Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Australien

Koordinater:27°3′32.85″S135°0′0″Ö / 27.0591250°S 135.00000°Ö /-27.0591250; 135.00000
Från Wikipedia
Den här artikeln handlar om nationen Australien. För kontinenten Australien, seAustralien (kontinent).
Samväldet Australien
Commonwealth of Australia
FlaggaStatsvapen
ValspråkInget
Nationalsång: Advance Australia Fair

läge
HuvudstadCanberra
Största stadSydney
Officiellt språkInget
NationelltEngelska (de facto)
Demonymaustralier[1], australiensare
StatsskickKonstitutionell monarki
(samväldesrike)
 - KungCharles III
 - GeneralguvernörSam Mostyn
 - PremiärministerAnthony Albanese
SjälvständighetFrånStorbritannien 
 - Erkänd1 januari 1901[2] 
Yta
 - Totalt7 692 024 km²[3] (6:e)
 - Vatten (%)0,76 %[4]
Befolkning
 - 2020 års uppskattning25 800 000[6] (51:a)
 - 2021 års folkräkning25 422 788[5] 
 - Befolkningstäthet3,35 inv./km² (193:a)
BNP (PPP)2023 års beräkning
 - Totalt 1,718 biljonerUSD[7] (19:e)
 - Per capita 65 366USD[7] (20:e)
BNP (nominell)2023 års beräkning
 - Totalt 1,707 biljonerUSD[7] (13:e)
 - Per capita 64 964USD[7] (10:e)
Ginikoefficient (2018)34,3[8] 
HDI (2021) 0,951[9] (5:e)
ValutaAustralisk dollar (AUD)
TidszonUTC+8 till UTC+11
Topografi
 - Högsta punktMawson Peak[10],2 745 m ö.h.
 - Största sjöEyresjön[11],9 500 km²
 - Längsta flodMurray River[12],2 520 km
Kör påVänster
Nationaldag26 januari (Australiendagen)
NationalitetsmärkeAUS
LandskodAU[13], AUS[13], 036[13]
Toppdomän.au
Landsnummer61[14]
1. Folkräkningen hölls den 9 augusti 2011.

Australien,[1] officielltAustraliska statsförbundet ellerSamväldet Australien (engelska:Commonwealth of Australia),[15] är ett land påsödra halvklotet bestående av fastlandet kontinentenAustralien, önTasmanien samt ett antalmindre öar iIndiska oceanen ochStilla havet.[Not 1] Det är tillytan världens sjätte största land. Angränsande länder ärIndonesien,Östtimor ochPapua Nya Guinea i norr,Salomonöarna,Vanuatu ochNya Kaledonien i nordöst ochNya Zeeland i sydost.

I minst 50 000 år innan deneuropeiska bosättningen i slutet av 1700-talet var Australien befolkat av ursprungsbefolkningenaboriginer,[17] som tillhörde en eller flera av ungefär250 språkgrupper.[18][19] Sedan Australien blivit upptäckt avholländska upptäcktsresande år 1606, gjordeStorbritannien anspråk på Australiens östra halva 1770 och bosatte den inledningsvis genom en fångtransport till koloninNew South Wales från den 26 januari 1788. Befolkningen växte stadigt i flera decennier och kontinenten utforskades och ytterligare fem självstyrandekronkolonier etablerades.

Den 1 januari 1901 blev de sex kolonierna enfederation som utgjorde Samväldet Australien. Man har sedan dess haft ett stabiltliberalt demokratiskt politiskt system som fungerar som enfederalparlamentarisk demokrati ochkonstitutionell monarki. Förbundet består av sex delstater och flera territorier. Befolkningen på 23,9 miljoner är starkt koncentrerad till de östra delstaterna och är mycket urbaniserad.

Australien är ett välindustrialiserat land, är världenstrettonde största ekonomi och har världenssjunde högsta inkomst per capita. Landets militära utgifter är världens tolfte största. Australien har världenssjätte högsta index för mänsklig utveckling och rankas högt i många internationella jämförelser av nationella resultat, såsom livskvalitet, hälsa, utbildning,ekonomisk frihet och skydd avmedborgerliga friheter ochpolitiska rättigheter.[20] Australien är medlem avG20,OECD,WTO,APEC,FN,Samväldet,ANZUS ochPacific Islands Forum.

Namnet

[redigera |redigera wikitext]
Det här avsnittetbehöverkällhänvisningar för att kunnaverifieras.(2025-01)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kanifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras pådiskussionssidan.

Den holländska sjöfararenAbel Tasman gav kontinenten, eller åtminstone norra och västra kusten, namnetNya Holland när han utforskade området 1644. Den engelska kaptenenWilliam Dampier använde också det namnet vid sina resor på slutet av 1600-talet. Nya Holland förknippades sedan med Australien, men holländarna gjorde aldrig några koloniala anspråk på kontinenten.

Den svenskakartografenDaniel Djurberg menade att Nya Holland var felaktigt och menade att man skulle använda mer lokala namn. Han namngav AustralienUlimaroa 1776 i sin skriftGeografi, Sammandragen utur de Nyste och Tilförliteligaste Auctorer, och i de flesta av hans efterföljande kartor och skrifter. Daniel Djurberg menade att det var det maoriska namnet på Australien, efter en berättelse frånJames Cooks resor tillNya Zeeland. Efter detta kom namnetUlimaroa att användas som namn på Australien på flera kartor publicerade iSverige,Tyskland,Österrike ochTjeckoslovakien fram till år 1819.[21]

Namnet Australien etablerades av britterna vid deras kolonisering. Den kommer av detlatinska ordetaustralis, som betydersydlig. Legender om ett okänt sydligt land,Terra Australis, cirkulerade redan underRomerska riket, och var vanliga i medeltida geografi, men det baserades inte på någon faktisk kunskap om kontinenten. Det nederländska adjektivetaustralische, i betydelsensydlig, användes först av nederländska politiker iBatavia som referens till det nyupptäckta landet i södern, så tidigt som 1638. Den första engelska skribenten som använde ordet "Australia" varAlexander Dalrymple iAn Historical Collection of Voyages and Discoveries in the South Pacific Ocean, som publicerades 1771. Med termen syftade han på hela södra Stilla havsområdet, inte specifikt kontinenten Australien. 1793 publiceradeGeorge Shaw ochJames Edward SmithZoology and Botany of New Holland, där de skrev om "den stora ön, eller egentligenkontinenten Australien, Australasien eller Nya Holland".

Namnet "Australien" populariserades i bokenA Voyage to Terra Australis avMatthew Flinders (1814). GuvernörLachlan Macquarie avNew South Wales använde sedan ordet i sina rapporter till England. 1817 rekommenderade han att ordet skulle bli officiellt, och 1824 gick förslaget igenom.

