Ammanbudskapet (arabiskaRisalat Amman) är ett internationellt dokument med syfte att fastställaislamskanormer och att klargöra islams sanna natur och naturen hos sann islam.Ammanbudskapet initierades av kungAbdullah II av Jordanien den 9 november 2004 och under åren 2005—2006 anslöt sig 552muslimska ledande religiösa auktoriteter, organisationer, lärosäten och världsliga ledare från 84 länder, till dokumentets mening, som därefter fått flera undertecknare. Nya undertecknare tillkommer via den officiella webbplatsen där ytterligare 4 432 tillkommit (per 10 september 2009).
Dokumentets utgångspunkt är att bred enighet på ett problematiskt sätt saknas om vad islam är och därmed om vem som är muslim och vad som är islamiskt beteende. Budskapet är att muslimer har gjort felaktiga och extrema tolkningar av islamsk tro och att illegitima handlingar utförs i islams namn. I dokumentet presenteras, som motvikt till dessa feltolkningar, vad undertecknarna anser att traditionell islam är och alltid varit samt vilka gärningar som är representativa för islam. Vidare fördöms extremism, terrorism och dödandet av civila och istället betonas värden som medkänsla, ömsesidig respekt, tolerans och religiös frihet.

Kung Abdullah II av Jordanien önskade få religiös sanktion för deklarationen. Då det inom islam inte finns någon central auktoritet som företräder alla muslimer måste konsensus sökas hos alla företrädare för olika undergrupper. Kontakt togs därför med 24 av de äldsta och mest respekterade religiösa lärda i världen, vilka representerade olika islamska inriktningar och skilda rättsskolor (madhhab). Tre frågor ställdes till dem:
Baserat på de svar, som lämnades arrangerades en konferens i juli 2005 iAmman. Där deltog 200 ledande islamiska företrädare, s.k. lärde (ulama), från 50 länder. Konsensus uppnåddes för de tre grundläggande frågorna och svaren, Ammanbudskapets tre punkter, på dem.
Svaren antogs enhälligt vid Organization of the Islamic Conference toppmöte iMekka i december 2005. Fram till juli 2006 hade även sex organisationer och kongresser för islamiska lärda antagit dessa svar.
Undertecknarna avAmmanbudskapet menar att innehållet väsentligen inte är nytt utan endast ett förtydligande av de allmänna principerna hos traditionell, ortodox, moderat islam.
Ammanbudskapets tre punkter:
Till de tre punkterna lades en bekräftelse på tron på mänskliga rättigheter, religionsfrihet,den gyllene regeln, rättvisa, tolerans och ömsesidig respekt. Terrorism, extremism, radikalism, fanatism och våld mot civila fördömdes.
Enligt skaparna avAmmanbudskapet är detta ett historiskt, universellt och enhälligt religiöst och politiskt konsensus (ijma) för den islamiska världen (umma) och konsoliderar traditionell,ortodox islam. Betydelsen är att:
Det framhålls attAmmanbudskapet inte bara är fördelaktigt för muslimer, då det möjliggör en grund för enighet, utan även för icke-muslimer.[3] Skyddet av rättsskolorna garanterar avvägda islamiska lösningar för frågor som mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter, religionsfrihet, lagligjihad, god medborgaranda hos muslimer i icke-muslimska länder samt rättvisa och demokratiska styrelsesätt. Det blottlägger illegitima åsikter hos radikalafundamentalister ochterrorister till skillnad från åsikterna hos sann islam. Illegimiteten hos de fatwor som extremister använder för att rättfärdiga terrorism avslöjas, då de undantagslöst går emot traditionell islamisk religiös lag (sharia) och går emot islams grundprinciper. Extremisters bruk av takfir för att rättfärdiga våld mot muslimer med för dem avvikande åsikter omöjliggörs.

För de ursprungliga 552 stycken undertecknarna, selista på den officiella webbplatsen. Till dessa läggs ytterligare undertecknare till via den officiella webbplatsen och sedan den 1 mars 2007 har 4410 personer antagit budskapet (per den 6 september 2009).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||