Namnet kommer frånlatinskaargentum som betyder "silver", som i sin tur kommer från detklassiskt grekiska ordetἀργήντος (argēntos), vilket ärgenitiv avἀργήεις (argēeis) som betyder "vit", "glänsande".[7]aργεντινός (argentinos) var ett antikt grekiskt epitet som betyder "silver".[8] Den första användningen av namnet Argentina kan spåras till tidigt1500-tal, från resor av spanska och portugisiska erövrare tillRío de la Plata, "Silverfloden".
De första européerna anlände 1502. Argentina var enspansk koloni fram till 1816, då landet blev självständigt. Ända fram till dess upplevde Argentina interna motsättningar mellan dels konservativa och liberaler, dels politiker och militären.
Under republikens unga år begicks massiva övergrepp mot ursprungsbefolkningen i koloniseringsprocessen västerut och söderut, i vad som kommit att kallas ”ökenkampanjerna”. Flera folkslag kom att utrotas, bland annatSelk'nam.
1864–1870 deltog Argentina tillsammans medBrasilien ochUruguay iTrippelallianskriget mot Paraguay. Kriget var det blodigaste i Sydamerikas historia och slutade med en total seger för alliansen.Paraguay förlorade två tredjedelar av sin befolkning, varav nästan hela sin manliga befolkning, samt stora delar av sitt territorium,154 000 km² land, som delades mellan Brasilien och Argentina.
Under denna period styrdes Argentina avArgentinska militärjuntan 1976–1983. Under de diktaturåren inleddes en massiv politisk förföljelse med hundratusentals fängslade. Människorättsgrupper uppskattar att uppemot 30 000 argentinare försvann, många gånger efter att ha torterats i läger likt det ökändaESMA. Därutöver tvångsadopterades uppemot 500 barn som i huvudsak blivit födda under fångenskap. Militärdiktaturen försvagades efter nederlaget iFalklandskriget 1982 och sedan 1983 års val har Argentina varit endemokrati.
Perioden efter demokratins återkomst präglades avhyperinflation med omfattande social oro i mitten av 1980-talet, vilket fick regeringen under presidentRaúl Alfonsín på fall. Segraren,Carlos Menem stabiliserade landet genom att knyta landets valuta till den amerikanska dollarn och inleda omfattande privatiseringar av offentlig verksamhet, där inkomsterna från försäljningen i många fall förskingrades av Menem och hans närstående. För tillfället pågår flera domstolsprocesser mot den forne presidenten angående korruption. Systemet med en knuten valutakurs stabiliserade inflationen men visade sig i längden vara ohållbart då centralbanken var tvingad att ta stora lån för att försvara valutan. Som en konsekvens av detta ställde Argentina in sina betalningar vid årsskiftet 2001/2002 samtidigt som ett flertal banker gick i konkurs. Många argentinare förlorade sina besparingar över en natt och omfattande social oro följde. Den ekonomiska kollapsen ledde till att dåvarande presidentenFernando de la Rúa övergav presidentpalatset i en helikopter sedan en folkmobb försökt storma palatset.
Sedan2003 råder en relativt stabil ekonomisk utveckling med en betydande ekonomisk återhämtning sedan krisen 2001/2002. PresidentNestor Kirchner styrde landet åren 2003 till 2007 då han lämnade över makten till sin hustruCristina Fernández de Kirchner. Under Nestor Kirchners år vid makten bröt landet alla sina kontakter medIMF som man såg som medansvarig för krisen i och med den ekonomiska rådgivning och de lån man hade fått för att hålla liv i systemet med en dollarbunden växelkurs. Argentina betalade under 2008 tillbaka alla de lån man hade tagit genom IMF.
