Akkos äldsta del, Gamla staden, byggd på en smal udde. Här inkvarterade tidvis det Osmanska imperiet sina soldater, annars användes det som fängelse. Som sådant var det ökänt för en överdödlighet bland fångarna.[1]
Akko (hebreiskaעכו, arabiskaعكّا,ʿAkkā, på andra språk ävenAcre) är en stad belägen vidMedelhavet i norraIsrael med 46 300 invånare (januari 2009). Akko tros vara minst 5000 år gammal. Staden är belägen på en udde vidAkkobuktens nordligaste ände. Den betraktades länge som ”nyckeln tillPalestina” på grund av sitt strategiska läge på slättlandet vid kusten. Gamla staden ligger på en landtunga i norra randen av Haifabukten och består till största delen av en kasern eller ett befästningsverk som tidvis även fungerat somfängelse, främst förOsmanska rikets politiska och religiösa fångar.Bahá'u'lláh,bahá'í-trons grundare, var en av dessa.[1][2]
Staden har även varit känd somPtolemais,Akers,Akka,Accho,Acco,Hacco ochSt. Jean d’Acre.
Akko tros ha uppkommit under den tidigabronsåldern (3300–1200 f.Kr.). För de fornafenicierna ochkanaanéerna var det en viktig handelsstad. Under den egyptiske härskarenPtolemaios I Soter fick staden namnetPtolemais, vilket den behöll under hela medeltiden jämtekorsriddarnas namnSaint-Jean d'Acre. Under korstågen kämpade kristna ochsaracener om denna viktiga punkt. Staden intogs 1104 av korsfararna, återtogs 1187 avSaladin och erövrades 1191 för andra gången av korsfararna under anförande avRikard Lejonhjärta. Akko var sedermerakungariket Jerusalems egentliga huvudstad och därjämteJohanniterordens säte, en praktfull och väl befäst stödjepunkt för de kristna, tills det 1291 – som korsfararnas sista plats – stormades och brändes av sultanen avEgypten.
Akko var en starkt befäst stad med en mur byggd för att motstå de mest våldsamma medeltidakanonerna. Akko är också den stad somNapoleon I försökte erövra i sitt fälttåg mot Palestina och dess dåtida osmanska härskare. Napoleon misslyckades dock med sitt försök att inta staden, vilket ledde till att hans fälttåg mot Palestina avslutades innan det riktigt hade hunnit påbörjas.
Ibrahim pascha intog 1832 Akko, som i freden 1833 mellan Osmanska riket och Egypten stannade i det senares händer. En förenad turkisk, engelsk och österrikisk flotta tvingade likväl staden 1840 efter en häftig bombardering att ge sig, varefter den jämte helaSyrien återlämnades till Osmanska riket.
Staden erövrades den 23 september 1918 av brittiska trupper underEdmund Allenby och fördes i konferensen i San Remo i april 1920 till det av britterna förvaltade Palestina. Den togs av israeliska trupper 1948.
Akko är liksom det närbelägnaHaifa heliga platser och pilgrimsmål för världensbahá'í-troende.Bahá'u'lláhs gravhelgedom iBahjí utanför Akko fördes år 2008 upp på världsarvslistan tillsammans medBábs gravhelgedom i Haifa med de 19 terrasserna och trädgårdsanläggningarna.
.jpg)