Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Argentina

Koordinater:35°S65°V / 35°S 65°V /-35; -65
Från Wikipedia
För andra betydelser, seArgentina (olika betydelser).
Republiken Argentina
República Argentina
FlaggaStatsvapen
ValspråkEn Unión y Libertad
(spanska för "I Enighet och Frihet")
Nationalsång: Himno Nacional Argentino"

läge
Huvudstad
(även största stad)
Buenos Aires
Officiellt språkspanska (nationellt, men inte officiellt)
Demonymargentinare[1]
Statsskickförbundsrepublik
 - PresidentJavier Milei
NationalförsamlingArgentinas nationalkongress
 - ÖverhusSenat
 - Underhusdeputeradekammare
SjälvständighetfrånSpanien 
 - Deklarerad9 juli 1816 
 - Erkänd1 maj 1853 
Area
 - Totalt2 780 400 km²[a] (8:e)
 - Vatten (%)1,1 %
Befolkning
 - 2017 års uppskattning44 029 293[2] (33:e)
 - Befolkningstäthet15,8 inv./km² (166:e)
BNP (PPP)2023 års beräkning
 - Totalt 1,274 biljonerUSD[3] (30:e)
 - Per capita 27 261USD[3] (65:e)
BNP (nominell)2023 års beräkning
 - Totalt 641,1 miljarderUSD[3] (23:e)
 - Per capita 13 709USD[3] (65:e)
Ginikoefficient (2020)42,3[4] 
HDI (2021) 0,842[5] (47:e)
ValutaArgentinsk peso (ARS)
TidszonART(UTC-3)
Topografi
 - Högsta punktAconcagua,6 962 m ö.h.
 - Största sjöGeneral Carrera / Buenos Aires,1 850 km²
 - Längsta flodParanáfloden,3 998 km
Datumformatdd.mm.yyyy (CE)
Kör påHöger
Nationaldag25 maj
NationalitetsmärkeRA
LandskodAR, ARG, 032
Toppdomän.ar
Landsnummer54
  1. ^Argentina gör också anspråk på 1 000 000 km² avAntarktis, samtFalklandsöarna (Islas Malvinas), Sydgeorgien och Sydsandwichöarna.[2]

Argentina, formelltRepubliken Argentina[1] (spanska:República Argentina, uttal: reˈpuβlika arxenˈtina), är det näst största landet iSydamerika, bildat som en federation av23 provinser och en självständig stad vid namnBuenos Aires. Argentina är detåttonde största landet i världen till ytan och är befolkningsmässigt den fjärde största spansktalande nationen efterMexiko,Colombia ochSpanien. Det är även världens största spanskspråkiga stat sett till ytan.[2] Dess kontinentala område sträcker sig mellan bergskedjanAnderna i väster ochAtlanten i öster. Argentina gränsar tillParaguay ochBolivia i norr,Brasilien ochUruguay i nordost, samtChile i väst och syd. Argentina gör anspråk på debrittiska utomeuropeiska territoriernaFalklandsöarna/Malvinerna samtSydgeorgien och Sydsandwichöarna. Det gör även anspråk på en del avAntarktis, även om processen med olika länders anspråk på delar av Antarktis avbröts avAntarktisfördraget.

Argentina har den näst högstaHuman Development Index[6] och högstaBNPper capita iköpkraftsparitet i Latinamerika. Argentina är med iG20, med världens 30:e största nominella BNP, och den 23:e största närköpkraften beaktas. Landet klassificeras som ettövre medelinkomstland eller som ett sekundärtframväxande land avVärldsbanken.

Etymologi

[redigera |redigera wikitext]

Namnet kommer frånlatinskaargentum som betyder "silver", som i sin tur kommer från detklassiskt grekiska ordetἀργήντος (argēntos), vilket ärgenitiv avἀργήεις (argēeis) som betyder "vit", "glänsande".[7]aργεντινός (argentinos) var ett antikt grekiskt epitet som betyder "silver".[8] Den första användningen av namnet Argentina kan spåras till tidigt1500-tal, från resor av spanska och portugisiska erövrare tillRío de la Plata, "Silverfloden".

