Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Jordbruk

Från Wikipedia
(Omdirigerad frånAgrikultur)
Uppslagsordet ”Agrikultur” leder hit. För en restaurang i Stockholm, seAgrikultur (restaurang).
Jordbruksscener från antika Egypten. 1500-talet f.Kr.
Två oxar drar ett lass med havre, tidigt 1900-tal.
Franska kvinnor brukar jorden, cirka 1917-1920.
Terrasser i Yunnan-provinsen iKina.
Enfälthack ochfältvagn tar uppvallväxter tillensilage på Öja mosse iYstad 2021.

Jordbruk (mindre brukligt:agrikultur[1]) är människans nyttjande avmark genom bearbetning avåkrar ochbetesmark i syfte att produceralivsmedel,djurfoder samt råvaror för energi- eller industriändamål. Ofta kombineras egentligt jordbruk, det vill säga växtodling ochboskapsskötsel, medskogsbruk och benämns dålantbruk.

Sådd är en fas i odling dåutsädet sätts ijorden.

Jordbrukets historia

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Jordbrukets historia

Det är svårt att skilja påfödoinsamling och jordbruk. De äldsta kvarlämningarna av förädlade grödor kommer från9000-talet f.Kr. Vete, råg och flera andra viktiga grödor härstammar från Mellanöstern, och odlades i stor skala iBördiga halvmånen ochNildalen.

Några viktiga framsteg i jordbrukets historia ärplogen,växelbruket,traktorn ochtäckdiket.

Jordbruket tog en viktig vändpunkt när boskapsdjur började användas i arbetet. Tidigare hade människorna endast brukat jorden med hjälp av handkraft.

Jordbruk i världen

[redigera |redigera wikitext]
Risodling för hand iBangladesh.

I dag finns stora skillnader i hur jordbruket ser ut i olika delar av världen. I stora delar avtredje världen lever de flesta människor i självhushåll (subsistensjordbruk), medan jordbruket iOECD-länderna är mekaniserat och sysselsätter ett par procent av befolkningen. SeFAO.

EU

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Jordbruk i EU

Se ävenGemensamma jordbrukspolitiken.

Typer av jordbruk

[redigera |redigera wikitext]

Spannmålsodling

[redigera |redigera wikitext]
Traktorvagn medhalm.
Detta avsnitt är en sammanfattning avSädesslag.

Spannmål (sädesslag, ceralier), somvete,råg,korn,havre,rågvete,ris ochhirs är de mest odlade grödorna och delivsmedel som bidrar mest till energiinnehållet i vår mat. På världsplan står spannmål för 46 procent av födans energiinnehåll.[2] Spannmål är en beteckning på frö från gräsväxter men frö avbovete ochquinoa/mjölmålla, som ärörter, används på samma sätt och kallas därförpseudosädesslag.

Djurskötsel

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Djurskötsel

De viktigaste boskapsdjuren ärnötkreatur,svin,får ochgetter. Dessa föds upp i hela världen.

Blandjordbruk

[redigera |redigera wikitext]

Blandjordbruk producerar både växt- och köttprodukter. Man odlar grödor på åkrarna och håller djuren inomhus. Eftersom djuren står främst inomhus behöver de inte så stora ytor. Blandjordbruk har ofta grisar och kor som sedan slaktas och blir nötkött och svinkött som säljs i affärerna.[3]

Plantagebruk

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Plantage

En plantage är ett jordbruk där man odlaravsalugrödor imonokulturer. Från1600- till1800-talet odladesbomull ochtobak på plantager iAmerika ochVästindien av europeiskakolonisatörer, medan man iAfrika odladekaffe ochkakao och iAsiente ochgummiträd i stor skala. Beteckningen plantage används även för trädgårdskulturer i nordligare länder, till exempel fruktplantager.[4]

Ekologiskt jordbruk

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Ekologiskt jordbruk

Ekologiskt jordbruk är en form av jordbruk som förlitar sig på förvaltande avekosystem och strävar efter att minska eller helt avstå från att tillföra material, särskilt viktigt är det att inte tillföra konstgjorda ämnen, somhandelsgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Ekologiskt jordbruk tenderar att ha lägre intensitet än konventionellt jordbruk. Det är ett förhållningssätt som ser till helheten och avser att åstadkomma ekosystem som kan fortleva mycket länge (hållbart jordbruk), en mångfald av arter (biodiversitet) och levande ekosystem i jorden (matjorden).

Kollektivjordbruk

[redigera |redigera wikitext]

Kollektivjordbruk är ett jordbruk där jorden ägs, arrenderas, eller brukas av ett arbetarkollektiv. Exempel kan varakibbutzer ellerkolchoser, men även andra former finns.

Svedjebruk

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Svedjebruk

Svedjebruk innebär att ett skogsområde fälls och bränns för att tillfälligt användas för odling och bete som ett led iväxelbruk. Askan används som gödselmedel och markytan bearbetas innan sådd eller plantering. Det är en ekologisk, men ineffektiv produktionsform som främst finns kvar i tropiska regnskogsområden, där man odlar grönsaker, rotfrukter, majs, bönor, banan,maniok ochjams i liten skala. Allt eftersom regnskogarna minskar i utbredning försvinner även svedjebruket.[5]

Miljöpåverkan

[redigera |redigera wikitext]

Jordbruksmark tar i dag upp en stor del av jordens yta och påverkar miljön på flera sätt. Jordbruk är den enskilt störstamiljöförstörande faktorn bland annat genomerosion,övergödning,bekämpningsmedel,köttproduktion,global uppvärmning ochmarkavvattning.[6]

Man räknar med att cirka 26 procent av världens utsläpp avväxthusgaser kommer från jordbruk.[7][8] Utsläppen är bland annatlustgas ochkoldioxid som frigörs frånåkermark ochmulljordar,metangas från köttdjur, växthusgas som frigörs från gödsel ochåkermarkskalkning samt koldioxid från jordbruksmaskiner och transporter.

Miljövänligare metoder

[redigera |redigera wikitext]

Nya teknologier har möjliggjort miljövänligare sätt att bruka jord med hjälp av data.[9] Dessa metoder kallas oftaprecisionsodling. Lantbrukaren använder då sensorer för att mäta kvävebehov, mängden ogräs och vattenbehov. Sedan genereras filer som sätts in i traktorn och varierar utspridningen av kväve, växtskydd och vatten efter behoven i odlingen. Precisionsodling kan på så sätt minimera spill i odlingen.

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Svenska Akademiens ordbok:agrikultur
  2. ^”Korn er vinneren” (på norska).https://brodogkorn.no/fakta/korn-er-vinneren/. Läst 23 november 2021. 
  3. ^http://www.mimersbrunn.se/Marken_vi_lever_av_5777.htm
  4. ^Plantage iNordisk familjebok (andra upplagan, 1915)
  5. ^”Svedjebruk”.http://finnskogarna.com/svedjebruket/. Läst 23 november 2021. 
  6. ^Livestock's long shadow, en rapport från FN:s jordbruksorgan FAO 2007Arkiverad 25 juni 2008 hämtat från theWayback Machine.
  7. ^Cooper, Hannah Victoria; Mooney, Sacha; Sjogersten, Sofie (27 april 2021). ”Farming without disturbing soil could cut agriculture’s climate impact by 30% – new research”. The Conversation.https://theconversation.com/farming-without-disturbing-soil-could-cut-agricultures-climate-impact-by-30-new-research-157153. Läst 22 november 2021. 
  8. ^H V Cooper et al (27 april 2021). ”To till or not to till in a temperate ecosystem? Implications for climate change mitigation”. iopscience.iop.org.https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/abe74e. Läst 22 november 2021. 
  9. ^”The Precision Agriculture Revolution”. Foreign Affairs. 3 september 2015.https://www.foreignaffairs.com/articles/united-states/2015-04-20/precision-agriculture-revolution. Läst 21 september 2016. 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Jordbruk
Jordbruksmark
Grödor
Djurslag
Jordbruksredskap
Jordbruksarbete
och jordbrukets cykler
Inriktningar och metoder
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Jordbruk&oldid=56777356
Kategori:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp