| Alan Jay Lerner | |
.jpg) Alan Jay Lerner, 1962. | |
| Född | 31 augusti1918[1][2][3] New York,New York,USA |
|---|---|
| Död | 14 juni1986[1][2][3] (67 år) New York, New York, USA |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Harvard University Choate Rosemary Hall Bedales School  |
| Sysselsättning | Manusförfattare[4],sångtextförfattare,låtskrivare,biograf,librettist,författare,filmproducent |
| Gift med | någon person (g. 1940–1947) Marion Bell (g. 1947–1949) Nancy Olson (g. 1950–1957) någon person (g. 1957–1965) någon person (g. 1966–1974) Sandra Payne (g. 1974–1976) Nina Bushkin (g. 1977–1981,skilsmässa) Liz Robertson (g. 1981–1986, personens död) |
| Barn | Michael Alan Lerner |
| Utmärkelser | |
| Oscar för bästa originalmanus (1950) Oscar för bästa manus efter förlaga (1957) Grammy Award för bästa musikalalbum (1966) Johnny Mercer Award (1985) Grammy Trustees Award (1997) Kennedy Center Honors | |
| Redigera Wikidata | |
Alan Jay Lerner, född31 augusti1918 iNew York, död14 juni1986 i New York, var enamerikansk text- ochmanusförfattare.
Lerner samarbetade ofta med kompositörenFrederick Loewe och med regissörenVincente Minnelli.
Lerner var gift åtta gånger: Ruth Boyd (1940–1947), sångerskanMarion Bell (1947–1949), skådespelarenNancy Olson (1950–1957), advokaten Micheline Muselli Pozzo di Borgo (1957–1965), redaktören Karen Gundersen (1966–1974),Sandra Payne (1974–1976), Nina Bushkin (1977–1981) ochLiz Robertson (1981–1986, hans död).[5] Han hade fyra barn; tre döttrar, Susan (med Boyd), Liza och Jennifer (med Olson), och en son, manusförfattaren och journalistenMichael Alan Lerner (med di Borgo).[5]
|