Historia

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Argentinas historia
Det här avsnittetbehöver fler eller bättrekällhänvisningar för att kunnaverifieras.(2020-01)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kanifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras pådiskussionssidan.

De första européerna anlände 1502. Argentina var enspansk koloni fram till 1816, då landet blev självständigt. Ända fram till dess upplevde Argentina interna motsättningar mellan dels konservativa och liberaler, dels politiker och militären.

Under republikens unga år begicks massiva övergrepp mot ursprungsbefolkningen i koloniseringsprocessen västerut och söderut, i vad som kommit att kallas ”ökenkampanjerna”. Flera folkslag kom att utrotas, bland annatSelk'nam.

1864–1870 deltog Argentina tillsammans medBrasilien ochUruguay iTrippelallianskriget mot Paraguay. Kriget var det blodigaste i Sydamerikas historia och slutade med en total seger för alliansen.Paraguay förlorade två tredjedelar av sin befolkning, varav nästan hela sin manliga befolkning, samt stora delar av sitt territorium,154 000 km² land, som delades mellan Brasilien och Argentina.

Peronismen

[redigera |redigera wikitext]

1946–1955 varJuan PerónArgentinas president och han återkom på posten 1973 men avled 1974.[9] Han efterträddes då av sin fruIsabel Perón men hon störtades av enmilitärjunta 1976.[10]

Det smutsiga kriget

[redigera |redigera wikitext]

Under denna period styrdes Argentina avArgentinska militärjuntan 1976–1983. Under de diktaturåren inleddes en massiv politisk förföljelse med hundratusentals fängslade. Människorättsgrupper uppskattar att uppemot 30 000 argentinare försvann, många gånger efter att ha torterats i läger likt det ökändaESMA. Därutöver tvångsadopterades uppemot 500 barn som i huvudsak blivit födda under fångenskap. Militärdiktaturen försvagades efter nederlaget iFalklandskriget 1982 och sedan 1983 års val har Argentina varit endemokrati.

Demokrati

[redigera |redigera wikitext]

Perioden efter demokratins återkomst präglades avhyperinflation med omfattande social oro i mitten av 1980-talet, vilket fick regeringen under presidentRaúl Alfonsín på fall. Segraren,Carlos Menem stabiliserade landet genom att knyta landets valuta till den amerikanska dollarn och inleda omfattande privatiseringar av offentlig verksamhet, där inkomsterna från försäljningen i många fall förskingrades av Menem och hans närstående. För tillfället pågår flera domstolsprocesser mot den forne presidenten angående korruption. Systemet med en knuten valutakurs stabiliserade inflationen men visade sig i längden vara ohållbart då centralbanken var tvingad att ta stora lån för att försvara valutan. Som en konsekvens av detta ställde Argentina in sina betalningar vid årsskiftet 2001/2002 samtidigt som ett flertal banker gick i konkurs. Många argentinare förlorade sina besparingar över en natt och omfattande social oro följde. Den ekonomiska kollapsen ledde till att dåvarande presidentenFernando de la Rúa övergav presidentpalatset i en helikopter sedan en folkmobb försökt storma palatset.

Sedan2003 råder en relativt stabil ekonomisk utveckling med en betydande ekonomisk återhämtning sedan krisen 2001/2002. PresidentNestor Kirchner styrde landet åren 2003 till 2007 då han lämnade över makten till sin hustruCristina Fernández de Kirchner. Under Nestor Kirchners år vid makten bröt landet alla sina kontakter medIMF som man såg som medansvarig för krisen i och med den ekonomiska rådgivning och de lån man hade fått för att hålla liv i systemet med en dollarbunden växelkurs. Argentina betalade under 2008 tillbaka alla de lån man hade tagit genom IMF.

Åren 2003 till 2015 leddes landet av två vänsterperonister Néstor Kirchner och hans hustru Cristina. Därefter tog den borgerliga politikernMauricio Macri över som president. Mauricio Macri var president åren 2015 till 2019. PeronistAlberto Fernández var president i Argentina åren 2019 till 2023. I presidentvalet 2023 segradeJavier Milei – en högerpopulist utan politisk erfarenhet som har utlovat en radikal omdaning av samhället.[11][12]

Geografi

[redigera |redigera wikitext]
Geografisk sammanställning
Karta över Argentina.
Area:2 780 400kvadratkilometer
Högsta punkt:Aconcagua
Lägsta punkt:Laguna del Carbón

Klimat

[redigera |redigera wikitext]

Argentina har övervägandetempererat klimat, men i sydöst är det halvtorrt och i sydvästsubarktiskt. I områdena San Miguel de Tucuman och Mendoza iAnderna förekommerjordbävningar. PåPampas och i nordöst blåser iblandPampero, som är kraftiga stormar.

Längst i norr är klimatet subtropiskt och i söder nästan antarktiskt. Det gör att klimatet skiljer sig mycket. Kontinentens sydligaste delEldslandet har ett klimat som är fuktigt, det är mycket oväder och i skogarna finns det myrar och floder. Naturkontrasterna är även störst i denna region.

Växt- och djurliv

[redigera |redigera wikitext]
Iguazúfallen på gränsen till Brasilien valdes 2011 in iVärldens sju nya naturliga underverk.

Variationen i landskapet är mycket stor, Argentina är ett kontrasternas land. I landet finns såvälsubtropiska regnskogar som vidsträcktaträskmarker och vindpinade kalla kuster. Det är ungefär 3 700 kilometer mellan norr och söder.[källa behövs]

Miljöproblem

[redigera |redigera wikitext]

Några av landets miljöproblem är avskogning samt vatten- och luftföroreningar. Den starkt framväxandesojaproduktionen är en starkt bidragande orsak till detta. Landet är idag en av världens största producenter av sojabönor som i huvudsak är genmodifierade sorter som är resistenta mot växtgiftetglyfosat.[13] Argentina saknar en effektiv politik för miljö eller klimatfrågor.[14] Exempelvis har de senaste årens nationella regeringar ännu inte lyckats sätta igång med reningen av en av världens mest förorenade floder, Matanza-Riachuelo, trots ett omfattande världsbankslån för att finansiera projektet.[15]

Styre och politik

[redigera |redigera wikitext]
Det här avsnittetbehöverkällhänvisningar för att kunnaverifieras.(2015-11)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kanifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras pådiskussionssidan.

Författning och styre

[redigera |redigera wikitext]

Argentinas president och vicepresident väljs i direkta val vart fjärde år. De är båda begränsade till två på varandra följande mandatperioder men de kan återigen ställa upp för omval efter att ha väntat en eller flera mandatperioder. Presidenten utserpremiärministern samt de övriga ministrarna ikabinettet och konstitutionen ger presidenten stor makt som bådestats- ochregeringschef, vilket bland annat inkluderar makten att stifta lagar genom kungörelse om så krävs (om det är brådskande och nödvändigt) och makten att lägga inveto mot hela lagar eller specifika sektioner av lagar

Argentinaslagstiftande församling (medtvå kammare) ärCongreso de la Nación, som består av ensenat med 72 platser och ettrepresentanthus med 257 platser. Sedan2001 väljs varje senator i direkta val vart sjätte år, där varje provins är representerade av tre senatorer. En tredjedel av senaten väljs om vartannat år. Ledamöterna i representanthuset väljs via ett proportionellt valsystem till en mandatperiod på fyra år. Vartannat år väljs hälften av representanthusets medlemmar om.

Administrativ indelning

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Argentinas provinser
Vinodling i Salta.

Argentina är indelat i en autonom stad, Buenos Aires (Ciudad Autónoma de Buenos Aires), och 23 provinser (provincias):[16]

Försvar

[redigera |redigera wikitext]
Se även:Militära grader i Argentina

Presidenten innehar titelnÖverbefälhavare av den argentinska krigsmakten, som en del av en rättslig ram som innebär en strikt åtskillnad mellan det nationella försvaret och interna säkerhetssystem:

Den argentinska försvarsmakten är en yrkesarmé.[17]

  • Armén består av 44 000 soldater i aktiv tjänst (kontinuerligt tjänstgörande) och 16 000 reservister (tidvis tjänstgörande). Den är organiserad på tre arméfördelningsområden, en snabbinsatsstyrka och arméflyget. Operativt bestod armén 2011 av tio brigader: två pansarbrigader, tre mekaniserade brigader, tre bergsbrigader, en luftlandsättningsbrigad och en djungelbrigad.
  • Marinen i sin helhet bestod 2007 av 20 000 sjömän och marinsoldater i aktiv tjänst, omkring 10 000 reservister och cirka 7 000civilanställda. Marinfanteriet utgjorde därvid av cirka 5 500 marinsoldater och marinflyget av cirka 3 000 flygsoldater. Marinen är organiserad i en ytstridsstyrka med fyra jagare och sex fregatter, en undervattensstridsstyrka med tre ubåtar, en amfibiestridsstyrka och en flygstridsstyrka om två marinflygflottiljer med 75 flygplan och helikoptrar.
  • FlygvapnetFuerza Aérea Argentina (FAA) hade 2007 15 000 flygsoldater i aktiv tjänst och 7 000 civilanställda med 375 flygplan och helikoptrar i åtta flygflottiljer.

Polis

[redigera |redigera wikitext]
Se även:Polisens grader i Argentina

Polisen iArgentina är organiserad på tre nivåer:federal polis,provinspolis ochkommunal polis. Den federala polisen består dels av den civila federala polisen –Policía Federal Argentina – som är en federal ordnings- och kriminalpolis, dels av det federala gendarmeriet -Gendarmería Nacional Argentina – som är en militär organisation med ansvar för gränsbevakning och militär ordning och säkerhet. Den har även ett särskilt uppdrag för att bekämpa narkotikasmuggling, terrorism och organiserad brottslighet, samt för att stödja andra polismyndigheter när deras resurser inte är tillräckliga för att upprätthålla allmän ordning.Prefectura Naval Argentina är en federal polisiär kustbevakningsorganisation. En federal flygplatspolis -Policía de Seguridad Aeroportuaria (PSA) bildades 2005 för att upprätthålla ordning och säkerhet vidSistema Nacional de Aeropuertos (de federalt drivna flygplatserna).[18]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]

Under 1990-talet och början av 2000-talet har man dock haft problem medinflation, en ökad utlandsskuld, budgetunderskott och ett utflöde avvaluta. Under 2003 vände ekonomin till det bättre tack vare årets rekordstora export.

Fattigdomen är utbredd och 2001 levde 37 % av hushållen i Argentina under fattigdomsgränsen.[källa behövs]

Näringsliv

[redigera |redigera wikitext]

Jordbruk

[redigera |redigera wikitext]

Jordbruk och boskapsskötsel är sedan länge huvudnäringar och ger 3/4 av exportinkomsterna. Jordbruket är högt mekaniserat och bedrivs i huvudsak på storgods (estancior). Pampas är med sina bördiga lössjordar landets kornbod. Främstvete ochmajs odlas där och gauchos, Argentinas cowboys, driver stora boskapshjordar. Fårskötsel är vanlig i Patagonien och delar av Gran Chaco. Argentina är en av världens största spannmålsexportörer och producenter av kött, hudar och ull.[källa behövs]

Energi och råvaror

[redigera |redigera wikitext]

Under 2011 kom nästan 60 procent av all elektricitet som producerades i Argentina avfossila bränslen, mestadels gas och oljeeldade värmekraftverk. 30 procent avvattenkraft och resterande avkärnkraft. Kärnkraften har 2 reaktorer i bruk med en tredje under konstruktion.[19] Naturtillgångar: de bördiga slätternaPampas,bly,zink,tenn,koppar,järnmalm,mangan,petroleum,uran.[källa behövs] Mineraltillgångarna är goda men ännu föga utnyttjade. Inhemsk olja och naturgas främst i Patagonien och täcker i stort sett det inhemska behovet.[källa behövs]

Industri

[redigera |redigera wikitext]

Industrin har främst varit inriktad på förädling av jordbruksprodukter (slakterier, infrysningsanläggningar, konservfabriker) men tyngre industriella anläggningar är under utbyggnad. Viktigaste hamnstad är Buenos Aires.[källa behövs]

Infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]

Transporter

[redigera |redigera wikitext]
Dubbla motorvägar i Argentina, i rött.