Historia

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Australiens historia

Kontinenten anses ha varit bebodd av människor under minst 50 000 år.[17][22] Ursprungsbefolkningen, kalladaboriginer, bredde ut sig över större delen av kontinenten och hade flera hundra olika språk och dialekter.[23] Deras kultur var starkt präglad av kopplingen till jorden och naturen, och kännetecknades av väl utvecklade traditioner.[23] Andra folkgrupper iAsien och öar iStilla havet hade under flera hundra år före européernas ankomst kommit i kontakt med befolkningen i de norra delarna av kontinenten och idkade även handel med den.[23] Antalet aboriginer torde före européernas ankomst möjligen ha utgjort200 000–300 000 (uppgifterna växlar mellan1 100 000 och 60 000)[24] varefter de sjönk snabbt i antal. Under åren 1836–1881 sjönk antalet aboriginer iVictoria från 5 000 till 770; stammennarrinyeri iSydaustralien hade 3 200 medlemmar, men 1875 bara 511. År 1851 var aboriginerna sammanlagt 55 000 personer, 1881 var de nere i 31 700, av vilka 20 585 bodde iQueensland. 1899 fanns i Sydaustralien ännu 2 900, iNew South Wales 3 200, i Victoria 400. Avtasmanierna, som 1803 var5 000–6 000, dog den sista, en kvinna som hette Truganini, 1876.[25][26]

Den första europé som nådde Australien var den nederländske upptäcktsresandenWillem Janszoon, år 1606, men regelrätta expeditioner dit inleddes inte förrän senare delen av 1700-talet.[23] 1770 gick den brittiske kaptenenJames Cook i land vidBotany Bay i närheten av dagensSydney, och tog kontinentens östra två tredjedelar i besittning förStorbritannien. 1789 inleddes Australiens tid som straffkoloni - och under tiden fram till 1868, då bruket upphörde, hade totalt 160 000 män och kvinnor förts till ön som fångar.[23] Under 1800-talet styrdes Australiens sex delar som kronkolonier. Efter 1850 skedde en stor invandring av britter som ett resultat avullindustrin ochguldrusher.[23]

I maj 1900 antog detbrittiska underhuset en lag varigenom Samväldet Australien (Commonwealth of Australia) bildades som självstyrandedominion i detbrittiska imperiet från 1 januari 1901.[27]

Australien deltog i såvälförsta somandra världskriget. Under första världskriget deltog uppemot 400 000 av Australiens dåtida manliga befolkning på tre miljoner, varav uppskattningsvis 60 000 dog och tiotusentals skadades.[23] Även under andra världskriget deltog större australiska styrkor såväl i kriget iAsien ochStilla havet som vidvästfronten iEuropa.[23] Efter andra världskrigets slut upplevde Australien en period av stark ekonomisk tillväxt och stor invandring av flyktingar och andra migranter från olika delar av världen.[23] Under 1950-talet, en period som präglades av stor framtidstro, startades en rad stora nationella projekt, bland andra det kända vattenkraftsystemetSnowy Mountains Scheme.[23]

Australien är i dag en konstitutionell monarki inomSamväldet, men numera finns endast få rättsliga band mellan Australien och Storbritannien.Statsöverhuvud är kungCharles III, som representeras av engeneralguvernör. I september 2008 blevQuentin Bryce landets första kvinnliga generalguvernör.[27]

Geografi

[redigera |redigera wikitext]
Klimatzoner i Australien.


Australien har en landyta på 7 617 930 kvadratkilometer[28] och ligger på denindoaustraliska kontinentalplattan. Landet omges avIndiska oceanen,Antarktiska oceanen ochStilla havet och separeras från Asien avArafurahavet ochTimorhavet. Australien har en kustlinje på totalt 34 218 kilometer (exklusive öar),[29] och gör anspråk på en ekonomisk zon på 8 148 250 km², vilket inte inkluderarAustraliska Antarktis.

Större delen av Australien består avsavann elleröken, populärt kallatOutback.

Topografi och hydrografi

[redigera |redigera wikitext]

Detstora barriärrevet, världens störstakorallrev,[30] ligger inte långt från den nordöstra kusten och sträcker sig över 2 000 kilometer.Mount Augustus, världens störstamonolit,[31] ligger iWestern Australia.Mount Kosciuszko är fastlandets högsta berg, med en höjd på 2 228 meter över havet, menMawson Peak i territorietHeard- och McDonaldöarna är högre, och sträcker sig 2 745 meter över havet. Bland Australiens mest kända klippformationer finns ocksåUluru (även känt somAyers Rock) iNorthern Territory. Australiens sand är röd tack vare korroderad malm och metaller.

Klimat

[redigera |redigera wikitext]

Australien är världens torraste och plattaste bebodda land, och har de äldsta och minst bördiga jordarna. Bara sydöstra och sydvästra hörnen av kontinenten upplever ett tempererat klimat. Den största delen av befolkningen bor längs med den sydöstra kusten. Norra delen av landet, med ett tropiskt klimat, hyserregnskogar, skogar, gräsmarker och öken. Landets klimat influeras kraftigt av havsströmmar, inklusiveEl Niño, vilket skapar en periodisk torka och tropiska lågtryckssystem som skaparcykloner över norra Australien.[32]

Klimatförändring har blivit ett mycket uppmärksammat ämne i Australien under de senaste åren.[33] Mängden nederbörd har ökat under det senaste århundradet, både sett över hela landet och för samtliga fyra kvadranter.[34] Trots detta har flera regioner och städer i Australien ständig vattenbrist på grund av tillväxt av befolkningen och lokaltorka.[35]

Växt- och djurliv

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Australiens natur
Den här artikeln eller avsnittetlever inte upp tillWikipedias artikelstandard och behöver städas upp.(2025-01)
Motivering:Avsnittet bör kunna kortas ner i denna artikel och flyttas över i sin helhet till den källösa fördjupningsartikeln för att skapa bättre balans i denna artikel.
Hjälp gärna Wikipedia med attåtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken pådiskussionssidan.
Koalan ocheukalyptusen är ett typiskt par för den australiska floran och faunan.

De mest utbredda naturtyperna i Australien ärsavann ochöken. Därutöver finns också en stor variation av olika naturtyper av mindre omfattning, allt från alpina slätter till tropiskaregnskogar. På grund av kontinentens höga ålder, dess mycket varierande vädermönster, och dess långa geografiska isolering är mycket av Australiens flora och fauna unik och innehåller många mycket olika organismer. Runt 85 procent av blomväxterna, 84 procent av däggdjuren, mer än 45 procent av fåglarna och 89 procent av de kustnära fiskarna ärendemiska.[36]Australien har bland annat flestreptilarter av alla länder med totalt 765 arter.[37] Många av Australiens ekologiska regioner, och arterna inom dessa regioner, hotas av mänsklig aktivitet och importerade växter och djur. Den federalaEnvironment Protection and Biodiversity Conservation Act 1999[38] är ett antal lagar som tagits fram för att skydda hotade arter. Många naturreservat och skyddade områden har skapats för att skydda och bevara Australiens flora och fauna.

De flesta av de australiska växterna är gröna året om och många är vana vid eld och torka, inklusiveeukalyptusen ochakacian. Australien har ett stort antal endemiskabaljväxter som frodas i näringsfattig jord tack vare dess symbios medrhiozobiabakterien ochmykorrhizasvampar. Välkänd australisk fauna inkluderarkoalan,kängurun,vombaten och fåglar såsomemun,kakaduan och andra papegojor samtkookaburran. Australien är hem till flera av jordens giftigaste ormar.[39]Dingon introducerades av austronesiska folkslag som handlade med aboriginer runt 4000 f.Kr.[40] Många växter och djur dog ut efter det att människan slog sig ner i Australien, inklusive denaustraliska megafaunan, och många fler dog ut efter att européerna slog sig ner i Australien, exempelvispungvargen.[41][42]

Styre och politik

[redigera |redigera wikitext]
Parlamentsbyggnaden iCanberra öppnades 1988 och ersatte den gamla parlamentsbyggnaden som öppnades 1927.

Författning och styre

[redigera |redigera wikitext]

Australien är enkonstitutionell monarki och den brittiska kungenCharles III innehar titelnKung av Australien (och är därmed statsöverhuvud), en roll som är skild ifrån hans roll som kung överStorbritannien. Kung Charles III är i dagliga uppgifter representerad avgeneralguvernören och även omkonstitutionen ger mycketverkställande makt till generalguvernören används den generellt bara i samråd medpremiärministern. Det har funnits tillfällen då generalguvernören agerat utan premiärministerns inrådan, ett exempel var avskedandet av Whitlam-administrationen under1975 års konstitutionella kris.[43]

Statens makt delas på den federala nivån in i tre skilda områden och grupperingar:

Detta är till stor del baserat på Montesquieus lära om en tredelad makt.

Parlamentet är etttvåkammarparlament och består av kung Charles III, senaten (överhuset) bestående av 76 senatorer och representanthuset (underhuset) bestående av 150 medlemmar som alla valts i enmansvalkretsar runtom i landet. Representation i representanthuset är direkt byggt på befolkning (varje ledamot representerar en viss mängd befolkning som valt denna), medan senatorerna representerar de olika staterna (12 per stat, medan de federala distrikten,Northern Territory ochAustralian Capital Territory båda har två senatorer). Båda kamrarna väljs via val vart tredje år; men eftersom senatens medlemmar sitter på sex år så väljs hälften av dess medlemmar i varje val. Partiet med majoritet i representanthuset bildar regering.

Det finns tre större politiska partier:Australian Labor Party,Liberal Party of Australia ochNational Party of Australia. Oberoende politiker och flera mindre partier har uppnått viss representation i de olika delstatsparlamenten men fenomenet har generellt sett haft litet genomslag. 2007 vannKevin RuddsAustralian Labor Party valet och tog makten från den förra koalitionen som styrt sedan 1996. Australien harobligatoriskt valdeltagande med undantag förSouth Australia.[44]

En socialdemokratisk regering med Australiens arbetarparti har styrt landet sedan våren 2022 och medAnthony Albanese som premiärminister.

Administrativ indelning

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Australiens delstater och territorier
Karta över Australien.

Australien består av sex delstater och två större fastlandsterritorier. Det finns även mindre territorier som administreras direkt av den federala statsmakten. Delstaterna ärNew South Wales,Queensland,South Australia,Tasmanien,Victoria ochWestern Australia. De två större territorierna ärNorthern Territory ochAustralian Capital Territory (ACT). Generellt sett fungerar territorierna på samma sätt som delstaterna, men det federala parlamentet kan åsidosätta territoriernas lagstiftning. I kontrast till det åsidosätter enbart den federala lagstiftningen staternas lagstiftning i vissa områden, dessa områden definieras iAustraliens konstitution. Frågor av lokalt intresse, till exempel sjukvård, utbildning, polis och vägnät, regleras av delstaternas parlament.

Varje delstat och större fastlandsterritorium har sitt eget lagstiftandeparlament:Enkammarparlament i Northern Territory, ACT och Queensland,tvåkammarparlament i de övriga. Delstaterna är självständiga men står under viss makt från Samväldet som definierat i konstitutionen. Kung Charles III representeras i varje delstat av enguvernör och en administratör i Northern Territory.

Australien har flera mindre territorier, den federala statsmakten administrerar ett separat område i New South Wales,Jervis Bay Territory, som ska fungera som huvudstadens hamn. Övriga mer eller mindre befolkade externa territorier ärNorfolkön,Julön,Heard- och McDonaldöarna,Kokosöarna,Ashmore- och Cartieröarna,Korallhavsöarna ochAustraliens antarktiska territorium.

Internationella relationer

[redigera |redigera wikitext]
Australian War Memorial iCanberra.

Under de senaste årtiondena har Australiens internationella relationer präglats av ett nära samarbete med USA genomANZUS-pakten och av en stark önskan att utveckla relationerna med Asien och Stilla havet, främst genomAssociation of Southeast Asian Nations ochPacific Islands Forum. År 2005 fick Australien ett inträdesmedlemskap iEast Asia Summit (EAS) sedan man undertecknat ett avtal om vänskap och samarbete. Australien är en medlem avSamväldet (tidigarebrittiska samväldet) där möten mellan medlemsstaternas ledare skapar ett forum för samarbete. Man har intensivt arbetat för en ökad liberalisering inom internationell handel och ledde bildandet avCairnsgruppen samtAsia-Pacific Economic Cooperation (APEC). Australien är en medlem avOrganisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling ochVärldshandelsorganisationen och har där arbetat för framtagandet av ett flertal frihandelsavtal, senast ett frihandelsavtal mellan USA och Australien (AUSTFA) samt ett avtal om närmare ekonomiska relationer medNya Zeeland. Australien förhandlar också om ett frihandelsavtal medJapan som man har nära ekonomiska förbindelser med.[45]

Som en av de grundande medlemmarna avFörenta nationerna har Australien arbetat energiskt förmultilateralism tillsammans med främstKanada och denordiska staterna, samtidigt som man upprätthåller ett internationellt hjälpprogram till ungefär 60 olika länder. I budgeten för 2005-06 fanns 2,5 miljarderdollar avsatt för hjälpinsatser.[46] Räknat i procent av BNP är detta mindre än vad som rekommenderas i FN:sMillenniemålen.

Försvar

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Australiens försvarsstyrkor

Australiens försvarsmakt,Australian Defence Force (ADF) består avRoyal Australian Navy (RAN),Australiska armén ochRoyal Australian Air Force (RAAF), med totalt omkring 51 000 anställda.[47] Alla delar av Australiens försvarsmakt har deltagit i olika fredsinsatser inom FN:s regi och regionalt (senast iÖsttimor,Salomonöarna ochSudan), katastrofinsatser och väpnade konflikter, inklusiveinvasionen av Irak 2003. Regeringen utser en befälhavare över försvaret,Chief of the Defence Force, från en av de tre försvarsgrenarna. För närvarande kommer befälhavaren från flygvapnet, Air Chief MarshalAngus Houston. Medan generalguvernören tekniskt sett är överbefälhavare över försvaret har han eller hon ingen aktiv roll i praktiken. Istället kontrolleras försvaret av den valda australiska regeringen.[48] I budgeten 2006-07 spenderades 22 miljarderdollar på försvaret.[49] Australien placerades 2008 på 27:e plats påfredsindexet, främst på grund av närvaron i kriget iAfghanistan.[50]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]
Se även:National Australia Bank
Australien är en av världens storaguldproducenter. GuldgruvanThe Super Pit iKalgoorlie-Boulder är Australiens störstadagbrott av guld.

Australien använder sig av en framgångsrik västerländskmarknadsekonomi, med enBNP per capita något högre än iStorbritannien,Tyskland ochFrankrike. LandetsBNP var 795 miljarderUSD 2008, vilket motsvarar 37 300 USD per capita.[51] Landet placerades på nionde plats iThe Economistsdemokratiindex 2018,[52] och på femteplats iFörenta nationernasHuman Development Index för 2021.[9]

Den australiska ekonomin har inte lidit avrecession sedan det tidiga 1990-talet. Tillväxtsiffrorna har i snitt varit 3-4 % per år. Under den internationella finanskrisen 2008–2009 var det endast Australien av OECD-länderna, som klarade av krisen utan att hamna i recession.[53]

Mycket av Australiens ekonomiska förändring och utveckling har skett efter andra världskriget. Under Andra världskriget avbröts handeln över havet och Australien behövde skaffa ett självständigt näringsliv. Industrin i landet växte och blev mångsidig samtidigt som industrialiseringen påskyndades då Australien behövde krigsmaterial. Efter kriget kom den internationella handeln igång igen och Australiens handelsmönster och dess roll i det globala näringslivet förändrades. I början av 1970-talet gick Storbritannien in i det västeuropeiska handelssamarbetet och Australiens handel med Storbritannien försämrades. USA blev istället Australiens viktigaste handelspartner bland industriländerna och när länder i Öst- och Sydostasien påbörjade sin industriella återuppbyggnad efter kriget vidgades Australiens marknad ytterligare.[54]

På 1980-talet startade arbetarpartiet, lett av Australiens dåvarande premiärministerBob Hawke, en reform som gick ut på att låta denaustraliska dollarn flyta fritt från och med 1983, tillsammans med en avreglering av det finansiella systemet.[55] Handelshindren minskades eftersom man ville att industrin skulle få konkurrens utifrån för att kunna utvecklas och bli mer effektiv och sedan kunna konkurrera globalt.[54]Howard-regeringen följde upp med mikroekonomiska reformer, inklusive en avreglering av arbetsmarknaden och en privatisering av statligt ägda företag, vilket märks främst inom den australiskatelekombranschen.[56] Skattesystemet reformerades i juli 2000 med införandet av en skatt på varor och tjänster på 10 procent.[57] Efter reformerna under 1980-talet omstrukturerades industrin i landet och enklare produktioner flyttades till länder i Sydostasien och Kina med lägre löner och därmed blev produktionskostnaderna lägre. När produktionen flyttades ökade importen av halvfabrikat.[54]

Exporten av mineraler och energiråvaror växte i snabb takt och i mitten av 00-talet stod den varugruppen för lite mer än 35 % av hela landets varuexport. Vikten av gruvindustrin har fortsatt att öka. Budgetåret 2010/11 stod industrin för cirka 55 % av hela landets exportvärde.[54]

I januari 2007 befann sig 10 033 480 i arbete med en öppen arbetslöshet på 4,6 procent.[58] Ekonomins tjänstesektor, inklusiveturism,utbildning och finansiella tjänster, utgör 69 procent av landets BNP, medan jordbruket och olika naturresurser enbart utgör tre respektive fem procent av BNP, men står för en stor del av landets export.[59]

Denaustraliska dollarn är valutan i Australien, inklusiveJulön,Kokosöarna ochNorfolkön, samt i de oberoende staternaKiribati,Nauru ochTuvalu. De störstaaktiebörserna i Australien ärAustralian Securities Exchange ochSydney Futures Exchange. Den australiska dollarn har varit mycket stark under de senaste åren och eftersom den australiska dollarn är högt värderad har landets varor blivit dyrare på världsmarknaden och det har även blivit dyrare för turister att besöka landet. Samtidigt finns det en konkurrens från nyare industriländer med lägre produktionskostnader.[60]

Australiens största[förtydliga]fackliga centralorganisation ärAustralian Council of Trade Unions och har 46 medlemsförbund.[källa behövs]

Näringsliv

[redigera |redigera wikitext]

Mineraler och energiråvaror är viktigt för Australiens export och står för drygt hälften av den. Järnmalmsexporten till Kina är väldigt viktig och har blivit motorn för landets ekonomiska tillväxt och stabilitet. I Australien finns de flesta energiråvarorna tillgängliga och två tredjedelar av de energiråvaror som utvinns exporteras. Varken skogsindustrin eller fiske spelar någon större roll för landets ekonomi. Sysselsättningen inom de två områdena är låg. Importen av skogsprodukter är betydligt större än exporten.[54]

Handel

[redigera |redigera wikitext]

Australien är ett exportinriktat land och landets viktigaste exportvaror är järnmalm (cirka 24 % av exportinkomsterna), kol (cirka 18 %), guld, naturgas, bauxit, aluminium och råolja. Tidigare var jordbrukets råvaror viktigast i landets export. Exportinkomsterna från mineral och energiråvaror har ökat medan industriprodukterna minskat.[61] Australiens största exportmarknader inkluderarJapan,Kina,USA,Sydkorea ochNya Zeeland.[62]

De viktigaste importvarorna är råolja (cirka 9 % av importkostnaderna), personbilar (cirka 7 %), bränsle, telekomutrustning och läkemedel. Lite mindre betydelse har lastfordon, datorer, guld och avancerad verkstadsutrustning. De viktigaste importmarknaderna är Kina, USA, Japan, Singapore och Thailand (DFTA).[53]

82 % av utrikeshandeln omfattar handel med varor och 18 % omfattar handel med tjänster. Betalningar från utländska studenter, affärsmän och turister som besöker landet är det som står för de främsta inkomsterna från tjänstehandeln. Utgifterna i tjänstehandeln är framför allt kostnader för utländska resor och godstransporter samt köp av affärstjänster. Under de senaste åren har tjänstehandeln haft ett underskott medan varuhandeln åren 2012-12 hade ett överskott, som beror mest på att mineralpriserna steg på världsmarknaden. Då hade Australien en positiv handelsbalans.[54]

Infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]

Utbildning

[redigera |redigera wikitext]

Skolbarn börjar sin utbildning när de är 5-6 år gamla. Australien har en allmän skolplikt på totalt 11 år, förutom South Australia och Tasmanien som har 10 år, vilket följs av 2 valfria år. Detta har lett till en andel läs- och skrivkunniga på 99 procent.[källa behövs]PISA (Programme for International Student Assessment), koordinerat avOrganisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, har rankat Australiens utbildning som den åttonde bästa av de 30 medlemmarna i OECD.[63] Staten har finansiellt bidragit till grundandet av Australiens 38 universitet och även om flera privata universitet har etablerats mottar de flesta universiteten statlig finansiering. Det finns också ett system av yrkes- och fackutbildningar kalladeTAFE Institutes. Ungefär 58 procent av australierna i åldern 25 till 64 år har någon form av yrkes- eller universitetsutbildning.[62] Andelen utländska studenter i australiska universitet och högskolor är den högsta av alla OECD-länder.[64]

Befolkning

[redigera |redigera wikitext]

Demografi

[redigera |redigera wikitext]

Precis som många andra utvecklade industriländer genomgår Australien en omvandling mot en allt äldre befolkning, med fler pensionärer och färre i arbetsför ålder. År 2004 var medelåldern i befolkningen 38,8 år.[65] En stor del av australierna (759 849 under 2002–2003) bor utanför Australien.[66]

Befolkningsutveckling[67]
ÅrBefolkningÖkning1
1788900 —
18005 20015,7 %
1850405 4009,1 %
19003 765 3004,6 %
19104 525 1001,9 %
19205 411 0001,8 %
19306 501 0001,9 %
19407 078 0000,9 %
19508 307 0001,6 %
196010 392 0002,3 %
197012 663 0002,0 %
198014 726 0001,5 %
199017 169 0001,5 %
200019 169 1001,1 %
201021 620 0001,3 %
1 Genomsnittlig ökning per år under perioden framräknat enligtCAGR.

Större städer

[redigera |redigera wikitext]

De största städerna är, enligt folkräkningen 2021:Sydney 5,2 miljoner invånare,Melbourne 4,9,Brisbane 2,5,Perth 2,1 samtAdelaide 1,4 miljoner invånare.[68] De boende är koncentrerade längs ost- och sydkusten samt på sydvästkusten runt staden Perth.[69]

Urbanisering

[redigera |redigera wikitext]
Majoriteten av australierna bor i storstäder och kustnära områden. Stranden är en viktig del av den australiska identiteten.[70]
Den vinproducerande dalenBarossa Valley i South Australia. Färre än 15 procent av australierna bor på landsbygden.

