Apache (frånzunispråkets ord för fiende (dock omdiskuterat), som användes förnavahoindianerna) är ett kollektivt namn för sex kulturellt likartade urbefolkningsgrupper iNordamerika, som talar varieteter av ettsydathabaskiskt språk. Nuförtiden omfattar termen inte de språkligt närbesläktadenavajoerna.
Den sociala organisationen kännetecknades avstorfamiljer medmatrilokal bosättning. Varjekärnfamilj hade sin egen bostad, men dessa samlades i grupper av bostäder bebodda av närbesläktade kvinnor och deras män och barn. Ett antal storfamiljer som bodde i samma område och utnyttjade samma naturresurser bildade den lokala gruppen. Ibland kunde hela den lokala gruppen bo tillsammans i en större bosättning -ranchería. Det sociala ledarskapet var svagt utvecklat. Den mest dynamiska manliga familjeöverhuvudet blev ledare för den lokala gruppen, men kunde inte utöva annat inflytande än genom övertalning och exempel. Flera lokala grupper som bodde nära varandra och ibland samarbetade utgjorde ettband med ett särskilt namn. Någon överordnad stamgemenskap fanns inte.[3]
Apacherna livnärde sig somjägare och samlare. Det gjorde ocksånavajoerna innan de blev jordbrukare och boskapsskötare och därmed frångick det apachiska kulturmönstret. Vissa apachegrupper bedrev ett mycket begränsat jordbruk, men det var männens jakt och kvinnornas samlande som alltid var det viktigaste. Bostäderna utgjordes av rishyddor(wickiups) i bergen ochtipier påprärien. Religionen hade bådeprästerliga (genom mödosamt inlärdaritualer) ochschamanistiska (genom ritualer uppenbarade iandevisioner) drag.Häxor ochhäxkonster var mycket fruktade av apacherna.[4]
Apacherna skilde noga både terminologiskt och praktiskt mellan överfall ochkrig. Den förra företeelsen avsåg att tillägna sig fiendens hästar och byten och konfrontationer skulle undvikas. Den senare avsåg att hämnas dödade apacher genom att möta och döda fiender. Apacherna hade en mycket pragmatisk inställning till militära företag. Det viktigaste var att överleva, inte att visa sig tapper.[5]
Det rådde ett ömsesidigt krigstillstånd mellan apacher och mexikaner sedan början på 1600-talet.[6] De spanska kolonialmyndigheterna samarbetade sedan 1786 medcomancherna i kriget mot apacherna. Comancherna deltog från och med 1786 och så länge det spanska väldet varade i spanska utrensningsaktioner mot apacherna i New Mexico. Sista gången en sådan gemensam aktion ägde rum var 1810.[7] Apacherna överföll den bofasta befolkningen och förde bort boskap, mulor och kvinnor. Det som stals iSonora såldes ofta iChihuahua och vice versa. Bristen på samordning och gemenskap mellan de bägge nordliga mexikanska provinserna, åtskilda av berg och öknar, var en viktig förutsättning för överfallens omfattning. Med tiden tog de mexikanska myndigheterna till extrema åtgärder.Sonora fastställde 1835 ett pris på 100 silverdollar för en skalp av en vuxen manlig apache, 50 dito för skalpen av en vuxen kvinna och 25 dito för skalpen av ett barn.[8]
^Morris E. Opler, "The Apachean Culture Pattern and its Origin",Handbook of North American Indians: Southwest (Washington: Smithsonian Institution, 1983), vol. 10, s. 368.
Chip Colwell-Chanthaphonh,Massacre at Camp Grant : forgetting and remembering Apache history (Tucson : University of Arizona Press, c2007).
José Maria Cortés y de Olarte,Views from the Apache frontier : report on the northern provinces of New Spain, Elizabeth A.H. John (ed.), John Wheat (transl.), (Norman : University of Oklahoma Press, c1989).
Ricardo León García & Carlos González Herrera,Civilizar o exterminar : tarahumaras y apaches en Chihuahua, siglo XIX (Tlalpan, D.F. : CIESA : INI, 2000).
William B. Griffen,Apaches at war and peace : the Janos Presidio, 1750-1858 (Norman : University of Oklahoma Press, c1998).
William B. Griffen,Utmost good faith : patterns of Apache-Mexican hostilities in northern Chihuahua border warfare, 1821-1848 (Albuquerque : University of New Mexico Press, c1988).
James L. Haley,Apaches : a history and culture portrait (Norman : University of Oklahoma Press, c1997).
Richard J. Perry,Apache reservation : indigenous peoples and the American state (Austin, TX : University of Texas Press, 1993).
Manuel Rojas,Apaches-- : fantasmas de la Sierra Madre (Chihuahua : Instituto Chihuahuense de la Cultura, 2008).
Sherry K. Robinson,Apache voices : their stories of survival as told to Eve Ball (Albuquerque : University of New Mexico Press, c2000).
