Filmen inleds på ettmentalsjukhus i början av1800-talet där den åldrademusikern och kompositören Antonio Salieri, tidigare hovkompositör iWien är inlagd på. Han har fått enpräst sänd till sig för att kunnabikta sig om sina synder, då han påstår sig ha mördat Mozart (i slutet av filmen säger han att han plågats i 32 år efter Mozarts död, Mozart dog 5 december 1791). Det är genom Salieris bekännelser för prästen som hela historien om Mozarts liv berättas och hur Salieris liv påverkats av denne.Salieri berättar att den unge kompositören Mozart verkar vara älskad av Gud (Ama-deus), eftersom allt han gör är så fantastiskt mycket bättre än vad Salieris musik någonsin kommer att bli.
I filmen återges genom Salieris halvtokiga, bittra ögon hans version av Mozarts storhetstid i Wien och även lite om hur det hela började, när Mozart turnerar runt som femåring och får alla att häpna, hur Salieri så gärna ville leva som Mozart, och blir överlycklig när hans far dör så att han blir tvungen att flytta in till stan och kan utveckla sina musikaliska färdigheter. Hela filmen genomsyras av Salieris närmast psykotiska tankar och det skiftar ofta tillbaka till Gud. Varför gav Gud sin talang till Mozart? Denna (enligt Salieri) oförskämda och oanständiga barnunge? När Salieri offrat sitt liv ochkyskhet och ändå kan han aldrig närma sig den talang som Mozart besitter. Detta plågar Salieri hela livet, han är övertygad om att Gud straffar honom.
Filmenregisserades av Miloš Forman, efter en pjäs av Peter Shaffer (som också skrivit filmens manus). Berättaren i filmen är den samtida kompositören Antonio Salieri, spelad avF. Murray Abraham, som belönades med enOscar för bästa manliga huvudroll. Även Miloš Forman Oscarbelönades förbästa regi, Peter Shaffer belönades förbästa manus efter förlaga och filmen utsågs även tillbästa film. Totalt erhöll filmen åtta Oscars. År2001 kom en 20 minuter längre version av filmen:Amadeus - Director's Cut.Tom Hulce inspirerades av tennisspelarenJohn McEnroe i sin gestaltning av Mozart.[16]
Filmen hade svensk premiär12 oktober 1984 i70 mm kopia på biografenAstoria iStockholm, där den sedan gick i cirka ett och ett halvt år.
PåIMDb:s topp 250-lista över världens genom tiderna bästa filmer ligger den på 92:a plats (januari 2014).
Miloš Forman och Peter Shaffer använder sig av en hel delartistisk frihet i filmen, som ibland ligger nära sanningen men som i desto flera fall strider mot historisk korrekthet. Filmen kan därför inte ses som endokumentärfilm. Till de episoder som väcker frågetecken hör bland annat:
Mozartsexkrementhumor ärmycket trolig, inte endast genom att Mozart skrev två kantater med obskyra texter (KV.231 och 233), utan att detta slags humor var vanligt i familjen Mozart och t.ex. återkommer i deras brevväxling.
Filmen hämtar temat om Salieris hat mot Mozart som motiv till troligt mord frånAleksandr Pusjkins"Mozart och Salieri". En del Mozart-forskning menar att det inte finnsnågot som helst stöd för teorin, utan att Salieri var mycket stödjande för Mozart. Detta stämmer till en del, men av Mozarts brevväxling framkommer likväl att han ibland upplevde Salieri som en konkurrent, även om han uppenbarligen alltmer ändrade denna uppfattning.
Salieri visas som en slätstruken medelmåtta, medan han var en av den tidens mest kunniga tonsättare; han var till exempel lärare åtBeethoven, Mozarts sonFranz Xaver Wolfgang Mozart ochLiszt.
Bilden av Mozarts hustruConstanze Mozart. Hon framställs som snäll men ytlig, vilket inte stämmer med nyare forskning. Detsamma gäller den nedsättande bilden av hennes morCäcilia Weber.
Däremot lyckas filmen bra med att fånga tidens kulturatmosfär, däribland födelsen av den tyska operan, reaktionen mot italiensk dominans, liksom ärkebiskopens och kejsarens kulturintresse.
.jpg)