Åren 2003 till 2015 leddes landet av två vänsterperonister Néstor Kirchner och hans hustru Cristina. Därefter tog den borgerliga politikernMauricio Macri över som president. Mauricio Macri var president åren 2015 till 2019. PeronistAlberto Fernández var president i Argentina åren 2019 till 2023. I presidentvalet 2023 segradeJavier Milei – en högerpopulist utan politisk erfarenhet som har utlovat en radikal omdaning av samhället.[11][12]
Argentina har övervägandetempererat klimat, men i sydöst är det halvtorrt och i sydvästsubarktiskt. I områdena San Miguel de Tucuman och Mendoza iAnderna förekommerjordbävningar. PåPampas och i nordöst blåser iblandPampero, som är kraftiga stormar.
Längst i norr är klimatet subtropiskt och i söder nästan antarktiskt. Det gör att klimatet skiljer sig mycket. Kontinentens sydligaste delEldslandet har ett klimat som är fuktigt, det är mycket oväder och i skogarna finns det myrar och floder. Naturkontrasterna är även störst i denna region.
Variationen i landskapet är mycket stor, Argentina är ett kontrasternas land. I landet finns såvälsubtropiska regnskogar som vidsträcktaträskmarker och vindpinade kalla kuster. Det är ungefär 3 700 kilometer mellan norr och söder.[källa behövs]
Några av landets miljöproblem är avskogning samt vatten- och luftföroreningar. Den starkt framväxandesojaproduktionen är en starkt bidragande orsak till detta. Landet är idag en av världens största producenter av sojabönor som i huvudsak är genmodifierade sorter som är resistenta mot växtgiftetglyfosat.[13] Argentina saknar en effektiv politik för miljö eller klimatfrågor.[14] Exempelvis har de senaste årens nationella regeringar ännu inte lyckats sätta igång med reningen av en av världens mest förorenade floder, Matanza-Riachuelo, trots ett omfattande världsbankslån för att finansiera projektet.[15]
Argentinas president och vicepresident väljs i direkta val vart fjärde år. De är båda begränsade till två på varandra följande mandatperioder men de kan återigen ställa upp för omval efter att ha väntat en eller flera mandatperioder. Presidenten utserpremiärministern samt de övriga ministrarna ikabinettet och konstitutionen ger presidenten stor makt som bådestats- ochregeringschef, vilket bland annat inkluderar makten att stifta lagar genom kungörelse om så krävs (om det är brådskande och nödvändigt) och makten att lägga inveto mot hela lagar eller specifika sektioner av lagar
Argentinaslagstiftande församling (medtvå kammare) ärCongreso de la Nación, som består av ensenat med 72 platser och ettrepresentanthus med 257 platser. Sedan2001 väljs varje senator i direkta val vart sjätte år, där varje provins är representerade av tre senatorer. En tredjedel av senaten väljs om vartannat år. Ledamöterna i representanthuset väljs via ett proportionellt valsystem till en mandatperiod på fyra år. Vartannat år väljs hälften av representanthusets medlemmar om.
Presidenten innehar titelnÖverbefälhavare av den argentinska krigsmakten, som en del av en rättslig ram som innebär en strikt åtskillnad mellan det nationella försvaret och interna säkerhetssystem:
Den argentinska försvarsmakten är en yrkesarmé.[17]
Armén består av 44 000 soldater i aktiv tjänst (kontinuerligt tjänstgörande) och 16 000 reservister (tidvis tjänstgörande). Den är organiserad på tre arméfördelningsområden, en snabbinsatsstyrka och arméflyget. Operativt bestod armén 2011 av tio brigader: två pansarbrigader, tre mekaniserade brigader, tre bergsbrigader, en luftlandsättningsbrigad och en djungelbrigad.
Marinen i sin helhet bestod 2007 av 20 000 sjömän och marinsoldater i aktiv tjänst, omkring 10 000 reservister och cirka 7 000civilanställda. Marinfanteriet utgjorde därvid av cirka 5 500 marinsoldater och marinflyget av cirka 3 000 flygsoldater. Marinen är organiserad i en ytstridsstyrka med fyra jagare och sex fregatter, en undervattensstridsstyrka med tre ubåtar, en amfibiestridsstyrka och en flygstridsstyrka om två marinflygflottiljer med 75 flygplan och helikoptrar.
FlygvapnetFuerza Aérea Argentina (FAA) hade 2007 15 000 flygsoldater i aktiv tjänst och 7 000 civilanställda med 375 flygplan och helikoptrar i åtta flygflottiljer.
Polisen iArgentina är organiserad på tre nivåer:federal polis,provinspolis ochkommunal polis. Den federala polisen består dels av den civila federala polisen –Policía Federal Argentina – som är en federal ordnings- och kriminalpolis, dels av det federala gendarmeriet -Gendarmería Nacional Argentina – som är en militär organisation med ansvar för gränsbevakning och militär ordning och säkerhet. Den har även ett särskilt uppdrag för att bekämpa narkotikasmuggling, terrorism och organiserad brottslighet, samt för att stödja andra polismyndigheter när deras resurser inte är tillräckliga för att upprätthålla allmän ordning.Prefectura Naval Argentina är en federal polisiär kustbevakningsorganisation. En federal flygplatspolis -Policía de Seguridad Aeroportuaria (PSA) bildades 2005 för att upprätthålla ordning och säkerhet vidSistema Nacional de Aeropuertos (de federalt drivna flygplatserna).[18]
Under 1990-talet och början av 2000-talet har man dock haft problem medinflation, en ökad utlandsskuld, budgetunderskott och ett utflöde avvaluta. Under 2003 vände ekonomin till det bättre tack vare årets rekordstora export.
Fattigdomen är utbredd och 2001 levde 37 % av hushållen i Argentina under fattigdomsgränsen.[källa behövs]
Jordbruk och boskapsskötsel är sedan länge huvudnäringar och ger 3/4 av exportinkomsterna. Jordbruket är högt mekaniserat och bedrivs i huvudsak på storgods (estancior). Pampas är med sina bördiga lössjordar landets kornbod. Främstvete ochmajs odlas där och gauchos, Argentinas cowboys, driver stora boskapshjordar. Fårskötsel är vanlig i Patagonien och delar av Gran Chaco. Argentina är en av världens största spannmålsexportörer och producenter av kött, hudar och ull.[källa behövs]
Under 2011 kom nästan 60 procent av all elektricitet som producerades i Argentina avfossila bränslen, mestadels gas och oljeeldade värmekraftverk. 30 procent avvattenkraft och resterande avkärnkraft. Kärnkraften har 2 reaktorer i bruk med en tredje under konstruktion.[19] Naturtillgångar: de bördiga slätternaPampas,bly,zink,tenn,koppar,järnmalm,mangan,petroleum,uran.[källa behövs] Mineraltillgångarna är goda men ännu föga utnyttjade. Inhemsk olja och naturgas främst i Patagonien och täcker i stort sett det inhemska behovet.[källa behövs]
Industrin har främst varit inriktad på förädling av jordbruksprodukter (slakterier, infrysningsanläggningar, konservfabriker) men tyngre industriella anläggningar är under utbyggnad. Viktigaste hamnstad är Buenos Aires.[källa behövs]
Kommunikationerna i Argentina är väl utbyggda. Landets järnvägsnät, som sträcker sig över 31 444 kilometer (2009), är det största och mest omfattande i Latinamerika. Det började byggas av brittiska och franska företag under slutet av 1800-talet och förblev i deras ägo fram till nationaliseringen år 1948. De viktigaste knutpunkterna är de stora hamnarna iBuenos Aires,Rosario, Santa Fé ochBahía Blanca, där järnvägslinjerna huvudsakligen utgår i olika riktningar. Tvärgående järnvägslinjer är dock få. Systemet använder tre olika spårvidder, vilket innebär att interregionala transporter ofta måste passera Buenos Aires för omlastning till en bana med annan spårvidd. Tre järnvägslinjer korsar Anderna, med anslutningar till Santiago ochAntofagasta i Chile samtLa Paz i Bolivia. Vägnätet i Argentina uppgår till 231 400 kilometer (2009), varav 63 000 kilometer är belagda med asfalt. Handelsflottans kapacitet är cirka 890 000 ton. Det finns omkring 40 flygplatser med reguljär trafik, varav tio erbjuder internationella flygförbindelser.[20]
Argentina hade 2011 den högsta täckningen av nätverkstelekommunikation i latinamerika och cirka 67 procent av befolkningen hade tillgång till internet och hade 137,2 procent, mobilabonnemang.[21]
Den stora immigrationen ägde rum under senare hälften av 1800-talet, främst frånSpanien ochItalien, men också frånTyskland, och Argentina fick en europeiskt inriktad medelklass.
