Djur (Animalia,Metazoa) ärflercelliga organismer som kännetecknas av att de är rörliga ochheterotrofa, det vill säga får sin energi från föda. De utgör ettrike inom klassificeringen avlevande organismer. Med få undantag har djurmuskler och ettnervsystem samt ett inre hålrum i kroppen, ämnat för nedbrytning av födan.
Som heterotrofa organismer är djur inte självnärande, det vill säga de kan inte somväxterna producera och tillgodogöra sigkolhydrater genomfotosyntes. De måste istället få sinenergi från föda genom att konsumera andra organismer med energiinnehåll. Till skillnad från växterna och andra flercelliga organismer somsvampar har djurs celler ingacellväggar. Djurceller avgränsas avcellmembran. Som skydd och stadga åt kroppen har olika djurgrupper utvecklat strukturer som inreskelett,hud,skal, yttreexoskelett ochhydrostatiskt skelett.
Klassificeringen av liv i riken har förändrats över tid och det har även lett till förändring av vilka organismer som tillhör djurriket. I tidigsystematik räknades exempelvis så kallade encelliga djur,urdjuren ellerprotozoer, till djurriket. I nutida systematik räknas inte protozoer till djurriket utan förs till gruppenprotister. Det innebär att djurriket är synonymt med flercelliga djur (vetenskapligt namn Metazoa).[4]
Det finns idag ungefär 1,4 miljoner kändaarter av (flercelliga) djur, som varierar i storlek mellan 10 μm (mikrometer) och 30 meter. De gener som förenar alla djur tros ha en gemensamana som uppstod för cirka 650 miljoner år sedan, underEdiacara-perioden, dåEdiacarafaunan levde, vilket är de äldsta kända flercelliga organisermerna. De besynnerliga arternaDickinsonia costata ochTrichoplax adhaerens är exempel på flercelliga organismer som har klassificerats som mycket tidiga djur.
Gemensamt för alla (flercelliga) djur är bland annat att det finns så kalladedesmosomer, det vill säga cellstrukturer avproteiner vars funktion är att binda sammancellerna rent fysiskt och som därmed ger vävnaden ökad stabilitet och motstånd mot mekanisk stress; attcellerna skiljer ut ettproteinlager (extracellulär matrix) vid sin basis; och att minst en uppsättning avHox-gener är närvarande. De mer kända egenskaperna (stor rörlighet,nervsystem,epiteler, kroppshåla, cirkulations- och andra organ) uppstod däremot senare i djurs evolution. Flercelliga djur är vidare de enda flercelliga organismer som saknar cellvägg.
Tree of Life web project: Discussion of Phylogenetic Relationships Citat: "...Due to new evidence from developmental biology and molecular phylogenetics, ideas about bilaterian relationships have undergone a major paradigm shift within the last decade. The new hypotheses shown in the tree above are now widely accepted, but there are also many sceptics who emphasize the pitfalls and inconsistencies associated with the new data. One of the most prominent alternative views based on morphological evidence is championed by Nielsen (2001)..."
