De första invånarna på Antigua och Barbuda varciboneyer på 2400-talet f.Kr. NärChristopher Columbus landsteg här under sin andra resa 1493 beboddes öarna avarawak- ochkaribindianer. De första européerna som bosatte sig på Antigua och Barbuda varspanjorer ochfransmän. Dessa följdes avbritter som gjorde öarna till enkoloni 1667. De brittiska bosättningarna fick rejäl fart från 1684 då engelsmannenChristopher Codrington började anlägga sockerrörsplantage på Antigua. Trots brist på vatten anlades ett stort antal plantager och mer än 150 väderkvarnar för att mala sockerrören. På plantagen arbetade slavar tillsslaveriet avskaffades 1834, vilket ledde till att sockerproduktionen minskade kraftigt. Antigua var också en strategisk hamn för brittiska flottan och handelsfartyg och fick namnet "Gateway to the Caribbean".[2][6]
Landet blev en självständig stat inomSamväldet 1981.[2]
Klimatet är etttropiskt havsklimat, med liten temperaturvariation under året. Ibland har man torrperioder. Mellan juli och oktober förekommerorkaner.[2]
Landets största miljöproblem är bristen på färskvatten. Problemet förvärras av trädfällning, som görs för att utöka den odlingsbara marken. När träden försvinner, drar regnväder snabbt förbi.[2]
Antigua och Barbuda har etttvåkammarsystem, uppdelad på ettHouse of Representatives (representanthus) med 17 ledamöter samt en senat med 17 ledamöter. Statschef ärCharles III, Storbritanniens och Samväldets regent, som representeras av engeneralguvernör baserad i landet.[7]
Den politiska emancipationen inleddes genom upprättande av fackföreningar, som sedan fortsatte genom bildandet av Antigua Labour Party, ALP, lett avVere Bird, som också blev premiärminister vid självständigheten från Storbritannien 1981. Birds sonLester Bird övertog partiledarskapet, men förlorade valet 2004 till United Progressive Party, UPP, ochBaldwin Spencer blev premiärminister. UPP vann också valet 2009, även om de tappade några mandat till ALP. Efter detta val efterträddes Lester Bird avGaston Browne som gick vidare till att vinna en jordskredsseger över UPP i valet 2014 för det nu omdöpta The Antigua and Barbuda Labour party, ABLP. Den 13 juni 2014 tillträdde Gaston Browne som premiärminister.[6]
Finanskrisen 2007–2008 drabbade både turismen och finanssektorn i landet och särskilt uppmärksammat har blivit en finansskandal med den amerikanske affärsmannenAllen Stanford och dennes finansimperium, som hade sitt säte i Antigua och Barbuda.[6]
Regeringen har försökt utveckla den omfattandeoffshore-verksamheten med banker och andra bolag och har också lockat till sig ökade utländska investeringar i turistsektorn. Gaston Browne tillkännagav 2014 att man ingått en överenskommelse med Kina om ett stort hotellprojekt i landet till ett värde av över 1 miljard amerikanska dollar.[6]
Nästan 60 % av landetsBNP utgörs avturismen, och en tredjedel av turisterna kommer frånUSA. Turistmängden har dock minskat på senare år, vilket gör landets ekonomi sämre.[2] Man har inte så mycket att ersätta turismen med.
Landet har ett betydande underskott i handelsbalansen. Exporten består huvudsakligen av oljeprodukter (återexport), fisk och fiskprodukter, hushållsapparater samt elektriska komponenter. De viktigaste handelspartnerna ärUSA,Storbritannien och andra medlemsländer iCARICOM.[8]
Vid Saint John's finns en djupvattenshamn och en stor hamn för kryssningsfartyg. På Antiguas sydkust ligger English Harbour, som är en välkänd marina för fritidsbåtar. Där finns också landets internationella flygplats, V. C. Bird.[8]
Utbildningssystemet i Antigua och Barbuda bygger på det brittiska systemet. Skolgång är obligatorisk för barn mellan 5 och 12 år, och medborgarna har rätt till utbildning fram till 16 års ålder. Systemet är uppdelat i tre nivåer: två år i förskola, åtta år i grundskola och fem år på gymnasienivå. Undervisningen är kostnadsfri i de statliga skolorna. I landet finns två medicinska universitet samt en filial avUniversity of the West Indies.[9]
Andelen personer som är läs- och skrivkunniga bland de som är 15 år eller äldre och har genomfört minst fem års skolgång uppgår till 99,0 % (2012).Av detta är 98,4 % av männen och 99,4 % av kvinnorna läs- och skrivkunniga (2012).[2]
Under den danska kolonialtiden från 1732 började det evangeliska inflytandet göra sig gällande. I mitten på 2020-talet var flera protestantiska samfund aktiva, såsom metodister, presbyterianer, baptister och anglikaner. Den katolska kyrkan, som omfattade 10,4 procent av befolkningen, tillhör ett stift som etablerades 1981. På senare tid har evangelikala och karismatiska rörelser vuxit sig starka. Ekumeniskt samarbete, främst mellan metodister, presbyterianer, anglikaner och katoliker, sker genom Caribbean Council of Churches. Samarbetet fokuserar huvudsakligen på sociala insatser för att bekämpa fattigdom.[14]
Vid folkräkningen 2011 var denreligiösa tillhörigheten fördelad på följande sätt:[3]
År 2016 var spädbarnsdödligheten 12,5 dödsfall per 1 000 levande födslar. Det fanns skillnader mellan könen, där den manliga spädbarnsdödligheten var 14,4 dödsfall per 1 000 levande födslar, medan den kvinnliga spädbarnsdödligheten var något lägre, 10,5 dödsfall per 1 000 levande födslar. Vidare, enligt statistik från 2014, lider 31,0 % av den vuxna befolkningen av fetma.[2]
Antigua och Barbuda hållerfolkräkningar varje decennium sedan 1975 enligtGeneral Statistics Act, No. 15 of 1975, och de senaste folkräkningarna hölls 2011, 2001 och 1991. Vid folkräkningen 2011 uppgick befolkningen till 84 816, varav 40 986 män (50,34 %) och 44 581 kvinnor (49,66 %), fördelat på 30 213hushåll.[3]