Utöverspanska, som är det officiella språket och talas av nästan hela befolkningen, finns det fortfarande över tjugo inhemska språk i bruk. Bland dessa är olikaquechuaspråk mest framträdande och talas av lite mer än 2 procent av invånarna. Andra språk, sommapudungun (mapuche),wichí,aymara,toba samtchiriguano och andra närbesläktade tupí-guaraníspråk, talas av sammanlagt cirka 0,5 procent av befolkningen.[20]
Efter 1539 påbörjade den spanska katolska kolonialkyrkan arbetet med att eliminera urfolkens traditionella religioner. Som en reaktion skapadejesuiterna bykooperativ för urfolk, så kalladereducciones. Efter att Argentina blev självständigt 1816 grundades den första anglikanska församlingen i Buenos Aires år 1829. Under 1830-talet anländemetodister ochpresbyterianer till landet. Majoriteten av befolkningen, omkring 91,6 %, ärkatoliker, organiserade i 50 stift. På 1960-talet inleddes en katolsk förnyelserörelse. Under militärdiktaturen 1976–1983 var den kyrkliga hierarkin splittrad, och 1976 dödades den oppositionelle biskopen Angelelli. Utöver katoliker finns även lutheraner, presbyterianer, metodister, pingstvänner, omkring 140 000 ortodoxa kristna och 330 000 judar i Argentina. Det ekumeniska samarbetet fokuserar främst på sociala frågor, skuldlättnad och skydd av mänskliga rättigheter.[20]
Den argentinska TV-industrin är stor, varierad och omtyckt i hela Latinamerika, med många produktioner och TV-koncept som har exporterats utomlands. Sedan 1999 har argentinare den högsta tillgängligheten av kabel- och satellit-tv i Latinamerika,[27] och med 2014 på totalt 87,4 % av landets hushåll, en nerladdningshastighet för datatrafik som liknar den i USA, Kanada och Europa.[28]
Argentinas kultur präglas av den relativt sena kolonisationen, och framför allt har litteraturen knutit an till den europeiska. Bland det tidiga1900-talets modernister märks poetenLeopoldo Lugones och romanförfattarenEnrique Larreta. En mer sydamerikansk tradition präglarJorge Luis Borges ochJulio Cortázar, som i sina experimentella böcker djärvt blandar det fantastiska och det vardagliga.
Argentinas konst går tillbaka till den katolska kyrkokonsten; indianfolken nådde här inte samma konstnärliga nivå som t.ex. inkafolket i centrala Anderna. På 1900-talet bildades flera inhemska konstnärsgrupper som introducerade det moderna måleriet. Även musiken ligger närmare den europeiska. På 1800-talet gästspelade italienska operasällskap, och 1857 invigdes operahuset Teatro Colón i Buenos Aires. Argentinas främsta bidrag till musiken är tangon, som uppkom på1800-talet i Buenos Aires fattigkvarter. Den har starka afro-amerikanska influenser, bland annat från den västindiska habaneran. Argentina är också känt för sin filmkonst och hade på 1930–1940-talen Latinamerikas största filmproduktion. Betydande regissörer under senare hälften av 1900-talet varLeopoldo Torre Nilsson (av argentinsk-svensk härkomst) ochFernando Solanas, båda starkt samhällskritiska. Många författare och konstnärer har levt i landsflykt under de upprepade diktaturperioderna.[29]