Avskogning innebär att ett tidigareskogtäckt område permanent omvandlas till antingenåkermark, betesmark eller annan öppen mark i sån omfattning att ny skog inte hinner växa upp i samma takt.[1] Det kan ske genom mänsklig inverkan eller av naturliga orsaker, till exempelskogsbrand. Jämförslutavverkning som genomförs för att återbruka skogsmark.
Människans inverkan kan antingen vara direkt, som vid röjning för åkermark eller bostadsmark, eller indirekt, som när betande boskapshjordar genom att förtära unga plantor förhindrar skogens återväxt. Eliminering av skog utan att säkerställa återbeskogning kallas ofta för skogsskövling.[2] Avskogning av tropiska skogar sker som regel för att utvinna träet.
Avskogning kan leda till förlust av kol i jorden, eftersom döda växter inte förmultnar naturligt och därmed inte återför kolet i växten till jorden.[3]
Lacandóndjungeln, vegetation som bränts ner för att göra plats för jordbruksmark.
Avskogning kan främst kopplas till mänsklig aktivitet och påverkar människor över hela världen. Traditionellt sett röjdes skog för att ge plats åt jordbruksmark eller betesmark, men denindustriella revolutionen ökade markant takten på avskogningen.
Jordbruk är den främsta motorn till avskogning i alla regioner förutom iEuropa,[4] och omvandlingen av skog till jordbruksmark orsakar enligtFAO åtminstone 50 procent av den globala avskogningen, främst för produktion av palmolja och sojabönor.[5]
Urban- och infrastrukturutveckling är den främsta orsaken till avskogning i Europa.[4]
Andra orsaker är behov av mark för lantbruk och trä till bränsle. Några underliggande orsaker kan varafattigdom och reformbrist.
Träden, och vegetation i allmänhet, påverkarvattnets kretslopp på flera sätt:
skogens tak fångar uppnederbörd, varav en del förångas och går direkt tillbaka till atmosfären
trädens stammar och biologiskt nedfall från träden skapar en kontrolleradytavrinning
rötterna skapar en porös mark med vattenkanaler som bidrar till att marken kan suga upp nederbörden, så kalladinfiltration
skogar förhindrarerosion då rotsystemen håller jorden på plats och binder vattnet
Avskogning är ett stort miljöproblem då det kan leda till översvämningar ellererosion då avsaknaden av rötter gör att vattnet inte kan bindas i marken.
Ett skräckexempel på avskogning ärPåskön där man högg ner skogen för att resa stenstatyer och bygga hus. När skogen så småningom var borta kunde man inte längre bygga båtar för fiske och fåglarna som tidigare hade bosatt sig på ön kom inte längre dit. Detta ledde i sin tur till att befolkningen på Påskön drabbades av matbrist och populationen minskade drastiskt.[8]
Världens skogar innehåller nästan hälften av världens markbundna kol i levande vegetation, mark och jordlager. När skog huggs ned, framföralltregnskog, blir det färre träd och växter kvar förfotosyntes. Avskogning medför att mängdenkoldioxid i atmosfären ökar, vilket bidrar till att ökaväxthuseffekten på samma sätt som förbränning av olja, kol och andrafossila bränslen gör. Utsläppen av koldioxid från avskogning och skogsförstörelse uppgår till cirka 12 procent av allaväxthusgaser som släpps ut i atmosfären.[9]
Skogar är hem för ett stort antal djur såsomfåglar,däggdjur m.m. När skogsytor försvinner i allt högre takt får det långtgående effekter på den globalabiologiska mångfalden. Vissa tropiska områden upplever mer skogsförlust nu än någonsin tidigare, vilket resulterar i minskande antal olika djurarter, men det förekommer också att arter gynnas av avskogning och ökar.[10][11]
