Anders Bille, född19 mars1600, död10 november1657, var en danskriksmarsk (danska:rigsmarsk). Han var son tillErik Jensen Bille ochMette Banner Andersdatter.
Som ung var han i utländsk krigstjänst och1626 blev han löjtnant iBernhard av Weimars rytteriregiment iKristian IV:s här i Tyskland och1627 blev hanryttmästare.
Han fick sig tilldelatRygårds län1631 och var guvernör påÖsel från1634 till1642. År1642 blev hanrigsmarsk och samtidigt fick han förläningenVestervigs län, som han bytte motSkanderborgs län1650.
Anders Bille deltog på dansk sida iTorstensons krig1643 till1644. Vid krigsutbrottet hade han överkommandot påJylland men måste för övermakten snart dra sig tillbaka tillFyn. Härifrån försökte han flera gånger oroa svenskarna i Jylland men utan större framgång. Ett gemensamt företag av Bille ochprins Fredrik medförde bara en för framtiden betydelsefullt missförtroende dem emellan.
Efter freden arbetade Bille på försvarets stärkande, bland annat anlades på Billes förslag fästningenFrederiksodde på Jylland, men adelns motstånd hindrade genomgripande åtgärder.
Då ett nytt krig mot svenskarna bröt ut 1657 befann sig Anders Bille somöverbefälhavare över styrkorna iHolstein. Han fick order att angripa stiftet Bremen, men den svenska huvudarméns ankomst tvingade honom dock att dra sig tillbaka till Frederiksodde, där han snart blev innesluten. Vid den svenskastormningen av Frederiksodde blev han dödligt sårad den24 oktober1657. Han dog några veckor senare i svensk fångenskap.
Bille kom efter sin död med orätt att beskyllas för förräderi och feghet.
|