Urinvånare har bott i Alaska i tusentals år, och Alaska är en del av denlandbrygga som förhistoriska människor använde för att ta sig till Nordamerika. DetRyska imperiet var den första moderna statsmakten som kom att kontrollera detterritorium som idag är Alaska. Denamerikanska senaten godkändeköpet av Alaska från det Ryska imperiet den 30 mars 1867 för 7,2 miljoner dollar (motsvarande 151 miljoner $ 2022).[b] Alaska genomgick flera administrativa förändringar innan det blev ett organiserat territorium den 11 maj 1912 och den 49:e delstaten i USA den 3 januari 1959.
De 48 fastlandsdelstater som ligger söder om Alaska kallas förThe Lower 48 (nedre 48). Alaskas huvudstad ärJuneau, men den största staden ärAnchorage, där runt hälften av delstatens befolkning bor. Den före detta huvudstadenSitka är på grund av dess unika geografiska läge den största staden i USA till ytan. Alaska har flera stora naturtillgångar, bland annatpetroleum,guld ochkoppar. Detta har gjort det möjligt för Alaska, som trots att det är en av de minsta ekonomierna bland staterna, har en av de högsta inkomsterna per person. Ävenamerikanska armén ochturism utgör betydande delar av Alaskas ekonomi. Mer än hälften av statens mark ägs av denfederala statsmakten i formen av skogar, nationalparker och djurreservat. Alaska är bland de mestsekulära av delstaterna,[6] bland de första att legalisera brukandet avcannabis,[7] och statens politiska ställningstagande kännetecknas av enlibertariansk hållning. Vintertid har det uppmätts köldrekord under minus 60 °C i Alaska,[8] men i allmänhet är det mildare. På sommaren kan det lokalt bli 30 °C om dagarna. Klimatet ärtempererat i söder ocharktiskt i norr.
NamnetAlaska kommer avaleutiskaAlaxsxa (där ⟨x⟩ representerar entonlös velar frikativa som ryska ⟨х⟩[9]), vilket är namnet på halvön Alaska, alltså fastlandet.[10] Enligt Jay Ellis Ransom kan ordet tolkas som ”det mot vilket havet agerar”.[11] Enligt honom kommer ordet av substantivetalaĝu- ’hav’ + objektssuffixet-sxa-, alltså något som fungerar som ett objekt för havets handling, det vill säga fastlandet.[11][12]
Alaxsxa anpassades tillryska Аляска (Aljaska) när Alaskakoloniserades av Ryssland under 1700-talet. Den ryska formenAljaska existerar på svenska parallellt med formenAlaska, men är betydligt ovanligare.[3][13]
Alaska befolkades först av människor som kom över landbronBerings sund. Alaska befolkades så småningom av en mängd olika folkgrupper:inupiaqerna,inuiterna,eskimåerna ochaleuterna och en stor grupp olikaindianer. De olika folkslagen levde i allmänhet på jakt och fiske men de var också duktiga på handarbete som att bygga bågar ochiglooer. Många, om inte alla, av de folkgrupper som fanns innanChristofer Columbus nåddeAmerika, tog denna väg över Berings sund, och fortsatte genom Alaska längre söderut genom de nordamerikanska och sydamerikanska kontinenterna.
De första nedskrivna berättelserna tyder på att de första européer som nådde Alaska kom frånRyssland.Vitus Bering seglade österut och sågMount Saint Elias. Folk frånrysk-amerikanska kompaniet jagade utter för deras päls. KoloninRyska Amerika som skapades blev aldrig särskilt lönsam, mest på grund av höga transportkostnader. Två svensktalande finländare,Arvid Adolf Etholén och Hampus Furuhjelm, avlöste varandra som guvernörer över hela det ryska Nordamerika, dvs det som idag är Alaska.
Efter påtryckningar godkände den amerikanska utrikesministernWilliam SewardUSA:s senatsköp av Alaska frånRyssland för 7 200 000 dollar (i dagens penningvärde [2020] ungefär 126 miljoner dollar[14]) den 9 april 1867 och USA tog över kontrollen den 18 oktober samma år (detta datum firas numera i Alaska som allmän helgdag). Den första amerikanska administratören av Alaska varpolsk-föddeWłodzimierz Krzyżanowski. Inköpet av det nya området var inte populärt i resten av USA, där Alaska blev känt som "Seward's Folly" (Sewards galenskap) eller "Seward's Icebox" (Sewards islåda), efter mannen som organiserade affären. Alaska firar varje år inköpet av området somSewards dag, den sista måndagen i mars. Efter inköpet och fram till 1884 var området känt som Alaska-departementet och mellan 1884 och 1912 som Alaska-distriktet.
Den 7 juli 1958 undertecknade presidentDwight Eisenhower den så kalladeAlaska Statehood Act och detta ledde till att Alaska den 3 januari 1959 blev den 49:e delstaten i USA.
Generellt är vintrarna kalla medan somrarna är svala eller milda, men variationerna kan vara stora. På vintrarna kan det bli under -30 °C i de inre och nordliga delarna, men vid kusterna lindras kylan och där blir det sällan kallare än några minusgrader. Om somrarna är det i genomsnitt omkring 20 °C om dagarna på många håll, och lokalt kan det bli 30 °C. Längs kusterna och på högt belägna platser når temperaturerna dock sällan 20 °C. Under vårarna och höstarna är det vanligt med skiftande temperaturer och stora temperaturskillnader mellan dagar och nätter.[15]
Årsnederbörden varierar mycket mellan områden. De sydligaste delarna får i allmänhet de största mängderna, medan de inre och norra delarna i allmänhet får små mängder. Den allra nordligaste delen har mycket torrt med en genomsnittlig årsnederbörd omkring 15 millimeter. Lokalt i sydost är däremot den genomsnittliga årsnederbörden över 700 millimeter.[8] Snön börjar i allmänhet falla i oktober.[15]
Alaska är en av två delstater i USA som inte gränsar till någon annan amerikansk delstat.Hawaii är den andra. Omkring 800 kilometer kanadensiskt territorium skiljer Alaska från delstatenWashington, och Alaska är därför enexklav. Det är också den enda delstat där majoriteten av dess egna invånare måste passera genom ett annat land för att komma till dess huvudstad. Enda bilvägen till huvudstadenJuneau kräver en bilfärjetur till Kanada, som dessutom bara går 1-2 gånger om dagen. Avstånden är långa, och bilresan Juneau-Anchorage är 1500 km förutom färjan.
Alaska har en yta på 1 477 261 kvadratkilometer, och är därmed USA:s till ytan största delstat. Den har också den längsta kustlinjen av alla delstater. Alaska har de västligaste platserna på Nordamerikas fastland (Kap Prince of Wales) och världsdelen (Kap Wrangel).
Delstaten brukar ofta delas upp i följande regioner:
South Central Alaska är delstatens södra kustregion och hyser majoriteten av dess befolkning. FramföralltAnchorage, delstatens största stad, ligger här, men även de små men växande städernaPalmer ochWasilla. Regionens ekonomi bygger mycket påpetroleum, transport, turism och dess två militärbaser.
Sydöstra Alaska ligger i sydöst och där ligger huvudstaden Juneau, många mindre städer, tidvattensglaciärer och stora skogar. Turism, fiske och skogsbruk är regionens främsta näringar.
Alaskan Bush är statens mest avlägsna del, och består av 380 urbefolkningsbyar och småstäder såsomNome,Bethel,Kotzebue ochUtqiaġvik, som också är USA:s nordligaste stad.
Med sina många öar har Alaska en nästan 54 700 kilometer lång kustlinje. Ökedjan som leder västerut från Alaskahalvöns södra udde heterAleuterna. Detta område hyser många aktiva vulkaner, exempelvisMount Shiskaldin som är stiger 3 042 meter över havet. Vulkankedjan sträcker sig tillMount Spurr, som ligger väster om Anchorage på fastlandet. Nordamerikas största tidvattenskillnader uppnås precis söder om Anchorage, och ofta är skillnaderna mellan ebb och flod där mer än 10,7 meter.
Alaska hyser 3,5 miljoner sjöar över 8 hektar (cirka 280 000 km²).Myrar och våtmark täcker 487 747 km² främst i norra, västra och sydvästra Alaska. Glaciärer täcker 41 440 km² av staten. Beringglaciären nära sydvästra gränsen motYukon i Kanada täcker bara den 5 827 km². Alaska är USA:s såväl västligaste som nordligaste delstat. Dessutom korsar Aleuterna den 180:e längdgraden, vilket även gör Alaska till USA:s östligaste stat, fastän själva datumlinjen svänger runt öarna för att inte splittra dygnet i Alaska. Enligt en rapport från oktober 1998 ägs ungefär 65 % av Alaska av den amerikanska staten; marken hålls somnationalparker och liknande reservat.
De mer tätbefolkade områdena i Alaska är indelade i 19boroughs, som fungerar ungefär somcounties i övriga USA. Utöver dessa finns enoorganiserad borough, som täcker resten av delstatens yta. Denna är indelad i tio folkräkningsområden.
1898 startade guldruschen, som på kort tid medförde en tillströmning av cirka 30 000 nya invånare. Sedan dess har staten bidragit till den amerikanska ekonomin med produkter för åtskilliga miljarder dollar.1968 upptäcktes en enorm fyndighet av petroleum och naturgas vidPrudhoe Bay vid den arktiska kusten. För att på ett effektivt sätt kunna tillvarata fyndigheten byggdes till en kostnad av 8 miljarder dollar den cirka 1 300 km långa ”Trans Alaska pipeline” tvärs över Alaska till hamnstadenValdez.
Andra viktiga industrier i staten ärfiskhantering,skog och skogsprodukter samtskinn ochturism. Alaska har också, sedan 1970-talet, en form avbasinkomst. Alla medborgare får med andra ord en summa pengar varje år, och utbetalningen sker enligt principen "lika till alla". Pengarna kommer från delstatens utvinning av olja och gas.
2004 hade Alaska 655 436 invånare. Av dessa var 69,3 % av europeiskt ursprung, 15,6 %urfolk, cirka 50 000inuiter ochaleuter, 4,0 % av asiatiskt ursprung, 3,5 % av afrikanskt ursprung och 0,5 % frånHawaii eller andra öar i Stilla havet.
Engelskan har varit delstatens officiella språk sedan 1998. År 2014 fattades det ett beslut att definiera 20 lokala språk som Alaskas officiella språk.[20][1]. Dessa 20 språk är:
Bergsland, Knut (1994). Aleut dictionary: Unangam tunudgusii : an unabridged lexicon of the Aleutian, Pribilof, and Commander Islands Aleut language. Fairbanks, Alaska: Alaska Native Language Center, University of Alaska Fairbanks.Libris6309823.ISBN 1-55500-047-9
Bergsland, Knut (1997). Aleut Grammar: Unangam Tunuganann Achixaasix̂. Fairbanks, Alaska: Alaska Native Language Center, University of Alaska Fairbanks
.svg)
