Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Ammoniak

Från Wikipedia
Ammoniak
StrukturformelMolekylmodell
Systematiskt namnAmmoniak
Övriga namnAzan
Kemisk formelNH3
Molmassa17,031 g/mol
UtseendeFärglös gas
CAS-nummer7664-41-7
SMILESN
Egenskaper
Densitet0,73 kg/m³ (1.013 bar vid 15 °C) eller 0,00073 g/cm³
Löslighet (vatten)310 g/l (25 °C)
Smältpunkt-77,73 (flampunkt) °C
Kokpunkt-33,34 °C
Faror
Huvudfara
06 – Giftig
Giftig
09 – Miljöfarlig
Miljöfarlig
NFPA 704

1
3
0
LD503 500 mg/kg
SI-enheter &STP används om ej annat angivits

Ammoniak är enkemisk förening avväte ochkväve medformeln NH3.

Egenskaper

[redigera |redigera wikitext]

Vidstandardtryck och -temperatur är ammoniak en färglösgas med starkt stickande lukt som av gammalurin. Den är löslig ivatten och bildar då denbasiskalösningenammoniumhydroxid, NH4+ + OH-. I dagligt tal benämns även ammoniumhydroxid "ammoniak". Om ammoniak får reagera medsaltsyra bildasammoniumklorid.

Ammoniak bildas vid nedbrytning (röta) av organiskt kvävehaltigt material, och har varit känt sedanförhistorisk tid.

Vid ca –33°C övergår ammoniakgasen till en färglösvätska. Vid ca —78°C övergår vätskan tillfast form med vit färg.[1]

Framställning

[redigera |redigera wikitext]

Fram till omkring 1915 utvanns ammoniak främst urchilesalpeter ellergödsel, samt som biprodukt frånkoks- ochmetangasframställning. Redan 1754 hade dockJoseph Priestley framställt ammoniak genom en reaktion mellanammoniumklorid ochkalksten.

2NH4Cl + CaO → CaCl2 + H2O + 2H3N

Priestlys metod:

  • 4 delar salmiak utrörs ivatten med 5 delar torr släckt kalk (kalciumhydroxid) till en tjock deg.
  • Degen värms lindrigt i en järnretort, varvid ammoniakgas avgår.
  • Gasen inleds i en väl avkyldtvättflaska med 4 delardestillerat vatten. Detta ger kaustik ammoniak av högsta renhet.[1]

Detta framställningssätt är upphovet till att ammoniak fåtttrivialnamnetsalmiaksprit.

Det dröjde emellertid ända till 1785,[1] innan sammansättningen blev klarlagd. Det gjordes avClaude Louis Berthollet.

Specifika vikten hos kaustik ammoniak varierar allt efterhalten. Nedanstående tabell gäller vid temperatur 14°C.[1]

Halt
(%)
Specifik vikt vid 14˚C
(g/cm3)
10,9959
20,9915
30,9873
40,9831
50,9790
60,9749
70,9709
80,9670
90,9631
100,9593
110,9555
120,9520
Halt
(%)
Specifik vikt vid 14˚C
(g/cm3)
130,9484
140,9449
150,9414
160,9380
170,9347
180,9314
190,9283
200,9251
210,9221
220,9191
230,9162
240,9133
Halt
(%)
Specifik vikt vid 14˚C
(g/cm3)
250,9106
260,9078
270,9052
280,9026
290,9001
300,8976
310,8953
320,8929
330,8907
340,8885
350,8864
360,8744

Underförsta världskriget rådde brist pågödsel ochsprängämnesråvara, där ammoniak är en viktig beståndsdel. Detta stimulerade utvecklingen av tekniker för att binda luftens kväve. Bland metoder som utvecklades märksBirkland-Eyes metod,kalkkvävemetoden samtHaber-Boschmetoden, varav den sistnämnda blev den som kom att dominera ammoniakframställningen. Tillverkning enligt Haber-Boschmetoden startades 1913 vidBASFs anläggningar vidLudwigshafen-Oppau efter ett samarbete mellan kemistenFritz Haber och teknikernCarl Bosch. Under fem års tid utvecklades och förbättrades processen. Bland annat ersattesosmium avjärn som katalysator vilket gjorde tekniken betydligt billigare. Arbetet gav de båda forskarnaNobelpriset i kemi, Haber 1918 och Bosch 1931.[2]

Ammoniak i kroppen

[redigera |redigera wikitext]

Ammoniak bildas i kroppen, som regel i form avammoniumjoner (NH4+), genom nedbrytning avproteiner och andra ämnen som innehåller kväve. Bildandet av ammoniak är beroende av bl a rättpH-värde. Eftersom ammoniak är något skadligt för kroppen ombildarenzymer det i normalfallet snabbt tillurea huvudsakligen ilevern.[3] Vid sjukdomar kan ammoniakhalten i blodet vara för hög (hyperammonemi).[4]

Användningsområden

[redigera |redigera wikitext]

Ammoniak används som rengöringsmedel, till exempel fönsterputs, hårfärg, ugnsrengöring och rengöring av guld samt vid tillverkningen av handelsgödsel,salpetersyra ochplaster.[källa behövs]

Ammoniak används även somköldmedium i kylmaskiner och bär där beteckningen R717.

Ammoniakutsläpp

[redigera |redigera wikitext]

Ammoniak släpps ut i naturen. EnligtNaturvårdsverket fördelade sig utsläppen av ammoniak 2018 i Sverige enligt följande:[5]

Utsläppen var 2018 12 % lägre än 1990. De minskade svenska utsläppen beror på effektivare produktion inom jordbruket, på att antalet mjölkkor och svin i Sverige minskat, och på att ökad import av mjölk- och köttprodukter flyttat utsläppen utomlands.

Etymologi

[redigera |redigera wikitext]

Ordet ammoniak kommer avlatin:ammoniacum ochgrekiska:ammoniakon, för det bittra harts som utvinns ur växtenDorema ammoniacum. Den var underantiken känd frånoasenSiwa i nuvarandeEgypten. Det grekiska namnet på oasen varAmmonion, eftersom där låg ett tempel som var helgat åt den egyptiske gudenAmon.[6]

Trivialnamn

[redigera |redigera wikitext]
  • Kaustik ammoniak[7]
  • Salmiaksprit[7]

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Källor

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [abcd]Per Teodor Cleve: KEMISKT HAND-LEXIKON, sidorna 14 och 16, Stockholm 1890,Hugo Gebers förlag
  2. ^Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
  3. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 24 augusti 2010.https://web.archive.org/web/20100824222029/http://www.lj.se/index.jsf?nodeType=12&nodeId=25084&childId=1201. Läst 20 juli 2011. 
  4. ^”Hyperammonemia”. Svensk MeSH. Karolinska Institutet.https://mesh.kib.ki.se/term/D022124/hyperammonemia. 
  5. ^”Utsläpp av ammoniak till luft”. Naturvårdsverket. 26 november 2025. Arkiverad frånoriginalet den 22 oktober 2020.https://web.archive.org/web/20201022142539/http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Ammoniak-utslapp-till-luft/. Läst 26 november 2025. 
  6. ^Grauls, Marcel; Swahn, Jan-Öjvind; Hyllienmark, Olov (2002). Bintje och Kalasjnikov : personerna bakom orden  : en uppslagsbok ([Ny utg.]). Bromma: Ordalaget. sid. 20.Libris8418652.ISBN 9189086376 
  7. ^ [ab]Hugo W Larsson:Handbok i galvanisering,oxidering och metallfärgning,Björk & Börjesson, Stockholm 1964
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ammoniak&oldid=57695596
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp