Arabiska siffror är de talsymboler som används mest internationellt och i bland annat svenskan (0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9). Tillsammans medarabisk skrift används både de arabiska siffrorna och deöstarabiska siffrorna ٠ ۱ ۲ ۳ ٧ ٦ ٥ ٤ ۸ ۹. Vilka talsymboler som används varierar geografiskt.
Från det arabiska väldet spreds så siffrorna påmedeltiden tillEuropa, där de så småningom fick sitt nuvarande utseende och varifrån de slutligen spreds över stora delar av världen på1200-talet.[1]
Den arabiska varianten används i vissa språk, som använder arabisk skrift trots att språket inte ärarabiska, eller ens tillhör den arabiska språkgruppen, till exempelpersiska, där fyra siffror är olika från arabiska.[2]
Det finns två varianter av de arabiska siffrorna som används i tryckt text: Deversala siffrorna, som är den vanligaste typen, med siffror som har samma höjd som deversala (stora) bokstäverna, och degemena siffrorna, som har varierande höjd och som oftast används tillsammans med degemena (små) bokstäverna.
Gemensamt för alla tre systemen är att de skrivs från vänster till höger trots att det skriftspråk som baseras på det arabiska alfabetet skrivs från höger till vänster.[3]
Detsamma gäller när siffrorna grupperas för intervall eller rikt- och telefonnummer. Även då skrivs grupperna från vänster till höger (tiden för andra världskriget skrivs exempelvis: 1939–1945).
