En anestesimaskin med integrerade system för monitorering av vitala parametrar.
Anestesi, frångrekiskaa-, "utan" och αἴσθησις,aisthēsis, "känsla",[1] är ettmedicinskt begrepp. Anestesi är ett annat ord förbedövning och har att göra med upphävandet av förmågan att uppfatta, eller bedövningen av,sinnesintryck som till exempelsmärta,tryck,värme,kyla eller beröring.[2]
Den moderna anestesins födelse brukar anges till 16 oktober1846 i och med tandläkarenWilliam T.G. Mortonseter-inhalations-narkos iBoston, världens först beskrivna eteranestesi (eterbedövning) påMassachusetts General Hospital.[3] Han hade dock redan 1844 börjat experimentera med eter när han studerade kemi.[4] Något även läkarenCrawford Long iGeorgia,USA gjort men utan att publicera sina studier. Detta har gjort att man inte säkert kan säga när den första etersövningen gjordes.[5]
Ordet anestesi används inte så ofta i det svenska vardagsspråket, betydligt mer förekommande är ordetnarkos. Specialister inom området i Sverige äranestesisjuksköterska samtanestesiolog som oftare benämns narkossjuksköterska respektive narkosläkare. Narkos innebär kontrollerad nedsövning tillsammans med smärtstillande läkemedel.[6]
Regional anestesi är det samma somlokalbedövning. Det är när man bedövar lokalt på kroppen, men man fortfarande är vid medvetande. Det kan ske vid till exempel mindre operationer, lagning av tänder och provtagningar.[7]
Ytanestesi är en ytlig bedövning som uppnås genom att man sprayar, penslar eller droppar bedövningsmedel på en slemhinna (slemhinneanestesi). Metoden används vid smärre ingrepp inäsa,svalg ochögon samt vid undersökningar med t. ex. endoskop i diagnostiskt syfte.[8]
Bedövningsmedel,anestetikum (plur.anestetika), är läkemedelspreparat som användes i samband med anestesi. Bedövningsmedel används i sjukvården, avtandläkare och avveterinärer.
.jpg)