Movatterモバイル変換

[0]ホーム
URL:

Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Alain Aspect

Från Wikipedia
Alain AspectNobelpristagare i fysik 2022
Alain Aspect, 3 maj 2016.
Född15 juni1947[1] (78 år)
Agen[2],Frankrike
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidÉcole normale supérieure de Cachan
Université Paris-Sud, doktorsexamen,[3]
SysselsättningFysiker,forskare[4]
Befattning
Professor[5]
Forskningsdirektör vid CNRS
Gästprofessor
ArbetsgivareÉcole normale supérieure de Cachan (1974–1985)
Collège de France (1985–1992)[5]
Délégation Ile-de-France Gif-sur-Yvette (DR4) (1985–2012)[6]
Centre national de la recherche scientifique (1992–2012)[7][8]
Institut d'optique Graduate School (2012–)[9]
MakaAnnie Aspect
BarnSéverine Aspect
Laurent Aspect
FöräldrarJean Aspect
Denise Aspect
Utmärkelser
Wolfpriset i fysik(2010)
Nobelpriset i fysik(2022)
Se lista i artikeln
Webbplatslänk
Redigera Wikidata

Alain Aspect ([aspɛ] ⓘ), född15 juni1947 iAgen, är enfranskfysiker ochnobelpristagare. Han är biträdande direktör förLaboratoire de physique atomique et moléculaire,Collège de France sedan 1987. Aspect var den som med hjälp avBells teorem lyckades påvisaEinstein–Podolsky–Rosen-paradoxen.[10][11][12]

Aspect tilldelades 2010Wolfpriset i fysik tillsammans medJohn Clauser ochAnton Zeilinger. Samma trio tilldelades 2022Nobelpriset i fysik med motiveringen: "för experiment medsammanflätade fotoner som påvisat brott motBell-olikheter och banat väg förkvantinformationsvetenskap".[13][14]

Biografi

[redigera |redigera wikitext]

Aspect tog examen vidÉcole normale supérieure de Cachan (ENS Cachan) och avgick med "agrégation" i fysik 1969 och tog sinmasterexamen frånUniversité d'Orsay. Han gjorde sedan sin samhällstjänst med undervisning i tre år iKamerun.

I början av 1980-talet, medan han arbetade med sindoktorsavhandling[15] från den akademiska graden avlektor, utförde han Bell-testexperimenten som visade attAlbert Einstein,Boris Podolsky ochNathan Rosens ”reductio ad absurdum” avkvantmekanik, nämligen att det medförde "spöklik handling på avstånd", faktiskt verkade förverkligas när två partiklar separerades med ett godtyckligt stort avstånd (seEPR-paradoxen). En korrelation mellan derasvågfunktioner kvarstod, eftersom de en gång var en del av samma vågfunktion som inte stördes innan en av dotterpartiklarna mättes.

Aspect tilldelades också etthedersdoktorat vid Heriot-Watt University 2008.[16]

Vetenskapligt arbete

[redigera |redigera wikitext]

Aspects experiment, efter det första experimentet avStuart Freedman ochJohn Clauser 1972, ansågs ge ytterligare stöd till tesen att Bells olikheter bryts i sinCHSH-version, särskilt genom att stänga en form av lokala kryphål. Hans resultat var dock inte slutgiltigt avgörande eftersom det fanns kryphål som tillät alternativa förklaringar som överensstämmer med lokal realism.[17] Efter sina arbeten om Bells olikheter vände sig Aspect till studier avlaserkylning av neutrala atomer och är mestadels involverad i experiment relaterade tillBose–Einstein-kondensat.

Aspect påÉcole polytechnique.

Aspect var biträdande direktör för den franska "grande école"SupOptique fram till 1994. Han är ledamot avfranska vetenskapsakademin och franska tekniska akademin och professor vid École Polytechnique.

Aspect i Budapest, 2013
Aspect vid ett besök påTel Aviv University 2010

Utmärkelser och hedersbetygelser

[redigera |redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]Aspect valdes till utländsk medlem avRoyal Society (ForMemRS) 2015.[21]

År 2005 tilldelades han guldmedaljen i Centre national de la recherche scientifique, där han är forskningschef. 2010 års Wolfpris i fysik tilldelades Aspect, Anton Zeilinger och John Clauser.

Asteroiden 33163 Alainaspect, upptäckt av astronomer vidCaussols 1998, är uppkallad efter honom.[22] Den officiella namngivningen publicerades avMinor Planet Center den 8 november 2019 (M.P.C. 118220).[23]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material frånengelskspråkiga Wikipedia,Alain Aspect,10 november 2021.

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Who's Who in France, Who's Who in France:49512.[källa från Wikidata]
  2. ^Who's Who in France:49512.[källa från Wikidata]
  3. ^Agence bibliographique de l'enseignement supérieur,Système universitaire de documentation, Agence bibliographique de l'enseignement supérieur,SUDOC:043052010.[källa från Wikidata]
  4. ^Centre national de la recherche scientifique,CNRS talangsida:alain-aspect.[källa från Wikidata]
  5. ^ [abcd]www.ae-info.org, AE medlems-ID:Aspect_Alain, läst: 18 oktober 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023,10.23640/07243.24204912.V1,läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ [ab]läs online,www.academie-sciences.fr .[källa från Wikidata]
  8. ^Radio France, Radio France person-ID:alain-aspect.[källa från Wikidata]
  9. ^ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023,10.23640/07243.24204912.V1,läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
  10. ^Aspect, Alain; Grangier, Philippe; Roger, Gérard (12 juli 1982). ”Experimental Realization of Einstein-Podolsky-Rosen-Bohm Gedankenexperiment: A New Violation of Bell's Inequalities”. Physical Review Letters (American Physical Society (APS)) 49 (2): sid. 91–94.doi:10.1103/physrevlett.49.91.ISSN0031-9007. 
  11. ^Aspect, Alain; Dalibard, Jean; Roger, Gérard (20 december 1982). ”Experimental Test of Bell's Inequalities Using Time-Varying Analyzers”. Physical Review Letters (American Physical Society (APS)) 49 (25): sid. 1804–1807.doi:10.1103/physrevlett.49.1804.ISSN0031-9007. 
  12. ^Aspect, Alain (2007). ”Quantum mechanics: To be or not to be local”. Nature 446 (7138): sid. 866–867.doi:10.1038/446866a.ISSN0028-0836.PMID 17443174. 
  13. ^”Pressmeddelande: Nobelpriset i fysik 2022”. KVA. 4 oktober 2022.https://www.nobelprize.org/prizes/physics/2022/193966-press-release-swedish/. 
  14. ^”Nobelpriset i fysik 2022 populärvetenskaplig information”.KVA. 4 oktober 2022.https://www.nobelprize.org/uploads/2022/10/popular-physicsprize2022-swedish.pdf. Läst 4 oktober 2022. 
  15. ^”CV”. Arkiverad frånoriginalet den 20 mars 2012.https://web.archive.org/web/20120320235525/http://www.lcf.institutoptique.fr/Laboratoire-Charles-Fabry/Groupes-de-recherche/Optique-atomique/Membres/Membres-permanents/Alain-Aspect. Läst 5 mars 2011. 
  16. ^”Annual Review 2008: Principal's Review”. www1.hw.ac.uk. Arkiverad frånoriginalet den 12 april 2016.https://web.archive.org/web/20160412040140/http://www1.hw.ac.uk/annual-review/2008/people_awards.html. Läst 29 mars 2016. 
  17. ^J.-Å. Larsson (2014). ”Loopholes in Bell inequality tests of local realism”. J. Phys. A 47: sid. 424003.https://arxiv.org/abs/1407.0363. 
  18. ^Alain Aspect, Physicien - Médaille d’or du CNRS 2005,Centre national de la recherche scientifique (på franska),Centre national de la recherche scientifique,CNRS talangsida:alain-aspect, läst: 16 januari 2020.[källa från Wikidata]
  19. ^Les Lauréats Balzan 2013,Balzanpriset, 9 september 2013,läs online.[källa från Wikidata]
  20. ^The Nobel Prize in Physics 2022, Nobelprize.org (på engelska),Nobelstiftelsen,läs online, läst: 4 oktober 2022.[källa från Wikidata]
  21. ^”Alain Aspect | Royal Society”.https://royalsociety.org/people/alain-aspect-11012/. 
  22. ^”(33163) Alainaspect”. Minor Planet Center.https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=33163. Läst 20 november 2019. 
  23. ^”MPC/MPO/MPS Archive”. Minor Planet Center.https://www.minorplanetcenter.net/iau/ECS/MPCArchive/MPCArchive_TBL.html. Läst 20 november 2019. 

Vidare läsning

[redigera |redigera wikitext]
  • Lévy statistics and laser cooling : how rare events bring atoms to rest. Cambridge: Cambridge University Press. 2002.ISBN 0511016018  (medförfattare)
  • Bell, J. S. (2004). Speakable and unspeakable in quantum mechanics : collected papers on quantum philosophy (Rev.). Cambridge: Cambridge University Press.ISBN 0521818621  (förord av Aspect)
  • Grynberg, Gilbert.; Aspect, Alain., Fabre, Claude (2010). Introduction to quantum optics : from the semi-classical approach to quantized light. Cambridge: Cambridge University Press.ISBN 9780511789724 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v • r
Nobelpristagare i fysik
1901–1925
Röntgen (1901) ·Lorentz,Zeeman (1902) ·Becquerel,P. Curie,M. Curie (1903) ·Strutt (1904) ·Lenard (1905) ·Thomson (1906) ·Michelson (1907) ·Lippmann (1908) ·Marconi,Braun (1909) ·van der Waals (1910) ·Wien (1911) ·Dalén (1912) ·Onnes (1913) ·von Laue (1914) ·W. Bragg,L. Bragg (1915) ·Utdelades ej 1916. ·Barkla (1917) ·Planck (1918) ·Stark (1919) ·Guillaume (1920) ·Einstein (1921) ·N. Bohr (1922) ·Millikan (1923) ·Siegbahn (1924) ·Franck,Hertz (1925)
1926–1950
Perrin (1926) ·Compton,Wilson (1927) ·Richardson (1928) ·de Broglie (1929) ·Raman (1930) ·Utdelades ej 1931. ·Heisenberg (1932) ·Schrödinger,Dirac (1933) ·Utdelades ej 1934. ·Chadwick (1935) ·Hess,Anderson (1936) ·Davisson,Thomson (1937) ·Fermi (1938) ·Lawrence (1939) ·Utdelades ej 1940–1942. ·Stern (1943) ·Rabi (1944) ·Pauli (1945) ·Bridgman (1946) ·Appleton (1947) ·Blackett (1948) ·Yukawa (1949) ·Powell (1950)
1951–1975
Cockcroft,Walton (1951) ·Bloch,Purcell (1952) ·Zernike (1953) ·Born,Bothe (1954) ·Lamb,Kusch (1955) ·Shockley,Bardeen,Brattain (1956) ·Yang,T. Lee (1957) ·Tjerenkov,Frank,Tamm (1958) ·Segrè,Chamberlain (1959) ·Glaser (1960) ·Hofstadter,Mössbauer (1961) ·Landau (1962) ·Wigner,Goeppert-Mayer,Jensen (1963) ·Townes,Basov,Prochorov (1964) ·Tomonaga,Schwinger,Feynman (1965) ·Kastler (1966) ·Bethe (1967) ·Alvarez (1968) ·Gell-Mann (1969) ·Alfvén,Néel (1970) ·Gabor (1971) ·Bardeen,Cooper,Schrieffer (1972) ·Esaki,Giæver,Josephson (1973) ·Ryle,Hewish (1974) ·A. Bohr,Mottelson,Rainwater (1975)
1976–2000
Richter,Ting (1976) ·Anderson,Mott,van Vleck (1977) ·Kapitsa,Penzias,Wilson (1978) ·Glashow,Salam,Weinberg (1979) ·Cronin,Fitch (1980) ·Bloembergen,Schawlow,Siegbahn (1981) ·Wilson (1982) ·Chandrasekhar,Fowler (1983) ·Rubbia,van der Meer (1984) ·von Klitzing (1985) ·Ruska,Binnig,Rohrer (1986) ·Bednorz,Müller (1987) ·Lederman,Schwartz,Steinberger (1988) ·Ramsey,Dehmelt,Paul (1989) ·Friedman,Kendall,R. Taylor (1990) ·de Gennes (1991) ·Charpak (1992) ·Hulse,J. Taylor (1993) ·Brockhouse,Shull (1994) ·Perl,Reines (1995) ·D. Lee,Osheroff,Richardson (1996) ·Chu,Cohen-Tannoudji,Phillips (1997) ·Laughlin,Störmer,Tsui (1998) ·'t Hooft,Veltman (1999) ·Alfjorov,Kroemer,Kilby (2000)
2001–2025
Cornell,Ketterle,Wieman (2001) ·Davis,Koshiba,Giacconi (2002) ·Abrikosov,Ginzburg,Legget (2003) ·Gross,Politzer,Wilczek (2004) ·Glauber,Hall,Hänsch (2005) ·Mather,Smoot (2006) ·Fert,Grünberg (2007) ·Nambu,Kobayashi,Masukawa (2008) ·Kao,Boyle,Smith (2009) ·Geim,Novoselov (2010) ·Perlmutter,Schmidt,Riess (2011) ·Wineland,Haroche (2012) ·Englert,Higgs (2013) ·Akasaki,Amano,Nakamura (2014) ·Kajita,McDonald (2015) ·Kosterlitz,Haldane,Thouless (2016) ·Weiss,Barish,Thorne (2017) ·Ashkin,Mourou,Strickland (2018) ·Peebles,Mayor,Queloz (2019) ·Penrose,Genzel,Ghez (2020) ·Manabe,Hasselmann,Parisi (2021) ·Aspect,Clauser,Zeilinger (2022) ·Agostini,Krausz,L'Huillier (2023) ·Hopfield,Hinton (2024) ·Clarke,Devoret,Martinis (2025)
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Alain_Aspect&oldid=54917359”
Kategorier:
Dolda kategorier:
[8]ページ先頭
©2009-2026 Movatter.jp