Australien är starkt urbaniserad. Mer än 80% av befolkningen bor i stadsområden.[källa behövs]

Minoriteter

[redigera |redigera wikitext]

De ursprungsfolk som härstammar från Australien kallas förAboriginer och har en mycket gammal historia och kultur. Det var för ca 50 000 år sedan som människor, med största sannolikheten från Sydostasien, för första gången bosatte sig i landet. Aboriginerna har bott och bor i mindre omfattning än idag i Australiens ökenområden, längs med kusterna och i regnskogsområdena i norr. Perioden innan européernas ankomst hade alla aboriginska grupperna en sak gemensamt, de levde somjägare och samlare istenålderskulturer. Detta eftersom jordbruk eller boskapsskötsel inte förekom. De hade inte några fasta boplatser utan vandrade från plats till plats, mellan olika lägerplatser och följde naturens växlingar. Aboriginerna behövde vanligtvis inga kläder, däremot kunde de som levde i södra delarna av kontinenten svepa om sig känguruskinn när det blev kallt. På nätterna sov de mellan eldar för att behålla värmen. Redskapen som aboriginerna använde var spjut som tillverkades av trä, yxor,pilspetsar av sten, samt andra redskap tillverkade av växtfibrer. Aboriginerna hade omfattande kunskaper om naturen och hur man anpassar sig till den trots att deras kultur var materiellt enkel. Redskapen var lätta för att man skulle bära dem med sig. Helst skulle de dessutom kunna användas för flera olika ändamål. Ett tydligt exempel ärbumerangen som kan användas som såväl jaktredskap, grävkäpp och skalkniv som musikinstrument.[71][72]

Migration

[redigera |redigera wikitext]

Huvuddelen av Australiens 23,1 miljoner invånare härstammar från den koloniala tidens bosättare och därpå följande immigration frånEuropa, främst frånStorbritannien ochIrland. Befolkningen har fyrfaldigats sedan slutet av första världskriget,[73] påskyndat av ett ambitiöst immigrationsprogram, vilket har inneburit att nästan var fjärde australier (23,1 procent) inte föddes i Australien.[74] De flesta immigranterna är väl utbildade,[75] men till invandrarna hör även familjemedlemmar till arbetskraftinvandrare samtflyktingar.[75] Av den fjärdedel som är födda i andra länder kommer de fem största grupperna från Storbritannien,Nya Zeeland,Italien,Vietnam ochKina.[62][76] Sedan policynWhite Australia avskaffades 1973 har ett antal initiativ av staten genomförts för att uppmuntra samlevnad i samhället mellan olikaetniciteter i en ny policy baserad påmångkultur.[77]

Under 2008–2009 ökade Australien kraftigt sin invandring till ungefär 300 000 per år, den högsta nivån sedan immigrationsmyndigheten bildades efter andra världskriget,[78][79] vilket kan jämföras med 131 000 invandrare för 2006–2007.[80]

Språk

[redigera |redigera wikitext]

Australien har inget officiellt språkde jure, men engelska anses vara detde facto officiella och nationella språket.[81]Australisk engelska är den lokala varianten av det engelska språket med ett eget uttal och vokabulär (vissa av dessa ord har senare överförts till andra varianter av engelskan). Lokala skillnader inom den australiska engelskan är dock mindre än för både brittisk och amerikansk engelska. Grammatik och stavning bygger till stor del på den brittiska engelskan. Enligt folkräkningen 2001 är engelska det enda språket som talas i hemmet för 80 procent av befolkningen. De därefter vanligaste språken är kinesiska (2,1 procent), italienska (1,9 procent) och grekiska (1,4 procent). En stor del av de sentida invandrarna är tvåspråkiga.

Det anses ha funnits mellan 200 och 300australiska språk innan den europeiska kolonisationen. Endast ungefär 70 av dessa språk har överlevt och samtliga utom 20 anses varautrotningshotade.[källa behövs] Olika australiska språk är idag första språk för ungefär 50 000 (0,25 procent) av befolkningen. Australien har ett egetteckenspråk benämntauslan vilket är första språk för omkring 6 500 döva.

Religion

[redigera |redigera wikitext]

Australien har ingenstatsreligion. I en undersökning 2016 ansåg sig 52,1 procent av australierna som kristna varav 22,6 procent somkatoliker och 13,3 procent somanglikaner. 30,1 procent ansågs inte ha någon religion, till detta räknadeshumanism,ateism,agnosticism ochrationalism. Ytterligare 9,6 procent svarade inte på frågan eller gav ett svar som inte kunde tolkas. Den snabbast växande och näst största religionen i Australien ärislam, följt avbuddhism ochhinduism. Totalt bekände sig knappt 8,2 procent till icke kristna religioner.[82] Samt omkring 64.000 Jehovas vittnen (2009).

Undersökningar har visat på Australien som ett av de minst religiösa länderna, och religion anses inte som en viktig del av många australiers liv.[83] Som i många västerländska länder besöker få invånare gudstjänster och denna andel minskar.[84] Under 2004 besökte i genomsnitt 1,5 miljoner (7,5 procent av befolkningen) veckogudstjänster.[85]

Sociala förhållanden

[redigera |redigera wikitext]

Ursprungsbefolkningen,aboriginer från fastlandet och öbor påTorres Strait Islands, var år 2001 totalt 410 000 stor (2,2 procent av den totala befolkningen), vilket är en kraftig ökning från folkräkningen 1976 som visade på en ursprungsbefolkning på cirka 116 000. Ursprungsbefolkningen har drabbats av en högre andel arbetslöshet och fängelsedomar, lägre nivåer av utbildning och en förväntad livslängd som är ungefär 17 år kortare än den övriga befolkningen.[62]

Kultur

[redigera |redigera wikitext]

Konstarter

[redigera |redigera wikitext]
Uppträdande av aboriginsk sång och dans påAustralian National Maritime Museum iSydney.

Sedan Australien koloniserades av britterna, har kulturen grundat sig i denanglo-keltiska, men företeelser av tydligt australiskt ursprung är framträdande, hämtade från landets miljö och ursprungsbefolkning. Sedan mitten av 1900-talet har den australiska kulturen påverkats av den amerikanska, framförallt genom filmer och TV, samt av storskalig immigration från icke engelskspråkiga länder.

Musik

[redigera |redigera wikitext]

Musiken i Australien är, med undantag för urinvånarnas, västerländsk.AC/DC,INXS, 5 Seconds of Summer,Men at Work,John Farnham,Jon English,Jimmy Barnes,Midnight Oil,Nick Cave,Tommy Emmanuel,Savage Garden,Silverchair ochKylie Minogue är exempel på internationellt kända artister och musikgrupper från Australien. Australien har också ettfolkmusikarv, med kända sånger somWaltzing Matilda som till och med varit föreslagen som nationalsång.[källa behövs] Australiens nationalsång heter "Advance Australia fair". Men at Works hit "Down Under" (1983) betraktas främst av den yngre generationen som en slags nationalsång.[källa behövs]

År2015 deltog Australien för första gången iEurovision Song Contest, med låten "Tonight Again" avGuy Sebastian. Även2016 deltog Australien i ESC. Landet representerades då avDami Im med låten "Sound of Silence".

