Andalusien (spanska:Andalucía) är enregion i södraSpanien. Andalusien är den mest befolkade och näst största av Spaniens sjutton autonoma regioner. Dess huvudstad ärSevilla.
Namnet Andalusien kommer frånvandalerna som iVandalitia ellerVandalusia styrde över stora delar av södra och östra Spanien underfolkvandringstiden.[1]Tartessos, huvudstaden i den forna tartessiska civilisationen, låg i Andalusien, och kallades iBibelnTarshish. Andalusiens kultur har påverkats kraftigt av de åtta århundraden som området var undermuslimskt styre, vilket upphörde1492 då de katolska härskarna avKastilien ochAragonien erövradeGranada.
Spanskan som talas iLatinamerika kommer till stor del från den andalusiska dialekten av spanska, tack vare Sevillas viktiga del som mellanled till Spaniens amerikanska territorium under 1500- och 1600-talen.
Andalusiens inland är den varmaste regionen i Europa, där Sevilla är Europas i särklass varmaste metropol under sommarmånaderna med ett snitt på 35-36 grader i skuggan.
I Andalusien låg förr kungariket Tartessos.Fenicierna anlade kolonin Gadir (Gades,Cádiz) cirka 1100 f. Kr. varefterkartagerna underlade sig landet, som kom underromerskt herradöme 206 f. Kr.. Området erövrades under folkvandringstiden i början på 400-talet av vandalerna - därav namnet Vandalicia - och sedan avvästgoterna. Mellan 711 och 1492 var Andalusien under muslimernas herravälde.[2]
Andalusien har ett brett spann av lokala sedvänjor och traditioner, varav många har sina rötter i denarabisk tradition som integrerades i området under arabisk styre. Varje subregion i Andalusien har sina egna unika sedvänjor som är en blandning mellanfolklore ochkatolicism.
Traditionsenlig andalusisk klädsel är ofta färgglad och innefattar som en rest från den islamiska tiden ofta huvudbeklädnad såsom slöjor. Det traditionella bruket av hucklen i städer som Almeria är en influens frånGranada såväl somMurcia. Sombrero de labrador, vilket betyder arbetshatt, ofta gjord av svart sammet, är ett signum för regionen. ICadiz har klädseln sina rötter i landsbygden, där tjurfäktning och gårdsfester var vanliga.
Tablado flamenco och cante jondo kommer från Granada och tros ha sina rötter i orientalisk, gregoriansk, morisk och judisk musik. Nuförtiden framförs musiken ofta av romska musiker, och det är i Granada de flesta av Spaniens romer har sitt uppehälle.
IHuelva är årets största händelse den romska Romeria del Rocio i maj. Det är en pilgrimsvandring där en stor staty föreställandeJungfru Maria, som sägs gömts undan från muslimerna, bärs fram längs med vägen. Sägnen säger att när statyn återfanns bad statyn om att bli förd till skogen, så gjordes och vid platsen byggdes anordnades en böneplats. Pilgrimsvandringen samlar troende från såväl hela regionen som andra delar av Spanien och Europa.
IJaen ärsaetan en populär uttrycksform, det är en typ av sång menad att ära jungfrun och vara tecken på utövarens religiösa hängivelse.
Malaga är den spanskatjurfäktningens födelseort. Regionen har också en lång tradition av arabisk musik bestående av populära sånger som kallas cartageneras.
Sevilla, Andalusiens största region, arrangerar årligen Semana Santa, Spaniens största festival. Under högtiden bär deltagarna omkring på altare iklädda pilgrimskläder. Sånger och danser kända som sevillanas, vilka är ett tydligt tecken på influenser frånMellanöstern, framförs i stor utsträckning på dessa festivaler.
Överlag har alla Andalusiens regioner utvecklad egna unika sedvänjor och traditioner men alla har det gemensamt att de utgör resultatet av en blandning mellan katolicismen och regionens historia av arabisk kultur.[3]
Underrenässansen började överklassen i det spanska samhället leta efter enhästras som till skillnad från medeltidens klumpiga hästar skulle vara elegant och avlad för att vara vacker och smidig[4]. I jakt på denna hästras grundade den spanske Kung Filip II (spanska: Felipe) de Kungliga Stallarna iCórdoba[5] vars mål var att avla fram den perfekta hästrasen. Dessa hästar kallas idag förPura Raza Española eller förkortat PRE. 1972 startade den spanska föreningen förPura Raza Española[6]. Dock är PRE ej att förväxla med andalusier då andalusier kan referera till både en PRE eller en häst som helt enkelt är född i Andalusien[7].
Andalusisk spanska är på grund av utflyttningen från regionen en av de vanligaste formerna av spanska i Spanien. Språket utgörs av ett flertal dialekter som har vissa beröringspunkter, till dessa hör ett betydligt inslag avarabiska[8] såväl som fonetiska skillnader jämfört med standardiserad spanska.
Det nutida område vi känner som Andalusien hör till en del avMedelhavet som delar en gemensammytologi. Denfeniciska koloniseringen av området förde med sig dyrkandet av och kulten kringBaal ochMelgart; kulten av den senare bevarades långt in på romersk tid fast då mer känd som Herakles, enligt mytologin grundare av bägge städerna Cadiz och Sevilla. Det varIslote de Sancti Petri som höll Herakles fången i en grotta, och regionen var platsen för Herakles tionde storverk, vilket bestod i att röva iväg den trehövdade jättenGeryons boskap. Enligt sägnen flankerasGibraltars sund avHerakles pelare, varav bergetCalpe i regionen utgör en europeisk och andra pelare sägs bestå avMonte Hacho i Ceuta ochJebel Musa iMarocko. Denromerska väg som ledde från Cadiz tillRom var känd under flera namn, ett av dem varVia Herculea, Herakles färdväg efter att ha utfört det tionde storverket.Andalusiens vapen föreställer Herakles mellan två lejon vilka står framför varsin pelare.
Det mest karaktäriserande hos den andalusiska formen av folkligt utövad katolicism är hängivelsen åt Jungfru Maria; sålunda är regionen också känd somla tierra de María Santísima ("Den heligaste Marias land").[9] Annat som är utmärkande är processionerna underHeliga veckan, under vilken tusentals botgörare,nazarenos sjunger saetas. PilgrimsmålenSantuario de Nuestra Señora de la Cabeza iAndújar och tidigare nämnda El Rocío iAlmonte är andra viktiga inslag i regionens religiösa liv.
Medan några härleder traditionen med tjurfäktning till Romarriket har dagens tjurfäktning på den iberiska halvön och i resterna av det gamlaSpanska imperiet sina rötter i ett andalusiskt1400-tal.[10] Andalusien är alltjämt fortfarande ett tjurfäktningens centrum. 227fincas de ganado där de unga tjurarna avlas fram och lärs upp täcker 146 917 hektar och år 2000 hade 100-talettjurfäktningsarenor dryga tusentalet föreställningar.
Den äldsta arena som fortfarande används i Spanien ärneoklassiskaPlaza de toros iRonda, byggd 1784. Den Andalusiska autonoma regeringen sanktionerarRutas de Andalucía taurina, en guidad rutt med fokus på tjurfäktning genom regionen för turister.
^Fernández-Sevilla, JulioObjetividad y subjetividad. Datos para el nombre de un dialecto, 1976, Revista de dialectología y tradiciones populares, vol. 32, No1/4, issn= 0034-7981, s. 173–184
.svg)
_(special_marker).svg)
