| Arthur Honegger | |
 Arthur Honegger (1928) | |
| Levnad | |
|---|---|
| Född | 10 mars1892 Le Havre,  Frankrike |
| Död | 27 november1955 (63 år) Paris, |
| Begravd | Cimetière Saint-Vincent[1][2] |
| Tonsättare | |
| Aktiva år | 1903–1953 |
Arthur Honegger, född10 mars1892 iLe Havre, död27 november1955 iParis, var enschweizisktonsättare verksam iFrankrike.
Honeggers föräldrar kom från Schweiz och han själv förblev schweizisk medborgare livet ut, trots att Frankrike var det land där han både var född och levde större delen av sitt liv. Honegger var medlem av gruppenLes Six, liksom bland andraFrancis Poulenc. De vände sig motromantiken ochimpressionismen och ville föra in vardagen i musiken och på scenen. Honegger ägnade sig mycket åt etisk och religiös spekulation och flera av hans verk är mellanting mellan opera ochoratorier. Han är en av den moderna musikens förgrundsgestalter.
I sina tidigare verk var han påverkad avSchönberg ochStravinskij. Sitt genombrott fick han med oratorietLe roi David för recitation, soli, kör och orkester. För scenen komponerade han operor somAntigone (text avJean Cocteau efterSofokles), operetter som till exempelLes aventures du roi Pausole (text efterPierre Louÿs roman). OperanL'aiglon och operettenLes petites Cardinal skrev han tillsammans medIbert. Han komponerade också flera baletter och musik till skådespel och filmer.
Till höjdpunkterna i Honeggers skapande hör oratoriernaJeanne d'Arc på bålet (Jeanne d'Arc au bûcher) ochDanse des morts, båda skrivna i samarbete medPaul Claudel. I sina orkesterverkPacific 231 ochRugby anslöt han till 1920-talets experiment med rytmer och "maskinmusik". Han skrev även sviter och andra orkesterverk och konserter för olika instrument. Symfoni nr 5Di tre re har fått sitt namn efter de tre pukslag på tonen d som avslutar varje sats.