Kommunikationerna i Argentina är väl utbyggda. Landets järnvägsnät, som sträcker sig över 31 444 kilometer (2009), är det största och mest omfattande i Latinamerika. Det började byggas av brittiska och franska företag under slutet av 1800-talet och förblev i deras ägo fram till nationaliseringen år 1948. De viktigaste knutpunkterna är de stora hamnarna iBuenos Aires,Rosario, Santa Fé ochBahía Blanca, där järnvägslinjerna huvudsakligen utgår i olika riktningar. Tvärgående järnvägslinjer är dock få. Systemet använder tre olika spårvidder, vilket innebär att interregionala transporter ofta måste passera Buenos Aires för omlastning till en bana med annan spårvidd. Tre järnvägslinjer korsar Anderna, med anslutningar till Santiago ochAntofagasta i Chile samtLa Paz i Bolivia. Vägnätet i Argentina uppgår till 231 400 kilometer (2009), varav 63 000 kilometer är belagda med asfalt. Handelsflottans kapacitet är cirka 890 000 ton. Det finns omkring 40 flygplatser med reguljär trafik, varav tio erbjuder internationella flygförbindelser.[20]

Telefoni och internet

[redigera |redigera wikitext]

Argentina hade 2011 den högsta täckningen av nätverkstelekommunikation i latinamerika och cirka 67 procent av befolkningen hade tillgång till internet och hade 137,2 procent, mobilabonnemang.[21]

Befolkning

[redigera |redigera wikitext]

Demografi

[redigera |redigera wikitext]
Argentinas demografi
Fitz Roy 1b.jpg
Folkmängd47 327 407 ()[22]
Födelsetal13,794 ()[23]/1 000 invånare
Dödstal8,589 ()[23]/1 000 invånare
Förväntad levnadslängd76år ()[23]
Summerad fruktsamhet2,15 ()[24]
Läskunnighet99procent ()[25]
Språk
Officiella språkspanska
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändrasdär.

Större städer

[redigera |redigera wikitext]

De folkrikastestorstadsområdena, inklusive förorter, år 2010:[26]

Urbanisering

[redigera |redigera wikitext]

Stora delar av Argentina är glest befolkade. Pampas med huvudstadsregionen är mest tätbefolkat.[källa behövs]

Minoriteter

[redigera |redigera wikitext]

För sydamerikanska förhållanden är en mycket stor del av befolkningen av europeisk härkomst (ca 85 %).

Migration

[redigera |redigera wikitext]

Den stora immigrationen ägde rum under senare hälften av 1800-talet, främst frånSpanien ochItalien, men också frånTyskland, och Argentina fick en europeiskt inriktad medelklass.

Språk

[redigera |redigera wikitext]

Utöverspanska, som är det officiella språket och talas av nästan hela befolkningen, finns det fortfarande över tjugo inhemska språk i bruk. Bland dessa är olikaquechuaspråk mest framträdande och talas av lite mer än 2 procent av invånarna. Andra språk, sommapudungun (mapuche),wichí,aymara,toba samtchiriguano och andra närbesläktade tupí-guaraníspråk, talas av sammanlagt cirka 0,5 procent av befolkningen.[20]

Religion

[redigera |redigera wikitext]

Efter 1539 påbörjade den spanska katolska kolonialkyrkan arbetet med att eliminera urfolkens traditionella religioner. Som en reaktion skapadejesuiterna bykooperativ för urfolk, så kalladereducciones. Efter att Argentina blev självständigt 1816 grundades den första anglikanska församlingen i Buenos Aires år 1829. Under 1830-talet anländemetodister ochpresbyterianer till landet. Majoriteten av befolkningen, omkring 91,6 %, ärkatoliker, organiserade i 50 stift. På 1960-talet inleddes en katolsk förnyelserörelse. Under militärdiktaturen 1976–1983 var den kyrkliga hierarkin splittrad, och 1976 dödades den oppositionelle biskopen Angelelli. Utöver katoliker finns även lutheraner, presbyterianer, metodister, pingstvänner, omkring 140 000 ortodoxa kristna och 330 000 judar i Argentina. Det ekumeniska samarbetet fokuserar främst på sociala frågor, skuldlättnad och skydd av mänskliga rättigheter.[20]

Kultur

[redigera |redigera wikitext]

Massmedier

[redigera |redigera wikitext]

Den argentinska TV-industrin är stor, varierad och omtyckt i hela Latinamerika, med många produktioner och TV-koncept som har exporterats utomlands. Sedan 1999 har argentinare den högsta tillgängligheten av kabel- och satellit-tv i Latinamerika,[27] och med 2014 på totalt 87,4 % av landets hushåll, en nerladdningshastighet för datatrafik som liknar den i USA, Kanada och Europa.[28]

Konstarter

[redigera |redigera wikitext]

Argentinas kultur präglas av den relativt sena kolonisationen, och framför allt har litteraturen knutit an till den europeiska. Bland det tidiga1900-talets modernister märks poetenLeopoldo Lugones och romanförfattarenEnrique Larreta. En mer sydamerikansk tradition präglarJorge Luis Borges ochJulio Cortázar, som i sina experimentella böcker djärvt blandar det fantastiska och det vardagliga.

Argentinas konst går tillbaka till den katolska kyrkokonsten; indianfolken nådde här inte samma konstnärliga nivå som t.ex. inkafolket i centrala Anderna. På 1900-talet bildades flera inhemska konstnärsgrupper som introducerade det moderna måleriet. Även musiken ligger närmare den europeiska. På 1800-talet gästspelade italienska operasällskap, och 1857 invigdes operahuset Teatro Colón i Buenos Aires. Argentinas främsta bidrag till musiken är tangon, som uppkom på1800-talet i Buenos Aires fattigkvarter. Den har starka afro-amerikanska influenser, bland annat från den västindiska habaneran. Argentina är också känt för sin filmkonst och hade på 1930–1940-talen Latinamerikas största filmproduktion. Betydande regissörer under senare hälften av 1900-talet varLeopoldo Torre Nilsson (av argentinsk-svensk härkomst) ochFernando Solanas, båda starkt samhällskritiska. Många författare och konstnärer har levt i landsflykt under de upprepade diktaturperioderna.[29]

Nobelpristagare

[redigera |redigera wikitext]

Argentina har även producerat några nobelpristagare:Carlos Saavedra Lamas (fredspriset),Bernardo Alberto Houssay (fysiologi eller medicin),Luis Federico Leloir (kemipriset),César Milstein (fysiologi eller medicin) ochAdolfo Pérez Esquivel (fredspriset).

Sport

[redigera |redigera wikitext]
Lionel Messi, spelare iArgentinas herrlandslag i fotboll.

Argentinas nationalsport ärpato som är en sport som utövas på hästryggen och som kombinerar inslag från polo och basketboll.[30]Argentina är ett av världens största fotbollsländer ochArgentinas herrlandslag i fotboll har vunnitVM i fotboll tre gånger (1978,1986,2022) och varit i final ytterligare tre gånger, senast 2014. De vann även OS-guld i fotboll för herrar iOlympiska sommarspelen 2004 iAten iGrekland samtOlympiska sommarspelen 2008 iPeking,Kina. Argentinska klubblag somCA Boca Juniors ochCA Independiente har haft stora framgångar internationellt och är, tillsammans medCA River Plate som är den klubb som vunnit argentinska ligan flest gånger, bland de mest kända och populära i Sydamerika. FotbollsstjärnanDiego Maradona hade en mycket stor popularitet, men listan över framstående argentinska fotbollsspelare genom åren är enorm och består av namn som exempelvisAlfredo Di Stéfano, Enrique Omar Sivori, Antonio Sastre, Guillermo Stabile, Amadeo Carrizo, Ernesto Grillo, Adolfo Pedernera,Mario Kempes, Angel Amadeo Labruna, Daniel Passarella, Ricardo Enrique Bochini,Óscar Ruggeri,Sergio Goycochea,Gabriel Batistuta,Javier Zanetti,Lionel Messi,Diego Simeone,Sergio Agüero,Javier Mascherano ochGonzalo Higuaín.

Argentina har också haft framgångar inombasket, vann OS-guld i basket för herrar vidOlympiska sommarspelen 2004 iAten iGrekland och brons vidOlympiska sommarspelen 2008 iPeking iKina.

Andra framgångsrika sporter är: Tennis (de mest framgångsrika tennisspelare:Guillermo Vilas,Gabriela Sabatini,Juan Martín del Potro,David Nalbandian,Gastón Gaudio), hästpolo, rugby (med "Los Pumas" -Argentinas herrlandslag i rugby union), landhockey (Argentinas damlandslag i landhockey), boxning och golf.

Buenos Aires var värd förOlympiska sommarspelen för ungdomar 2018.[31]

Internationella rankningar

[redigera |redigera wikitext]
OrganisationUndersökningRankning
Heritage Foundation/The Wall Street JournalIndex of Economic Freedom 2019148 av 180
Reportrar utan gränserPressfrihetsindex 201950 av 180
Transparency InternationalKorruptionsindex 201885 av 180
FN:s utvecklingsprogramHuman Development Index 201848 av 189

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [ab] ( PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 66. Arkiverad frånoriginalet den 27 januari 2018.https://web.archive.org/web/20180127120617/http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 27 november 2016 
  2. ^ [abc]”Argentina | Population” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. Arkiverad frånoriginalet den 12 juni 2007.https://web.archive.org/web/20070612213714/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ar.html. Läst 10 januari 2018. 
  3. ^ [abcd]”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska).Internationella valutafonden.https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023. 
  4. ^”Gini index” (på engelska). Worldbank.https://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.GINI. Läst 8 december 2022. 
  5. ^”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287.https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  6. ^”Argentina Country Profile: Human Development Indicators” ( PDF). Report 2015. United Nations Development Programme. 2015. sid. 222.http://hdr.undp.org/sites/default/files/2015_human_development_report_1.pdf. 
  7. ^Liddell, Henry George; Scott, Robert (1940). A Greek-English Lexicon. Oxford: Clarendon Press.ISBN 0198642261.http://www.perseus.tufts.edu/cgi-bin/ptext?doc=Perseus%3Atext%3A1999.04.0057%3Aentry%3D%2314776. Läst 9 september 2009 
  8. ^Liddell, Henry George; Scott, Robert (1940). A Greek-English Lexicon. Oxford: Clarendon Press.ISBN 0198642261.http://www.perseus.tufts.edu/cgi-bin/ptext?doc=Perseus%3Atext%3A1999.04.0057%3Aentry%3D%2314768. Läst 9 september 2009 
  9. ^”Juan Peron | Biography, Wife, & Facts” (på engelska). Encyclopedia Britannica.https://www.britannica.com/biography/Juan-Peron. Läst 8 januari 2020. 
  10. ^”Isabel Peron | Biography & Facts” (på engelska). Encyclopedia Britannica.https://www.britannica.com/biography/Isabel-Peron. Läst 8 januari 2020. 
  11. ^”Argentina”. www.ui.se.https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/sydamerika/argentina/. Läst 6 december 2023. 
  12. ^Vera Bergengruen/Buenos Aires (23 maj 2024). ”Javier Milei’s Radical Plan to Transform Argentina” (på engelska). TIME.https://time.com/6980600/javier-milei-argentina-interview/. Läst 24 september 2024. 
  13. ^”Roundup ready soybean in Latin America: a machine of hunger, deforestation and socio-ecological devastation”. webs.chasque.net. Arkiverad frånoriginalet den 28 april 2016.https://web.archive.org/web/20160428150927/http://webs.chasque.net/~rapaluy1/transgenicos/Prensa/Roundupready.html. Läst 28 november 2015. 
