Aftenposten | |
![]() | |
Publikationstyp | Dagstidning |
---|---|
Grundad | 1860 |
Land | Norge![]() |
Huvudkontor | Biskop Gunnerus gate 14A,Oslo |
Chefredaktör | Espen Egil Hansen |
Politisk beteckning | Center–höger |
Språk | Norska (Riksmål) |
Upplaga | Morgon 250 179, Kväll 131 089 |
Format | Tabloid |
Förlag | Schibsted Norge![]() |
Huvudägare | Schibsted ASA |
Alexa-rankning | 5 764 (2019)![]() |
Utmärkelser | Herman Wildenveys poesipris![]() |
Webbplats | aftenposten.no |
Aftenposten är en norskdagstidning som ges ut iOslo. Aftenposten ägs avSchibstedkoncernen.
Aftenposten grundades avChristian Schibsted 14 maj1860 under namnetChristiania Adresseavis. Aftenposten som 1861 fick sitt nuvarande namn, var till en början opolitisk och lade mest an på nyhetsförmedling, reportage och dylikt, men från 1868 övergick den tillkonservativt organ och fick som sådant genom sin insats under 1880-talets politiska strider en framskjuten och inflytelserik ställning.[1]
En utmärkt ledare hade Aftenposten i grundarens son,Amandus Schibsted, som var chefredaktör från 1879 till sin död 1913. Han efterträddes av O. Christoffersen (1913–1919) och Th. Diesen (1913–1925), F. Fröisland (1925–2930) och J. Nesse, som 1929 hade blivit politisk redaktör i Aftenposten. Samma år blev C. Huitfeldt chef för nyhetsavdelningen (till 1935), H. Överland för den utrikespolitiska avdelningen och H. Endsjö för den 1926 startade underhållningsbilagan "A-magasinet".[1]
Aftenposten, som utvecklat sig till ett av Norges bäst skötta tidningsföretag, blev under tyska ockupationen av Norgenazifierad i september 1941. Nesse blev arresterad och avsatt, Överland förvisad från Oslo i april 1942 men måste kvarstå som formell redaktör till sin död 1944. Vid Norges befrielse övertogs redaktionen åter av den gamla redaktionsstaben med Nesse och H. J. S. Huitfeldt (dotterson till ovan nämnde Amadeus Schibstedt) som redaktörer och P. Christian Andersen, B. Bunkholdt och H. Rösoch som respektive ledare för nyhets-, utrikes- och kulturavdelning.[1]
Före och underandra världskriget var tidningenantikommunistisk. Den tog ställning för den italienskafascismen. Tidningen tog ställning 1933 för detnazistiska maktövertagandet iTyskland. Detta ledde till att tidningen fick ett uppsving efter attNasjonal Samling fick makten i samband med den tyska ockupationen. De flesta andra tidningar förbjöds och tidningen infördeRettskrivningen av 1941. Tidningen fick i det närmaste annonsmonopol. Efter kriget betalade tidningen symboliska summor till andra tidningar i skadestånd, den förblev ledande borgerlig tidning.
Underkalla kriget var tidningen proamerikansk. Tidningen har stöttat norsktEU-medlemskap och den norska monarkin.
Aftenposten ges ut påriksmål, den norska språkform som står närmast danska. Aftenposten utkommer med en morgonutgåva måndag till söndag och en eftermiddagsutgåva, "Aften", tisdag till torsdag.
Tidningens morgonutgåvor har omkring 750 000 läsare vilket gör den till landets näst största tidning efterVG. Söndagsutgåvan har omkring 520 000 läsare. Kvällsutgåvorna har omkring 430 000 läsare[2] och är landets tredje största tidning.
Tidningen delar varje år utAftenpostens guldmedalj till den utövare som gjort den bästa idrottsprestationen i norsk idrott.
Politiskt betecknas Aftenposten som "oberoendekonservativ" (uavhengig konservativ).[3]
Tall från norskaMediebedriftenes Landsforening 1980 - 2009:
|
|
|
Tall från norskaMediebedriftenes Landsforening: 1989 - 2009:
|
|
|
Källa:Store norske leksikon