Traditioner

[redigera |redigera wikitext]

Kultursymboler

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Lista över världsarv i Oceanien § Australien

Australien har flera objekt som är upptagna påUNESCO:s världsarvslista. Några av de mest framstående ärStora barriärrevet, som togs upp 1981, ochKakadu nationalpark, listad i tre omgångar (1981, 1987 och 1992). Andra tidiga tillskott ärWillandra sjödistrikt (1981) ochLord Howeön (1982).

Tasmanian Wilderness nationalpark blev ett världsarv 1982 och utökades 1989. ÄvenCentral Eastern Australian regnskogsområde ochUluru–Kata Tjuta nationalpark är betydande naturarv som tillkom 1986 respektive 1987 och senare kompletterades med ytterligare områden.Våta tropikerna i Queensland blev ett världsarv 1988, ochShark Bay ochFraserön följde efter 1991 och 1992.Riversleigh fossilreservat lades till 1994.

Macquarie Island ochVulkanöarna Heard och McDonald blev världsarv 1997, medanBlue Mountains upptogs 2000 ochPurnululu nationalpark 2003.Carlton Gardens i Melbourne lades till 2004, ochOperahuset i Sydney blev världsarv 2007. Senare tillägg inkluderar elvastraffläger från 1700- och 1800-talen (2010),Ningalookustens karstlandskap med sitt unika korallrev och marina liv (2011), samtBudj Bims kulturlandskap, ett av de äldsta områdena för vattenbruk, som togs upp 2019.[86]

Sport

[redigera |redigera wikitext]
Australisk fotboll spelades först iVictoria och är en mycket populär sport.

Sport spelar en viktig roll i den australiska kulturen, vilket till viss del beror på ett klimat som främjar utomhusaktiviteter. 23,5 procent av befolkningen över 15 år deltar regelbundet i organiserade sportaktiviteter.[62] På en internationell nivå har man framgångsrika lag inom bland annatcricket,landhockey,netball,speedway ochrugby, samt har skickliga idrottare inomcykel, segling,rodd, golf ochsimning. Bland Australiens mest kända idrottspersoner finns simmarnaDawn Fraser ochIan Thorpe, löparenCathy Freeman, tennisspelarnaRoy Emerson,Rod Laver,Ken Rosewall,Samantha Stosur ochLleyton Hewitt samt cricketspelarenDonald Bradman, vars slagsnitt har ansetts vara den statistiskt främsta bedriften inom samtliga större sporter.[87]

Andra nationellt populära sporter inkluderaraustralisk fotboll, hästkapplöpning, fotboll, segling och motorsport. Australien har deltagit i allaolympiska sommarspel under modern tid och samtligaSamväldesspel. Australien var värd förOlympiska sommarspelen 1956 i Melbourne ochOlympiska sommarspelen 2000 i Sydney. Andra stora idrottsevenemang är tennisturneringenAustraliska öppna som spelas i början av varje år i Melbourne och Formel 1-tävlingenAustraliens Grand Prix. De mest vanliga sporten är just nu volleyboll.

Internationella rankningar

[redigera |redigera wikitext]
OrganisationUndersökningRankning
Heritage Foundation/The Wall Street JournalIndex of Economic Freedom[88]8 av 180
Reportrar utan gränserPressfrihetsindex[89]25 av 180
Transparency InternationalCorruption perception index[90]13 av 180
FN:s utvecklingsprogramHuman Development Index[91]6 av 189

Kommentarer

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Australien beskriver vattenmassan söder om dess fastland somSödra oceanen, snarare än Indiska oceanen enligt definitionen iInternational Hydrographic Organization (IHO). År 2000 definierade en omröstning genom medlemsländerna i IHO termen "Södra oceanen" till att endast gälla vattnen mellanAntarktis och 60 grader sydlig latitud.[16]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [ab] (Portable Document Format) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (9., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2013. sid. 66. Arkiverad frånoriginalet den 6 oktober 2014.https://web.archive.org/web/20141006224003/http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/41146. Läst 26 september 2014 Arkiverad 6 oktober 2014 hämtat från theWayback Machine.
  2. ^”Landfakta Australien”.Sveriges ambassad i Canberra. 1 juli 2012.http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Canberra/Landfakta/Om-Australien/. Läst 4 juli 2012. 
  3. ^”Area of Australia, states, and territories” (på engelska). Geoscience Australia.http://www.ga.gov.au/scientific-topics/national-location-information/dimensions/area-of-australia-states-and-territories. Läst 14 februari 2017. 
  4. ^”Australia” (på Engelska). The World Factbook.Central Intelligence Agency. 12 januari 2017. Arkiverad frånoriginalet den 3 juli 2015.https://web.archive.org/web/20150703214756/https://www.cia.gov/Library/publications/the-world-factbook/geos/as.html. Läst 14 februari 2017. 
  5. ^”Population: Census” (på engelska).Australian Bureau of Statistics. 28 juni 2022.https://www.abs.gov.au/statistics/people/population/population-census/2021. Läst 25 augusti 2024. 
  6. ^”Australien - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/australien. Läst 25 mars 2021. 
  7. ^ [abcd]”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska).Internationella valutafonden.https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023. 
  8. ^”Gini index” (på engelska). Worldbank.https://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.GINI. Läst 8 december 20322. 
  9. ^ [ab]”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287.https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  10. ^”Big Ben: The Fire Beneath the Ice” (på engelska). 24 november 2001.http://www.antarctica.gov.au/magazine/2001-2005/issue-2-spring-2001/science/big-ben-the-fire-beneath-the-ice. Läst 18 juni 2009. 
  11. ^Geoscience Australia (24 november 2004). ”Largest lakes and reservoirs” (på engelska). Arkiverad frånoriginalet den 22 augusti 2006.https://web.archive.org/web/20060822003424/http://www.ga.gov.au/education/facts/landforms/larglake.htm. Läst 17 augusti 2006. 
  12. ^Geoscience Australia (24 november 2004). ”Longest rivers” (på engelska). Arkiverad frånoriginalet den 29 juli 2008.https://web.archive.org/web/20080729062144/http://www.ga.gov.au/education/facts/landforms/longrive.htm. Läst 17 augusti 2006. 
  13. ^ [abc]Codes for the representation of names of countries and their subdivisions—Part 1: Country codes,Internationella standardiseringsorganisationen.[källa från Wikidata]
  14. ^https://www.eniro.se/landsnummer
  15. ^”Constitution of Australia” (på engelska). ComLaw. 1 juni 2003.http://www.comlaw.gov.au/Details/C2005Q00193/0332ed71-e2d9-4451-b6d1-33ec4b570e9f. Läst 5 augusti 2011. ”3. It shall be lawful for the Queen, with the advice of the Privy Council, to declare by proclamation that, on and after a day therein appointed, not being later than one year after the passing of this Act, the people of New South Wales, Victoria, South Australia, Queensland, and Tasmania, and also, if Her Majesty is satisfied that the people of Western Australia have agreed thereto, of Western Australia, shall be united in a Federal Commonwealth under the name of the Commonwealth of Australia.” 
  16. ^Rosenberg, Matt (20 augusti 2009). ”The New Fifth Ocean–The World's Newest Ocean – The Southern Ocean” (på engelska). About.com: Geography. Arkiverad frånoriginalet den 26 januari 2012.https://web.archive.org/web/20120126025233/http://geography.about.com/od/learnabouttheearth/a/fifthocean.htm. Läst 5 april 2010. 
  17. ^ [ab]”Australien”. www.ne.se.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/australien. Läst 28 april 2025. 
  18. ^”Australian Social Trends” (på engelska). Australian Bureau of Statistics webbplats. Commonwealth of Australia.http://www.abs.gov.au/ausstats/abs@.NSF/2f762f95845417aeca25706c00834efa/aadb12e0bbec2820ca2570ec001117a5!OpenDocument. Läst 6 juni 2008. 
  19. ^Romaine, Suzane (red.) (1991). ”Overview of indigenous languages of Australia”. i Michael Walsh (på engelska). Language in Australia. Cambridge: Cambridge University Press.ISBN 0-521-33983-9 
  20. ^”Australia: World Audit Democracy Profile” (på engelska). WorldAudit.org.http://www.worldaudit.org/countries/australia.htm. Läst 5 januari 2008. 
  21. ^Paul Geraghty, Jan Tent (Juni 2010). ”Two unusual early names for the Australian Continent”. Placenames Australia (Australian National Placenames Survey).https://www.anps.org.au/upload/June_2010.pdf. 
  22. ^Dorey, Fran (18 april 2024). ”When did modern humans get to Australia?” (på engelska). The Australian Museum.https://australian.museum/learn/science/human-evolution/the-spread-of-people-to-australia/. Läst 28 april 2025. 
  23. ^ [abcdefghij]”Ancient heritage, modern society”. Australian Government, Department of Foreign Affairs and Trade. Arkiverad frånoriginalet den 22 december 2010.https://web.archive.org/web/20101222174922/http://www.dfat.gov.au/aib/history.html. Läst 27 december 2008. 
  24. ^Australian Museum:Introduction to Indigenous Australia På engelska, läst 23 mars 2016
  25. ^Australien (kolonisation) iNordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
  26. ^”Trugernanner (Truganini)” (på engelska). Adb.online.anu.edu.au.http://www.adb.online.anu.edu.au/biogs/A060326b.htm. Läst 4 september 2011. 
  27. ^ [ab]”Kort historisk bakgrund”.Regeringskansliet. Arkiverad frånoriginalet den 3 januari 2011.https://web.archive.org/web/20110103043936/http://www.sweden.gov.se/sb/d/2520/a/13972. Läst 30 augusti 2011. 
  28. ^”Australia's Size Compared”. Geoscience Australia. Arkiverad frånoriginalet den 23 maj 2007.https://web.archive.org/web/20070523120324/http://www.ga.gov.au/education/facts/dimensions/compare.htm. Läst 19 maj 2007. 
  29. ^”State of the Environment 2006”. Department of the Environment and Water Resources.http://www.environment.gov.au/soe/2006/publications/drs/indicator/142/index.html. Läst 19 maj 2007. 
  30. ^UNEP World Conservation Monitoring Centre (1980). ”Protected Areas and World Heritage - Great Barrier Reef World Heritage Area”.Department of the Environment and Heritage. Arkiverad frånoriginalet den 13 oktober 2008.https://web.archive.org/web/20081013162100/http://sea.unep-wcmc.org/sites/wh/gbrmp.html. Läst 19 maj 2007. 
  31. ^”Mount Augustus”. The Sydney Morning Herald.http://www.smh.com.au/news/Western-Australia/Mount-Augustus/2005/02/17/1108500208314.html. Läst 19 maj 2007. 
  32. ^No more drought: it's a "permanent dry";Australia's epic drought: The situation is grim.Arkiverad 16 maj 2008 hämtat från theWayback Machine.
  33. ^Atmosphere: Major issue: climate change, Australian State of the Environment Committee, 2006
  34. ^”Regional Rainfall Trends”. Bom.gov.au. Arkiverad frånoriginalet den 20 november 2008.https://web.archive.org/web/20081120182146/http://www.bom.gov.au/climate/change/rerain.shtml. 
  35. ^Saving Australia's water, BBC News, April 23, 2008
  36. ^”About Biodiversity”. Department of the Environment and Heritage. Arkiverad frånoriginalet den 5 februari 2007.https://web.archive.org/web/20070205015628/http://www.environment.gov.au/biodiversity/about-biodiversity.html. Läst 18 september 2007. 
  37. ^Lambertini, A Naturalist's Guide to the Tropics, excerpt at www.press.uchicago.edu
  38. ^”Environment Protection and Biodiversity Conservation Act”. Australian Government, Department of the Environment, Water, Heritage and the Arts.http://www.environment.gov.au/epbc/index.html. Läst 27 december 2008. 
  39. ^"Snake Bite",The Australian Venom CompendiumArkiverad 26 juni 2014 hämtat från theWayback Machine..
  40. ^Savolainen, P. et al. 2004. A detailed picture of the origin of the Australian dingo, obtained from the study of mitochondrial DNA.Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America. 101:12387–12390 PMID
  41. ^”Additional Thylacine Topics: Persecution”. The Thylacine Museum. 2006. Arkiverad frånoriginalet den 11 maj 2011.https://web.archive.org/web/20110511102355/http://www.naturalworlds.org/thylacine/additional/persecution/image_6.htm. Läst 27 november 2006. 
  42. ^”National Threatened Species Day”. Department of the Environment and Heritage, Australian Government. 2006. Arkiverad frånoriginalet den 21 augusti 2011.https://www.webcitation.org/616hcRrUr?url=http://www.environment.gov.au/biodiversity/threatened/species.html. Läst 21 november 2006. 
  43. ^Parliamentary Library (1997).The Reserve Powers of the Governor-GeneralArkiverad 26 juli 2010 hämtat från theWayback Machine.
  44. ^”What happens if I do not vote?”. Voting Australia - Frequently Asked Questions.Australian Electoral Commission.http://aec.gov.au/FAQs/Voting_Australia.htm#not-vote. Läst 8 januari 2008. 
  45. ^Japan-Australia Relations, www.mofa.go.jp
  46. ^Australian Government. (2005).Budget 2005–2006Arkiverad 14 maj 2009 hämtat från theWayback Machine.
  47. ^Nation Master
  48. ^Khosa, Raspal (2004). Australian Defence Almanac 2004–05. Canberra:Australian Strategic Policy Institute. sid. 4 
  49. ^Australian Department of Defence (2006).Portfolio Budget Statements 2006–07. Page 19.Arkiverad 22 januari 2009 hämtat från theWayback Machine.
  50. ^Everingham, Sara.Australia ranks 27th on peace index (2008), www.abc.net.au Retrieved on 23 January 2008
  51. ^Australian Government Department of Foreign Affairs and Trade (24 november 2006). ”Australia fact sheet”. Arkiverad frånoriginalet den 24 augusti 2006.https://web.archive.org/web/20060824020854/https://www.dfat.gov.au/geo/fs/aust.pdf. Läst 17 augusti 2006. 
  52. ^The Economist's Intelligence Unit (2019). ”Quality of Life index”.https://infographics.economist.com/2019/DemocracyIndex/. Läst 30 december 2019. 
  53. ^ [ab]Engström Maria,http://www.swedenabroad.com/ImageVaultFiles/id_17218/cf_52/Landfakta_Australien_december_2013.PDF, publicerad: 131218, hämtad: 140511
  54. ^ [abcdef]Mårtensson Solveig,http://www.ne.se/lang/australien/120781?i_whole_article=true, hämtad: 140506[död länk]
  55. ^Macfarlane, I. J. (1998).Australian Monetary Policy in the Last Quarter of the Twentieth Century.Reserve Bank of Australia Bulletin, October
  56. ^Parham, D. (2002).Microeconomic reforms and the revival in Australia’s growth in productivity and living standards.Conference of Economists, Adelaide, 1 October
  57. ^”A NEW TAX SYSTEM (GOODS AND SERVICES TAX) ACT 1999”. Commonwealth Consolidated Acts. 1999.http://www.austlii.edu.au/au/legis/cth/consol_act/antsasta1999402/. Läst 24 april 2009. 
  58. ^Australian Bureau of Statistics. Labour Force Australia. Cat#6202.0
  59. ^Department of Foreign Affairs and Trade (2003).Advancing the National Interest,Appendix 1
  60. ^Mårtensson Solveig,http://www.ne.se/lang/australien/120781?i_whole_article=true,[död länk] hämtad: 140506, Engström Maria,http://www.swedenabroad.com/ImageVaultFiles/id_17218/cf_52/Landfakta_Australien_december_2013.PDF, publicerad: 131218, hämtad: 140511
  61. ^Utrikesdepartementet,”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 11 juli 2014.https://web.archive.org/web/20140711135340/http://www.regeringen.se/sb/d/2520/a/13972. Läst 19 maj 2014. , publicerad: 080227, uppdaterad: 140429, hämtad: 140511, Engström Maria,http://www.swedenabroad.com/ImageVaultFiles/id_17218/cf_52/Landfakta_Australien_december_2013.PDF, publicerad: 131218, hämtad: 140511, Mårtensson Solveig,http://www.ne.se/lang/australien/120781?i_whole_article=true[död länk], hämtad: 140506
  62. ^ [abcde]Australian Bureau of Statistics.Year Book Australia 2005
  63. ^”OECD 42/8/39700724” (PDF).http://www.oecd.org/dataoecd/42/8/39700724.pdf. 
  64. ^”Education at Glance 2005”. Arkiverad frånoriginalet den 23 juli 2013.https://web.archive.org/web/20130723201800/http://www.ecs.org/html/offsite.asp?document=http%3A%2F%2Fwww.oecd.org%2Fdataoecd%2F20%2F25%2F35345692.pdf. Läst 1 juni 2017.  byOECD: Percentage of foreign students in tertiary education.
  65. ^Parliament of Australia, Parliamentary Library (2005).Australia’s aging workforce
  66. ^Parliament of Australia, Senate (2005).Inquiry into Australian ExpatriatesArkiverad 8 juli 2008 hämtat från theWayback Machine.
  67. ^”AUSTRALIA: population growth of the whole country”. populstat.info. Arkiverad frånoriginalet den 21 maj 2008.https://web.archive.org/web/20080521101533/http://populstat.info/Oceania/australc.htm. Läst 22 juli 2008.  Siffror tidigare än 1900 inkluderar inte ursprungsbefolkningen.
  68. ^”Australien – Geografi och klimat”. www.ui.se.https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/australien/geografi-och-klimat/. Läst 1 augusti 2023. 
  69. ^”Australien – Befolkning och språk”. www.ui.se.https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/australien/befolkning-och-sprak/. Läst 1 augusti 2023. 
  70. ^The BeachArkiverad 26 februari 2010 hämtat från theWayback Machine., www.cultureandrecreation.gov.au. Hämtad 31 januari 2009
  71. ^”Australiens historia”. SO-rummet.https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/varldens-lander-historia/oceanien-historia/australiens-historia#. Läst 14 mars 2025. 
  72. ^”Australien – Befolkning och språk”. Utrikespolitiska institutet.https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/australien/befolkning-och-sprak/. Läst 14 mars 2024. 
  73. ^”3105.0.65.001—Australian Historical Population Statistics, 2006” (XLS).Australian Bureau of Statistics. 23 maj 2006.http://www.abs.gov.au/AUSSTATS/abs@.nsf/DetailsPage/3105.0.65.0012006?OpenDocument. Läst 18 september 2007. ”Australian population: (1919) 5,080,912; (2006) 20,209,993” 
  74. ^”Background note: Australia”. US Department of State.http://www.state.gov/r/pa/ei/bgn/2698.htm. Läst 19 maj 2007. 
  75. ^ [ab]”Australian Immigration Fact Sheet”. Immi.gov.au. Arkiverad frånoriginalet den 11 juli 2012.https://web.archive.org/web/20120711220926/http://www.immi.gov.au/media/fact-sheets/20planning.htm. 
  76. ^”Australian Population: Ethnic Origins” (PDF). Arkiverad frånoriginalet den 15 april 2005.https://web.archive.org/web/20050415074055/http://elecpress.monash.edu.au/pnp/free/pnpv7n4/v7n4_3price.pdf. 
  77. ^”The Evolution of Australia's Multicultural Policy”. Department of Immigration and Multicultural and Indigenous Affairs. 2005. Arkiverad frånoriginalet den 17 april 2006.https://web.archive.org/web/20060417082610/http://www.immi.gov.au/facts/06evolution.htm. Läst 18 september 2007. 
  78. ^Immigration intake to rise to 300,000, 11/06/2008
  79. ^300,000 skilled workers needed - Evans
  80. ^Settler numbers on the rise
  81. ^”Pluralist Nations: Pluralist Language Policies?”. 1995 Global Cultural Diversity Conference Proceedings, Sydney.Department of Immigration and Citizenship. Arkiverad frånoriginalet den 20 december 2008.https://web.archive.org/web/20081220020910/http://www.immi.gov.au/media/publications/multicultural/confer/04/speech18b.htm. Läst 11 januari 2009.  "English has no de jure status but it is so entrenched as the common language that it is de facto the official language as well as the national language."
  82. ^2016 Census of Population and General Community (Sheet G14)Arkiverad 10 oktober 2017 hämtat från theWayback Machine. Australian Bureau of Statistics
  83. ^Morris, Lindy.God's OK, it's just the religion bit we don't like (2008),Sydney Morning Herald. Retrieved on 5 January 2008.
  84. ^”National Church Life Survey: church-going declines further”. Arkiverad frånoriginalet den 22 september 2010.https://web.archive.org/web/20100922131035/http://www.ad2000.com.au/articles/2004/apr2004p3_1581.html. Läst 16 mars 2009. , www.ad2000.com.au. Retrieved on 5 January 2008.
  85. ^NCLS releases latest estimates of church attendance, National Church Life Survey, Media release, 28 February 2004
  86. ^”Australien - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/australien. Läst 5 januari 2025. 
  87. ^Hutchins, Brett (2002). Don Bradman: Challenging the Myth. Cambridge University Press. sid. 21.ISBN 0521823846 
  88. ^”Index of Economic Freedom 2019”. Arkiverad frånoriginalet den 3 maj 2019.https://web.archive.org/web/20190503220217/https://www.heritage.org/index/ranking.aspx. Läst 15 december 2019. 
  89. ^Pressfrihetsindex 2021
  90. ^”Corruption perception index 2018”. Arkiverad frånoriginalet den 28 december 2019.https://web.archive.org/web/20191228021007/https://www.transparency.org/cpi2018. Läst 15 december 2019. 
  91. ^Human Development Index 2018

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Länkar till relaterade artiklar
v  r
Oceanien
v  r
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
v  r
Samväldet
v  r
Asia-Pacific Economic Cooperation (APEC)
* betecknar Republiken Kina (Taiwan)
v  r
AustralienAustraliens delstater och territorier
Delstater
Fastlandsterritorier
Externa territorier
Auktoritetsdata

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Australien&oldid=58018130
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp