I de tidigaste successionsordningarna över romerska biskopar följer han efterLinus. Senare konventioner räknar honom som den tredje påven efterPetrus. Det finns belägg för att Anacletus existerade och att han hade en ledande roll i kyrkan, men då biskopsämbetet inte var fast etablerat vid den här tiden kan man bara spekulera i vilka befogenheter han hade i sitt ämbete.[1]