 | Den här artikelnbehöver fler eller bättrekällhänvisningar för att kunnaverifieras.(2023-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kanifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras pådiskussionssidan. |
| Alexander Calder | |
 Alexander Calder 1947. | |
| Född | 22 juli1898 Lawnton,Dauphin County,Pennsylvania,USA |
|---|---|
| Död | 11 november1976 (78 år) New York, USA |
| Nationalitet |  Amerikan |
| Utbildning | Stevens Institute of Technology, Art Students League of New York |
| Yrke/uppdrag | KonstnärSkulptör |
Alexander "Sandy" Calder, född22 juli1898 iLawnton iDauphin County iPennsylvania, död11 november1976 iNew York, var enamerikansk konstnär. Han är mest känd för sinamobiler. Förutom mobiler och stabilaskulpturer gjorde hanmålningar,teckningar,litografier och tapeter samt designade mattor.
Alexander Calder tillhörde en konstnärsfamilj. Hans farAlexander Stirling Calder och hans farfarAlexander Milne Calder hade samma namn och var skulptörer. Hans morNanette Lederer Calder var målare.
Trots att hans föräldrar försökte uppmuntra barnens kreativitet avrådde de dem från att bli konstnärer då de visste att yrket var osäkert och innebar en svår ekonomisk karriär. Calder utbildade sig därför från början till ingenjör påStevens Institute of Technology där han tog examen 1919. De kommande åren hade han olika ingenjörsjobb, bland annat som assistent till en hydraulikingenjör och som ingenjör vid ett kanadensiskt skogshuggarläger. Han trivdes dock inte i den rollen och tog därför 1922 arbete som eldare i pannrummet på passagerarfartygetH. F. Alexander. När skeppet seglade från San Francisco till New York vaknade han en morgon och såg en soluppgång med månnedgång. Dettaunder i universum gjorde mycket stark intryck på honom och förde in honom på konstnärsbanan.
Efter att ha bestämt sig för att bli konstnär flyttade Calder till New York och gick med iArt Students League. Som student blev Calder fascinerad av cirkusen och gjorde ett antal teckningsstudier på cirkustemat och skulpterade ett antal trådmodeller av cirkusdjur och cirkusartister.
Efter att ha tagit examen flyttade Calder till Paris och fortsatte sina studier. Han tog sin trådmodellscirkus med sig och gav improviserade shower som återgav uppträdandena på en riktig cirkus. Snart blev hansCirque Calder populär inom parisiskavant-garde och Calder började ta inträdesavgift till sin två timmar långa cirkusshow vars rekvisita kunde packas i resväskor (slutligen krävdes fem väskor).
År 1928 hade Calder sitt första soloframträdande vidWeyhe Gallery i New York. Under kommande tiotalet år reste han åtskilliga gånger över Atlanten för att framträda både i Europa och USA.
På en atlantångare träffade han sin fru Louisa James. De gifte sig 1931.
Under sin tid i Paris blev Calder vän med många avant-gardeartister, bland andraJoan Miró,Jean Arp ochMarcel Duchamp. Ett besök påPiet Mondrians konststudio 1930 "chockade" Calder till att ta sig an den abstrakta konsten.
Vid slutet av 1931 hade han snabbt gått över till mer avancerade skulpturer som fick sin rörelse från luftströmmarna i rummet och de riktiga mobilerna var födda. Vid ungefär samma tid experimenterade Calder med självstödjande, statiska abstrakta skulpturer, kallade "stabiles" av Arp för att skilja dem från mobilerna.
Calder och Louisa återvände till Amerika 1933 och slog sig ned på en gård de köpt iRoxbury iConnecticut. Här uppfostrade de sina barn (första dottern Sandra, född 1935, andra dottern Mary född 1939). Calder fortsatte att uppträda med Cirque Calder, men arbetade även medkoreografenMartha Graham för vilken han designade scenbakgrunder till hennes baletter samt (1936) en rörlig scenkonstruktion till en uppsättning avSocrate, ett verk avErik Satie.
Under andra världskriget försökte Calder bli marinsoldat, men blev inte antagen. Istället fortsatte han skulptera, men brist på metall fick honom att börja producera konstverk i trä. Efter kriget hade Calder flera storaretrospektiva utställningar, bland annat påMuseum of Modern Art[1] i New York 1943.
På 1950-talet koncentrerade sig Calder alltmer på att skapamonumentala skulpturer. Några som kan nämnas är.125 förJFK Airport 1957 ochLa Spirale förUnesco iParis 1958. Calders största skulpturEl Sol Rojo är 20,5 meter hög och gjordes förOlympiska sommarspelen 1968 iMexico City.
År 1966 publicerade Calder en illustrerad självbiografi som han skrivit med hjälp av sin svärson Jean Davidson.
Calder dog 1976, kort efter öppnandet av en annan stor retrospektiv utställning påWhitney Museum of American Art i New York.
En lista över Calders verk finns på Calderstiftelsens webbplats. Ett urval:
Calder är representerad vid bland annatGöteborgs konstmuseum[3],Ateneum[4],British Museum[5],Victoria and Albert Museum[6],Metropolitan Museum[7],Museum of Modern Art[8],Moderna Museet,Saint Louis Art Museum[9],Denver Art Museum[10],Museum Boijmans Van Beuningen[11],Nelson-Atkins Museum of Art[12],Auckland Art Gallery[13],Cleveland Museum of Art[14],Centre Pompidou[15],National Gallery of Victoria[16], Whitney Museum of American Art[17],Art Institute of Chicago[18],Guggenheimmuseet[19],Philadelphia Museum of Art[20],Smithsonian American Art Museum[21],San Francisco Museum of Modern Art[22],Minneapolis Institute of Art[23],Tate Modern[24],J. Paul Getty Museum[25],Städel[26],Israel Museum[27],Yale University Art Gallery[28],National Gallery of Art[29], Museo Reina Sofía[30],Museum of Fine Arts, Boston[31],Musée national des beaux-arts du Québec[32] ochNational Gallery of Canada.
Wikimedia Commons har media som rörAlexander Calder.
|
