ävenSamana Cay ut som möjligt alternativ.[5] Även om Columbus deklarerade att öarna var spanskt territorium, gjordes inga större försök att kolonisera dem inledningsvis. Istället förslavade man den inhemska befolkningen och flyttade mellan 1492 och 1508 cirka 40 000 människor till gruvor på Hispaniola. Öarna kom att bli avfolkade i mer än ett århundrade.[6]
Det brittiska intresset för ögruppen började redan1629. De första engelska bosättarna anlände till ögruppen1648. Religiösa motsättningar bland engelska kolonialister påBermuda som fick en grupp män att söka en religiös fristad på Bahamas. De etablerade den första permanenta europeiska bosättningen i Bahamas, på en ö de kallade "Eleuthera" efter detgrekiska ordet för "frihet".[6] Huvudnäringar på öarna kom att blisjöröveri,smuggling ochslavhandel, då marken inte lämpade sig förplantageodling.[5] Bland annatSvartskägg använde Bahamas som utgångspunkt under en period. För att bekämpa sjöröveriet uppnådde öarna status som brittiskkronkoloni år 1717.[6] Mellan åren 1775 och 1783 ankom mångalojalister med deras slavar till öarna, efter att ha flytt under detnordamerikanska frihetskriget.[5]
Free National Movement (FNM) tog över regeringsmakten 1992 till och med 2002. Efter det har regeringsmakten i Bahamas växlat mellan partierna, PLP 2002–2007 samt 2012–2017 och FNM 2007–2012 samt sedan 2017.[5]
Bahamas utgörs av ett brett band om cirka 700 korallöar, som ligger utspridda under 800 kilometer mellan Florida och Haiti. Den totala landarealen är 10 010 kvadratkilometer.[1] De tre största öarna till ytan ärAndros (5 960 km²),Great Abaco (1 680 km²) ochGrand Bahama (1 370 km²). HuvudstadenNassau är belägen på önNew Providence.[5] På Grand Bahama ligger landets andra största stad,Freeport. Ett 20-tal av de större öarna är bebodda. Bortsett från de cirka 700 öarna omfattar även öriket cirka 2 400 mindrerev ochskär.[5]
Majoriteten av öarna sträcker sig enbart ett fåtal meter över vattenytan, där den största ön, Andros, har sin högsta punkt 22 m ö.h. Den högsta punkten,Mount Alvernia, ligger 63 m ö.h. påCat Island. Flera av öarna har längs den nordöstra sidan rader av sandkullar. Dessa har skapats avpassadvindarna samt vågtransport och är särskilt omfattande påLong Island ochEleuthera.[5]
I sydöst utgörTurks- och Caicosöarna en naturlig fortsättning av Bahamas, men tillhör inte statsbildningen.
På öarna råder ettsubtropiskt klimat. Under vintern ligger medeltemperaturen på 21 °C och under sommaren 27 °C. Det är sällsynt att temperaturen faller under 16 °C eller stiger över 32 °C. I genomsnitt uppgårnederbörden till 1 400 mm per år, men tack vare en högavdunstning i delar av landet medför det ändå en relativt torr miljö. Ögruppen får en svalkande effekt av ihållande vindar.Tropiska orkaner orsakar ofta stor förödelse på öarna under orkansäsongen från juni till november.[5][6]
Uppmätta normala temperaturer och -nederbörd i Nassau:[8]
På den större nordvästliga öarna breder vidsträckta skogar avkaribisk tall ut sig.Vegetationen består annars huvudsakligen avbuskar och låga träd. Ej giftigagrodor,ödlor ochormar dominerar djurlivet i Bahamas. I grottor längs de mer klippiga kusterna leverfladdermöss, och bland större däggdjur finns en artagutier samt en art avtvättbjörnar. Alla ovan nämnda djurarter har minskat i antal. Öarnas nationalfågel ärflamingon. Flera djurarter, främstfår,hästar och annanboskap, har introducerats till öarna från Europa. Havet runt omkring är rikt påfisk och andra ätliga havsdjur, såsomtrumpetsnäckor ochlanguster.[5][6]
Landet är en självständig medlem avSamväldet. Statsöverhuvud är den brittiska monarken som företräds av en bahamanskgeneralguvernör, som utses på förslag av premiärministern. Bahamas parlament består av ensenat och ettrepresentanthus. Senatens 16 ledamöter väljs av generalguvernören i samråd med premiärministern och oppositionsledaren, medan representanthusets 39 ledamöter väljs iallmänna val. Mandatperioderna är maximalt fem år.[5] Rösträtt erhålls vid 18 års ålder.[1]
Politiken i Bahamas domineras fullständigt av två partier,Progressive Liberal Party (PLP) ochFree National Movement (FNM). Bägge partierna kan placeras in i mitten på den politiska skalan. Landet styrdes till en början av PLP, med Lynden O. Pindling som premiärminister. År 1992 segrade istället FNM i valet ochHubert Ingraham ersatte Pindling. PLP kunde återta regeringsmakten 2002 medPerry Christie som partiledare, efter två mandatperioder i opposition. FNM och Ingram kunde återvända till regeringsmakten 2007 för att återigen förlora den till PLP och Christie 2012. År 2017 blev det återigen ett maktskifte, när FNM vann valet.Hubert Minnis blev då premiärminister. Vid valet 2017 valdes 5 kvinnor (13 procent) in i representanthuset.[5]
Rättsväsendet på Bahamas bygger i princip uteslutande påengelsk rätt. Domstolarna är organiserade imagistrates' courts ochSupreme Court. För vissa grova brott kandödsstraff utdömas.[5]
Utrikespolitiken präglas numera av nära relationer tillUSA, som dock tidigare riktat mycket hård kritik mot örikets hantering av penningtvätt och narkotikasmuggling.[5] Man har även nära relationer till den tidigare kolonialmaktenStorbritannien.
Bahamas har ett försvar (Royal Bahamas Defense Force) som är uppbyggt på frivillighet och som främst fokuserar påkustbevakning, men även på att hjälpa till vidnaturkatastrofer.[10] År 2020 uppgick styrkan till cirka 1 500 personer. Större delen av utrustningen köps frånNederländerna.[1]Guyana åtnjuter tillgång till enmarinbas i landet.[5]
Landets centralbank (Central Bank of The Bahamas) grundades 1974. Valutan ärbahamansk dollar, även omamerikanska dollar är vida accepterat på öarna.[6]
Bahamas är en av de starkaste ekonomierna i Västindien. Landets välstånd kommer främst ifrån turism och finansverksamhet. Årligen besöker omkring 1,6 miljoner turister ögruppen. Många banker och företag har valt att etablera sig i landet, tack vare avsaknaden av direktaskatter och landets liberalavalutapolitik. Landet har därmed blivit lite av regionens ledandeskatteparadis samt ett internationellt finanscentrum. Servicesektorn utgör 90 procent av Bahamas bruttonationalprodukt.[5]
Det saknas bra förutsättningar förjordbruk i landet. Man importerar omkring 80 procent av alltlivsmedel.Fisket i Bahamas har fått en allt större betydelse, med de fisk- ochhummerrika vatten som finns runt öarna samt odling avräkor. Landets export har i ökande grad kommit att baseras på det. Statliga initiativ för att öka landets industri, då främst syftande på jordbruk och fiske, har inte haft någon direkt framgång.[5]
Bank- och finansväsen sysselsätter 13 procent av bahamanerna, vilket är dubbelt så många som jordbruket och fisket sysselsätter tillsammans.Finanskrisen 2008–2009 slog hårt mot landet, i och med att de två viktigaste ekonomiska sektorerna drabbades av en stor tillbakagång.
Bahamas är regionens främsta turistland. Av de 1,6 miljoner turister som årligen besöker landet kommer merparten från USA, men även mångakanadensare ochbritter besöker önationen. Normalt sett står turismen för omkring 60 procent av BNP. En stor andel är dock icke-övernattande turister som ankommer till landet medkryssningsfartyg. De 40 procent som väljer att övernatta har störst betydelse för landets ekonomi. Många lockas av öarnas behagliga klimat men även bad, dykning, vattensporter, fiske, golf samt öarnas historia med omfattande piratverksamhet lockar dit turisterna. Främst besöker människor ön New Providence och Nassau, där man precis norr om staden har exploateratParadise Island med omfattande turistanläggningar. Även ön Grand Bahama som ligger betydligt närmare USA:s kust (knappt 100 kilometer) har utvecklats till ett turistmål med hjälp av amerikanskt kapital, bland annat harkasinon och lyxhotell byggts där.[5]
Landets överlägset viktigaste handelspartner är USA. Andra viktiga nationer som man handlar med ärFrankrike, Storbritannien, Turks- och Caicosöarna,Japan,Panama ochArgentina. De huvudsakliga importvarorna utgörs av maskin- och transportutrustning, livsmedel och fossila bränslen. Främst exporterar manpetroleum och languster (kräftor).Europeiska unionen och ett flertal andra länder undantar vissa bahamanska produkter fråntullar genomGeneralized System of Preferences.[6]
Internationellaflygplatser finns vid Nassau på New Providence, vid Freeport på Grand Bahama samt påExuma. Reguljärflyg kopplar ihop Nassau med såvälNordamerika somEuropa. Dussintals med flygplatser finns på de mindre öarna, som ansluter till internationella flygningar.[5][6]
Vägnätet är 2 717 kilometer långt, och håller en hög standard på de större öarna.[5]
Landets två huvudsakligahamnar finns i Nassau och Freeport. Många utländska passagerar- och fraktfartyg besöker dessa årligen.[6]
College of the Bahamas år 2006, numeraUniversity of the Bahamas.
Undervisningen är generellt sett utformad efter brittisk modell. För barn mellan 5 och 16 år är den obligatorisk och kostnadsfri i skolor som finansieras av staten. Det finns sammanlagt cirka 150 grundskolor och flera privata skolor, där några av dessa drivs i kyrklig regi.[5]
En filial tillUniversity of the West Indies finns i Nassau, där främst utbildning inom turism och hotelladministration bedrivs. År 1992 startades ettcollege inriktat mot turismnäringen. Ytterligare finnsUniversity of the Bahamas i huvudstaden, med yrkesutbildningar till exempelvis tekniker och lärare. Utbildningens andel av statsbudgeten är cirka 10 procent (2009).[5]
Bahamas har ett omfattande socialförsäkringssystem som inrättades 1972. Det omfattarsocialförsäkringar (pensioner ochsjukförsäkringar), bidrag (socialbidrag och moderskapspenning) samt sociala tjänster (barnomsorg). Sjukvården är delvis skattefinansierad sedan 1990-talet. Man har också infört en arbetsskadeförsäkring.[5]
Landets läkare ochsjukhus är koncentrerade kring huvudstaden, men man arbetare med "flying-doctor-service" som sänder ut läkare till öar med mindre utbyggd hälsovård. Det fanns drygt 3 sjukhussängar per 1 000 invånare i Bahamas år 2007. Cirka 7 procent av landets BNP utgörs av hälso- och sjukvårdssektorn.[5]
Landets invånarantal uppgår uppskattningsvis till 352 655 år 2021.[1] Det ger öarna en befolkningstäthet runt 25 invånare per kvadratkilometer, vilket är relativt lågt efter västindiska förhållanden. Hälften av invånarna lever i huvudstaden Nassau och drygt 70 procent på ön New Providence, där huvudstaden ligger.[5] Cirka 83,4 % av befolkningen lever i städer (2021).[1]
Enligt beräkningar från år 2010 var 90,6 % av landets befolkning svarta, 4,7 % vita, 2,1 % svarta och vita, 1,9 % övriga och 0,7 % ospecificerade.[1]
Officiellt språk på öarna ärengelska, där en standardvariant används som administrationsspråk och undervisningsspråk. Talspråket på öarna är i varierande utsträckning influerat av kreolska drag.[5]
Enligt beräkningar från år 2010 var 69,9 % av landets befolkning protestanter, med 34,9 %baptister, 13,7 % anglikaner, 8,9 %pentekostaler, 4,4 %sjundedagsadventister, 3,6 %metodister, 1,9 %Church of God, 1,6 %bröder samt 9 % övriga. 12 % var katoliker, 13 % övriga kristna (inkluderar 1,1 %Jehovas vittnen), 0,6 % övriga religioner, 1,9 % icke-troende samt 2,6 % ospecificerade.[1]
Beräkningar från år 2018 uppgav att 1,8 % av den vuxna befolkningen led avHIV elleraids, den tredje högsta andelen av befolkningen i ett land utanförAfrika, efterBelize och Haiti.[1] Landet bekymras även av en ökande andel människor medalkohol- och drogmissbruk samtfetma.[6]
I landet finns tre stycken dagstidningar:Nassau Guardian (14 000 exemplar),Nassau Daily Tribune (12 000 exemplar) ochFreeport News (4 000 exemplar). Den förstnämnda grundades redan 1844.[5]
Bahamas statliga radio- och TV-bolag heterBroadcasting Corporation of Bahamas (BCB) och grundades 1936. De sänder radio i fyra kanaler och TV i en kanal. Av TV-programmen som sänds består 75 procent av importerat material.[5] Det finns även fyra privatägda TV-stationer som konkurrerar på lika villkor med BCB. Även många privägda radiostationer sänder i landet. I juli 2018 beräknades 85 procent av befolkningen ha tillgång till Internet.[1]
Det bahamanska köket är ett blandkök, som fått många av sina ingredienser från olika håll.Maniok ochchilipeppar introducerades av de första invånarna frånSydamerika. Vidare förde afrikanska slavar med sigjams ochokra. Även influenser från de olika nationella köken i Europa har kommit till öarna. De rika fångsterna från havet präglar också matkulturen, därlanguster,sjöborrar ochhavsabborrar är vardagsmat.[5]
Många bahamaner utövar och följercricket ochfotboll, vilket kan förväntas med tanke på öns långa historia som brittisk koloni. En sport som ökar i popularitet ärbasket. Landet har också utmärkt sig ifriidrott,tennis ochsegling. Bahamas olympiska kommitté bildades 1952.[6]
.svg)
.jpg)
.png)
.jpg)