  14. ^”Argentina's Environmental Hypocrisy” (på engelska). Latin trade. 4 juni 2007. Arkiverad frånoriginalet den 28 november 2016.https://web.archive.org/web/20161128051931/http://latintrade.com/argentinas-environmental-hypocrisy/. Läst 27 november 2016. 
  15. ^”Projects: Matanza-Riachuelo Basin (MRB) Sustainable Development Adaptable Lending Program”. web.worldbank.org. The World Bank. Arkiverad frånoriginalet den 18 november 2009.https://web.archive.org/web/20091118054546/http://web.worldbank.org/external/projects/main?pagePK=64283627&piPK=73230&theSitePK=40941&menuPK=228424&Projectid=P105680. Läst 28 november 2015. 
  16. ^”Argentina Provinces”. www.statoids.com.http://www.statoids.com/uar.html. Läst 28 november 2015. 
  17. ^”The World Factbook”. Arkiverad frånoriginalet den 12 juni 2007.https://web.archive.org/web/20070612213714/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ar.html. Läst 6 juni 2014. 
  18. ^https://web.archive.org/web/20080620024154/http://www.psa.gov.ar/home.htm 2009-03-28
  19. ^”Naturtillgångar och energi”. Arkiverad frånoriginalet den 7 juni 2014.https://web.archive.org/web/20140607003509/http://www.landguiden.se/Lander/Sydamerika/Argentina/Naturtillgangar-Energi. Läst 6 juni 2014. 
  20. ^ [abc]”Argentina - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/argentina. Läst 9 januari 2025. 
  21. ^”South America”. IWS–ITU – Internet World Stats. 2011. Arkiverad frånoriginalet den 2 april 2014.https://web.archive.org/web/20140402230620/http://www.internetworldstats.com/south.htm. 
  22. ^läs online,www.pagina12.com.ar .[källa från Wikidata]
  23. ^ [abc]World Bank Open Data, läst: 11 oktober 2024.[källa från Wikidata]
  24. ^läs online,www.cia.gov .[källa från Wikidata]
  25. ^läs online,data.worldbank.org .[källa från Wikidata]
  26. ^”2014 Revision of World Urbanization Prospects” (på engelska) ( PDF). United Nations. sid. 342. Arkiverad frånoriginalet den 22 januari 2019.https://web.archive.org/web/20190122163927/https://esa.un.org/unpd/wup/Publications/Files/WUP2014-Report.pdf. Läst 12 februari 2017. 
  27. ^”Homes with Cable TV in Latin America”. LANIC – Latin American Network Information Center. Austin, TX, USA. 1999. Arkiverad frånoriginalet den 13 november 2013.https://web.archive.org/web/20131113022948/http://lanic.utexas.edu/project/tilan/statistics/cable_table.html. 
  28. ^”Penetración TV paga en hogares 2014 – Argentina” (på spanska). LAMAC – Latin American Multichannel Advertising Council. Coral Gables, FL, USA. 2014. Arkiverad frånoriginalet den 2 maj 2014.https://web.archive.org/web/20140502045137/http://www.lamac.org/argentina/metricas/total-por-tv-paga/. 
  29. ^Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon
  30. ^”Pato, Argentina's national sport”. Argentina.ar. Arkiverad frånoriginalet den 1 februari 2010.https://web.archive.org/web/20100201124717/http://www.en.argentina.ar/_en/sports/C480-pato-argentinas-national-sport.php. Läst 1 september 2009. 
  31. ^”Buenos Aires 2018”. Sveriges olympiska kommitté.https://sok.se/olympiska-spel/tavlingar/yog/buenos-aires-2018.html. Läst 3 oktober 2020. 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Länkar till relaterade artiklar
v  r
Sydamerika
Självständiga stater
Särskilda områden
v  r
Asociación Latinoamericana de Libre Comercio (LAFTA) Associação Latino-Americana de Livre Comércio
v  r
Latinska unionen
v  r
Organization of American States (OAS)
Auktoritetsdata

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Argentina&oldid=57184484
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp