| Aftonbladet | |
 | |
| Publikationstyp | Kvällstidning |
|---|---|
| Grundad | 6 december1830 (194 år sedan) |
| Land | Sverige |
| Huvudkontor | Västra Järnvägsgatan 21,Stockholm,Sverige[1] |
| Grundare | Lars Johan Hierta |
| Chefredaktör | Lotta Folcker[1] |
| Ansvarig utgivare | Lotta Folcker[1] |
| Politisk redaktör | Anders Lindberg[2] |
| Politisk beteckning | Oberoendesocialdemokratisk[1][3] |
| Språk | Svenska |
| Frekvens | Daglig |
| Upplaga | 76 968 (maj 2017)[4] |
| Format | Tabloid |
| Förlag | Schibsted |
| Huvudägare | Schibsted ASA – 91 % LO – 9 % |
| ISSN | ISSN1103-9000 |
| Similarweb-rankning | 950 (2024) |
| Webbplats | Aftonbladet.se |
| Aftonbladet Hierta Aktiebolag | |
 Aftonbladet huvudkontor,Schibstedhuset vidKungsbron | |
| Org.nr | 556100-1123 |
|---|---|
| Typ | Privat aktiebolag |
| Säte | Stockholm |
| Nyckelpersoner | Siv Juvik Tveitnes Styrelseordförande Lotta Folcker VD |
| Antal anställda | 279 – 2020 |
| Historik | |
| Grundat | 6 december 1830[5] |
| Grundare | Lars Johan Hierta[6] |
| Uppköpt av | Schibsted ASA |
| Ekonomi | |
| Omsättning | ▼ 1,472 miljarderSEK |
| Rörelseresultat | ▼ –33,014 miljoner SEK |
| Vinst efter skatt | ▲ 22,058 miljoner SEK |
| Tillgångar | ▼ 614,598 miljoner SEK |
| Eget kapital | ▲ 330,88 miljoner SEK |
| Struktur | |
| Moderbolag | Schibsted Sverige AB |
| Övrigt | |
| Slogan | Sveriges mest engagerande nyhetskälla som värnar sanningen, granskar makten och ger dig inflytande genom journalistik[1] |
| Webbplats | länk |
| Fotnoter | Statistik från 2020 års bokslut.[7] |
| Redigera Wikidata | |
Aftonbladet är en svenskkvälls- ochnättidning grundad den6 december1830 avLars Johan Hierta, varsledarsida sedan början av 1960-talet[8] har den politiska beteckningen ”oberoendesocialdemokratisk”.[1][3][9] Sedan den25 augusti1994 finns Aftonbladet också på webben, via webbplatsenAftonbladet.se. Tidningen har även webb-TV (Aftonbladet TV),podcast-kanaler, med mera. Aftonbladet anges, sedan lanseringen av sin webbplats, ha haft en oöverträffad nummer-ett-position gällande online-nyheter.[10] Enligt analysföretagetKantar Sifo har Aftonbladets webbplatser, jämfört med andra angivna webbplatser, höga siffror avseende svenska internetanvändares besök, räckvidd och sidvisningar.[11]
Aftonbladet ägs av den norska mediekoncernenSchibsted Media Group till 91 procent ochLandsorganisationen i Sverige (LO) till 9 procent. Ägarandelarna är gällande sedan 2009.[9] LO har enligt ett avtal med Schibstedvetorätt gällande att tillsätta Aftonbladetspolitiske chefredaktör, men har inget inflytande över journalistiken.[1] Aftonbladet Hierta AB hade 275 anställda år 2018.
En tidning var inget som en vanlig svensk kom i kontakt med i början av 1800-talet. En normal tidningsupplaga var något hundratal exemplar. Under 1810- och 1820-talen växte oppositionen mot kungamakten och riksdagen 1828–1830 präglades av den liberala oppositionen, en utveckling som även förekom i andra länder i Europa och hade sin grund i att det ökande välståndet gjorde medelklassen alltmer inflytelserik. KungKarl XIV Johan stödde under sin regeringstid ekonomiskt de tidningar som stödde kungamakten. År 1830 startade tidningenFäderneslandet medMagnus Jacob Crusenstolpe som redaktör ochSvenska Minerva medJohan Christoffer Askelöf som redaktör, båda betalda av kungen för att försvara kungamakten. Andra kungatrogna tidningar under 1820-talet varJournalen,Granskaren,Stockholms Tidning,Stockholms Dagblad samtPost- och Inrikes Tidningar. På den liberala sidan fannsFredrik Cederborgh ochGeorg Scheutz som redan 1816 började utgivningen avAnmärkaren följt avArgus ochMedborgaren.[12]
Lars Johan Hierta arbetade iRiddarhusets kansli under riksdagen 1823 och kom då i kontakt med den liberala oppositionen. Han skrev i tidningarnaArgus ochStockholms-Posten innan han tillsammans med Crusenstolpe startadeRiksdagstidningen 1828 som skrev om riksdagen 1828–1830. Hierta lyckades fåRiksdagstidningen att gå med vinst och beslöt att starta en egen tidning,Aftonbladet, vars första nummer kom ut i december 1830.[13]
Den nya tidningen stödde den liberala oppositionen mot kungamakten (Aftonbladet var under 1800-talet borgerligt liberal[14]) men Hierta drev tidningen på ett sätt som gjorde att den snabbt kom att få inflytande.Argus ochMedborgaren var inga nyhetstidningar medan Aftonbladet hade ett innehåll som kunde intressera många människor: svenska och utländska nyhetshändelser inom politiken samt kulturnyheter om litteratur och teater. Tidningen innehöll också annonser och den publicerades på kvällen så att redaktionen kunde ta nyheter ur andra tidningar men också publicera de nyheter som kommit med posten under dagen. Med hjälp av höga löner kunde Hierta locka till sig landets bästa journalister och redan under det andra året var Aftonbladet Sveriges största och mest spridda tidning med över 3 000 exemplar i upplaga. I slutet av 1830-talet hade tidningen 7 500 prenumeranter och en lösnummerförsäljning som totalt innebar att varje nummer lästes av 100 000 personer.[15]
Kungamakten och de konservativa förhöll sig ytterst kritiska mot Aftonbladet. I en recension kalladeAtterbom tidningen för "riks-pöbeltidningen". Genom beslut i riksdagen 1812 var ansvarig utgivare tvungen att hautgivningsbevis för utgivning ochhovkanslern hade rätt attdra in utgivningsbeviset om en tidning ansågs vara "vådlig för allmän säkerhet, eller utan skäl och bevis förnärmande personlig rätt eller av en fortfarande smädlig egenskap". Aftonbladet fick sitt utgivningsbevis indraget många gånger men Hierta kunde snabbt skaffa sig nya utgivningsbevis genombulvaner. Tidningen döptes om tillDet femte Aftonbladet,Det sjätte Aftonbladet och så vidare. Under 1838 drogs Aftonbladet in tio gånger av hovkanslerHartmansdorff utan att utgivningen stoppades. Därefter användes indragningsmakten endast sporadiskt och den avskaffades av riksdagen 1844.[16] Sista numret avDet Tjugondesjette Aftonbladet kom ut den 31 december 1851 efter det bytte tidningen namn till Aftonbladet.
MedAugust Sohlman som ägare under åren 1851–1929 blev tidningen alltmer konservativ och tyskvänlig. "Brokiga blad", Sveriges första koloreradeveckotidning, utkom åren 1907–1930. Halvveckoupplagan, som startade 1890, blev en stor succé. Den hade som mest 150 000prenumeranter och lästes av en halv miljon svenskar.
Den 28 december 1902 meddelade Aftonbladet att man för 7 000 kronor beställt en "automobilvagn" med tillhörande släp. Bilen tillverkades vid Aktiebolaget Södertälje verkstäder efter ritningar frånTyskland. Hastigheten uppgavs till 40 kilometer per timme och syftet angavs till: 'Ändamålet med detta inköp är flerfaldigt: dels att åt våra referenter förskaffa ett fortskaffningsmedel, med hvars tillhjälp de blifva i stånd att lämna snabbare och fullständigare referat af inom staden och dess omgifningar inträffande händelser af olika slag, dels att med största möjliga snabbhet få våra tidningar distribuerade till filialkontoren och utdelningsställena i hufvudstaden. Slutligen komma då och då längre korrespondensturer att med denna droska företagas; början härmed göres i sommar, då marschrouten är: Sverige rundt."[17]
1932 köpteTorsten Kreuger, bror tillIvar Kreuger, Aftonbladet. Aftonbladet hade därefter beteckningen neutral, och stödde 1932 den tillträdande socialdemokratiska regeringen under ledning av Per Albin Hansson, för att sedan från mitten av 1930-talet bli en liberal tidning med förankring till det nybildade partiet Folkpartiet.[18]P G Peterson var chefredaktör mellan åren 1933 och 1956. Politiskt stödde tidningenTyskland underAdolf Hitlersregim och framförde åsikten att det var en mer fredlig lösning att tillåta Hitlers annekteringar av delar avEuropa.[19] Som motvikt till Aftonbladets tyskvänlighet startade den fackliga samarbetsorganisationenLO tidningenAftontidningen.[19]
LO köpte Aftonbladet frånTorsten Kreuger den 8 oktober 1956. Kulturredaktör 1957–1975 varKarl Vennberg. En rekordstor upplaga under 1960-talet följdes av nedgång under 1970-talet. ChefredaktörernaThorbjörn Larsson ochRolf Alsing förnyade tidningens innehåll och form under 1980-talet och 1990-talet. Efter 100 år iKlara flyttade Aftonbladet 1989 tillGloben City. Den 25 augusti 1994 blev tidningen den första svenska tidningen som gjorde en internetupplaga.
Den 2 maj 1996 köpte den norska mediekoncernenSchibsted 49,9 procent av Aftonbladet, och samma år gick Aftonbladet omExpressen och blev Sveriges största dagstidning. De resterande 50,1 procent av aktierna behöll LO och behöll därmed också kontrollen över tidningens politiska inriktning. Det innebar att Aftonbladets fortsatte att vara oberoende socialdemokratisk.[20] Den 15 juni 2009 köpte Schibsted ytterligare 41,1 procent av aktierna, och ökade därmed sitt innehav till 91 procent. LO äger fortfarande 9 procent och har genom avtal med Schibsted fortsatt rätt att bestämma vem som ska vara chefredaktör för ledar-, debatt- och kulturavdelningen.[21]
År 1997 tillträddeAnders Gerdin som chefredaktör ochansvarig utgivare. Chef för kulturredaktionen varHåkan Jaensson. Den 1 januari 2008 blevJan Helin chefredaktör och vd (så kalladpublisher). Han avgick den 15 december 2015 för att bli programdirektör på Sveriges Television. Till ny chefredaktör och vd utsågs redaktionschefenSofia Olsson Olsén. 2018 blevLena K. Samuelsson chefredaktör och vd.
År 2009 utsågsÅsa Linderborg till chef för kulturredaktionen, vilket hon var till 2019.
Under senare delen av1990-talet samordnades tryckningen med morgontidningenSvenska Dagbladet i ett nybyggt och samägt tryckeri i stockholmsförortenAkalla.
I augusti 2009 utlöste en artikel om organstöld och organhandel, skriven av frilansjournalistenDonald Boström och publicerad på Aftonbladets kultursidor,[22]en kontrovers mellan Sveriges och Israels regeringar.
Den 13 juni 2009 tillkännagavs att Aftonbladet och Svenska Dagbladet skulle flytta in i samma fastighet,Kungsbrohuset i centralaStockholm.
Under andra halvan av00-talet mer än halverades upplagan av Aftonbladets pappersutgåva. År 2000 hade tidningen en upplaga på drygt 450 000 exemplar, tolv år senare hade denna minskat till lite drygt 200 000. De flesta av Sveriges dagstidningar har under en lång följd av år sett sin upplaga minska, och tidigare tappade många lokaltidningar till storstadsmedier och TV. Sedan millennieskiftet har fokus hamnat på kvällstidningarna, vars lösnummerköpande kunder fått nya (digitala) medier att konsumera. I Aftonbladets fall har dess digitala betaltidningAftonbladet Plus ökat mängden abonnenter, till förmån för papperstidningen.
Aftonbladet har sedan 2007 genomgått en mängd sparpaket, där man gjort personalnedskärningar genom uppsägningar, avgångsvederlag eller pensioneringar.[23][24][25]
Hösten 2023 meddeladeAftonbladet att man skulle sluta ge ut tidningen i pappersform på söndagar. Orsaken var att söndagsdistributionen hade blivit för kostsam. Ungefär samtidigt fattade konkurrentenExpressen samma beslut angående sin egen utgivning.[26]
Innan halvveckoupplagan gav tidningen 1892-1898 ut en veckoupplaga av tidningen. Under perioden 1897 till 1940 gav Aftonbladet ut en halvveckoupplaga med utgivning 2-3 dagar i veckan för att nå fler personer ute i landet och göra tidningen billigare. Fullständig titel för editionen varAftonbladet/ halfveckoupplagan omväxlande med varannandagsupplagan. Till 1911 kom upplagan ut 2 gånger i veckan onsdag och lördag och en kort tid 1911-1913 3 dagar tisdag, torsdag och lördag. Priset var i början 1 kr 20 öre men höjdes och var efter första världskriget under inflationen 7kr 50 öre innan det föll till 4 kr 1923 sedan steg det igen till 6 kr de sista åren.
Redaktionsort för halvveckoupplagan var Stockholm. Redaktör var 1897-1908 Harald Sohlman och 17 november 1934 till 28 december 1935 P G Pettersson. Tidningen hade mellan 4 och 12 sidor utom sista året 1940 då ända upp till 28 sidor förekom. Tidningen trycktes 1897 till 1932 på Aftonbladets tryckeri och därefter på Stockholmstidningens tryckeri med antikva som typsnitt. Tidningen trycktes i svart till 1910 därefter i svart + en färg till 1940.[27]
Editionen var veckotidning med utgivning lördagar till 4 juli 1919 och sedan onsdagar till upphörandet 30 juni 1920. Periodiska bilagor var jordbruksbilagan Lantmannabladet, Brokiga Blad och Hushållsbladet. Tidningen kostade 15 mark utan bilagor och 30 mark med bilagor. Redaktionsort var Stockholm med Harald Sohlman som ansvarig utgivare och redaktör. Tidningen hade 4-8 sidor och gavs ut på svenska. Tidningen trycktes på Aftonbladets tryckeri i svart + en färg.. Från den 6 juli 1919 till 12 augusti 1919 fick prenumeranterna halvveckoupplagan på grund av typografstrejken.[28]
BådeEsaias Tegnér ochPer Daniel Amadeus Atterbom var under 1830-talet starkt kritiska till den journalistik som Aftonbladet företrädde. Tegnér ansåg att den liberala pressen "lever som likmaskarna på förruttnelsen" och Atterbom kalladeAftonbladet för "riks-pöbeltidningen". Aftonbladet gav tillbaka mot Atterbom som tidningen kallade "den andeliga och lekamliga lifegenskapens varulf" och en "af munklegender förtorkad mullvad".[29] Senare kalladeViktor Rydberg tidningen för "Aftonpladdret".[30]
Aftonbladet fick kritik av tidningenETC i samband med den så kallade "nazistaffären" 1998 då bland annat arrangeradenazistiska hotbilder mot kända personer publicerades.[31]
Liksom många andra kvällstidningar har Aftonbladet under 2000-talets första decennium kritiserats för att sätta skvaller före vad som traditionellt kallas för nyheter. Under sent 2006 riktadePeter Kadhammar kritik mot att hans egen tidning behandlade personer somLinda Rosing som en lika viktig nyhetshändelse somIrakkriget.
En undersökning från 2013 genomförd avSOM-institutet visar att endast en av fem tillfrågade svenskar har förtroende för Aftonbladet samt att 38 procent har lågt förtroende för tidningen.[32]
InförRiksdagsvalet i Sverige 2014 höll AftonbladetsPartiprogrammet medKarin Magnusson en partiledardebatt.[33] Det var första gången det hölls en debatt med alla partiledarna som endast sändes påInternet.[34] ISveriges Radios programNordegren & Epstein i P1 berömdeThomas NordegrenAftonbladet för debatten och kritiserade samtidigt de statliga mediebolagen Sveriges Radio ochSveriges Television för att inte låtsas om den.[34]
Medieakademins årligaförtroendebarometer visade att 14 procent av den svenska allmänheten hade mycket eller ganska stort förtroende för Aftonbladet år 2017, vilket är avsevärt lägre än dagspressen generellt (28 procent), men något högre änExpressen (10 procent).[35]
Aftonbladets reportrar och fotografer har tilldelats en lång rad journalistiska priser. Ett urval:
Mellan november 1969 och juli 2009 fälldesAftonbladet 253 gånger avPressens Opinionsnämnd (PO), att jämföra med totalt 2 514 fällningar av PO under perioden. Den näst mest fällda tidningen varExpressen med 183 fällningar. Bland morgontidningarna varDagens Nyheter den mest fällda, 64 gånger. Under nämnda tidsperiod fälldes totalt 354 tidningar.[36]
I slutet av 1970-talet gavAftonbladets kvinnliga journalister ut bokenDokumentet som belyste en manskultur på tidningen. Drygt 35 år senare, den 13 februari 2015, protesterade 75 kvinnliga journalister i ettöppet brev återigen mot vad de upplevde var en manskultur på tidningen och efterlyste ett jämställdhetsperspektiv inför tillsättningen av redaktörstjänsterna.[37]
Aftonbladet.se är sedan 1994 tidningenswebbplats påInternet. Den 25 augusti 1994 lade Aftonbladet för första gången ut sina kultursidor på nätet och blev därmed den första svenska tidningen på nätet. Initiativet kom frånJMK vidStockholms universitet som lyckades övertala dåvarande nyhetschefenBo Hedin att ta steget ut på nätet. Våren 1995 började de även med dagliga webbnyheter som en av de första nyhetstjänsterna på nätet.[38] År 1997 hade aftonbladet.se 100 000 besökare varje dag.[39]
År 1995 startade Aftonbladet en öppenchatt, kallad Aftonbladet Chat, som kom att bli mycket populär.[40] Grundtanken med den var att allmänheten skulle kunna möta och kommunicera med kända personer. Chattvärdar anlitades i syfte att upprätthålla ordning och blockera användare som misskötte sig. Först ut att chatta med läsarna var boxarenGeorge Scott.[39] Chatten stängdes för gott år 2007.[40]
Enligt tidningen hade Aftonbladet.se i december 2012 knappt 1,8 miljoner besökare dagligen, en minskning med 7 procent jämfört med december 2011.[41] Webbtidningen är i första hand reklamfinansierad, och därutöver finns den digitala betaltidningenAftonbladet Plus. I början av 2014 gick för första gångenPlus om den tryckta tidningen i "upplaga"; den förra har enligt revisionsbyrånPwC numera en såld upplaga på cirka 150 000, den senare har över 160 000 betalabonnenter.[42]
En undersökning av svenskarnas internetvanor 2017 visade att Aftonbladet är den nyhetskälla som flest svenska internetanvändare, 46 procent, vänder sig till när de söker information. På andra plats komDagens Nyheter (21 %) följt avSveriges Television (18 %).[43]
Aftonbladet började producera nyheter tilltext-TV 1993 iTV3. Sedan övertogKanal 5 dessa nyheter, som även senare publicerades iKanal 9. Den 16 januari 2009 lade Aftonbladet ner sin text-tv-produktion och sade upp avtalet medProSiebenSat.1 Media, som vid tiden var ägare till Kanal 5 och Kanal 9.
Punkt.se var en gratis morgontidning som delades ut i de tre storstadsregionernaStockholm,Göteborg ochMalmö. Ett urval av texterna från nättidningen publicerades tillsammans med nytt material i den här dagstidningen. Tidningen var en konkurrent tillMetro ochCity. Punkt.se upphörde den 19 maj 2008.[44]
Aftonbladet sände fram till imars 2008 dagliga radionyheter iMTG Radios radiostationer. Från och med den 31 mars 2008 togs nyhetssändningarna över avMetro. Redan efter ett och ett halvt år återkom dock Aftonbladets radionyheter i MTG Radios radiostationer i september 2009.[45]
Den 9 oktober 2006 startades den egna tv-kanalenAftonbladet TV7 med sändningar i det digitala marknätet samt hos operatörernaCom Hem,Viasat,Canal Digital,Tele2Vision ochTelia. Kanalen sände dygnet runt sju dagar i veckan hos de flesta av operatörerna med marknätet undantaget där kanalen enbart sändes under vardagar.Aftonbladet gjorde även under digital-TV:s barndomsår flera försök med tjänster via boxar i Com Hem och Canal Digitals kabelnät.
Kanalen hade från start en inriktning på nyhetsprogram men under 2010 började TV7, som den då hette, visa främst kanadensiska underhållningsprogram, latinamerikanskatelenovelas och filmer.
Aftonbladet TV är en streamingtjänst ägd av Aftonbladet som sänder nyheter och nöjesprogram via webben.
S24 är en sportsajt som drivs av Aftonbladet Hierta AB. Sajten har visat både livematcher, kortare klipp samt repriser av matcher och tävlingar inom bland annatishockey,fotboll,motorsport,tennis ochgolf.
Aftonbladet Boom är en ungdomssajt som startade 2014 och drivs av Aftonbladet Hierta AB. Program som sänds är t.ex.Membersclub,Viral TV,Helt ärligt och sociala experiment frånSTHLM Panda.
Politism.se var en fristående opinionsbildande webbplats med egen chefredaktör som initierades av Aftonbladet i syfte att nå yngre personer med vänstersympatier.[46] Webbplatsen startade som betaversion i augusti 2013 och medfinansierades från starten av LO och fackförbundetKommunal, medEric Rosén ochMargret Atladottir som redaktörer. Hösten 2014 blev Politism ettaktiebolag där Aftonbladet stod för webbplattformen och deras ägareSchibsted innehade 49 procent och LO och Kommunal tillsammans äger 51 procent.[47] På grund av låga intäkter som varit lägre än personalkostnaderna har ägarna varit tvungna att lämna kapitaltillskott 2015 och 2016.[48][49]
Den 1 oktober 2018 drog sig Schibsted ur företaget och överlät sin del till LO. Politism lades också vilande i samband med detta.[50]
Aftonbladets verksamhet finansieras bland annat avlösnummerförsäljning ochannonsintäkter. ChefredaktörenJan Helin, som senare utsågs till programdirektör påSVT, har öppet frågat varför inteAftonbladet kan få del avTV-avgiften för att göra program somPartiprogrammet.[51]
Aftonbladet delar sedan 2021 utKlimatjournalistpriset, ett journalistpris på 25 000 kronor som ska uppmuntra till nytänkande och ökad kompetens inom journalistik som rör klimatförändringarna. Den första vinnaren varAlexandra Urisman Otto påDagens Nyheter för en artikelserie om Sveriges otillräckliga klimatmål.
I juryn sitterJohan Rockström,Kerstin Brunnberg ochJonathan Jeppsson.
Vid tidpunkten förterror-attacken mot den franska tidningenCharlie Hebdo år 2015 valde Aftonbladet att inte publicera några av Charlie Hebdos satirbilder men de ändrade namnet på sin nätupplaga under ett par dagar till "Je suis Charlie", en slogan som användes i sociala medier för att visa stöd med Charlie Hebdo.[52]
Wikimedia Commons har media som rörAftonbladet.
| ||||||||||||||
