Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Afroamerikaner

Från Wikipedia
Ovan:W.E.B. Du Bois,Martin Luther King, Jr.,Edward Brooke.
Nedan:Malcolm X,Rosa Parks,Sojourner Truth.
Afroamerikansk flagga
Louisiana ochMississippi har den högsta procentandelen afroamerikaner.

Enafroamerikan ellerafrikan-amerikan (efter engelskansAfrican American) är en invånare iUSA (och ibland övrigaAmerika) medmörk hy och ursprung frånAfrika. Begreppet afroamerikaner betecknar i allmänhet de invånare i USA som ärättlingar till de afrikaner som togs som slavar från Afrika till USA.[1][2][3] Det finns idag knappt 37 miljoner afroamerikaner i USA, vilket motsvarar 12,3 procent av landets befolkning. Antalet slavar av afrikansk härkomst uppgick till närmare 4 miljoner när slaveriet i USA avskaffades på 1860-talet.

Härkomst

[redigera |redigera wikitext]

I officiella sammanhang iUSA har de invånare i landet som har afrikansk härstamning genom historien på engelska benämntsNegro (neger),Colored (färgad),Black (svart),Afro-American och numeraAfrican American. Notera även att begreppet/begreppen (framför allt i dagens USA) kan användas om personer med mer eller mindre "afrikanskt" utseende, oavsett börd. Således kan även personer somBarack Obama, som till hälften har afrikanskt ursprung, kallas – och kalla sig själva –African-Americans, trots att deras afrikanska härstamning med tiden ofta blivit mer eller mindre utspädd. Begreppet afroamerikaner betecknar dock i allmänhet de invånare i USA som ärättlingar till de afrikaner som togs som slavar från Afrika till USA.[1][2][3]

Historia

[redigera |redigera wikitext]
Se ävenafroamerikansk historia,transatlantiska slavhandeln ochslaveri i USA.

De första afrikanerna i Brittiska Nordamerika kom tillJamestown 1619 somkontrakterade tjänare. Dessa hade samma rättsliga ställning som de fattiga brittiska människor som lånat pengar till överfarten till Amerika i utbyte mot flera års återbetalning i form av arbete.[4] Afrikanerna hade samma rätt som fattiga vita att odla grödor och föda upp boskap för att få pengar till att köpa sin frihet från penningutlånarna.[5] De bildade familj med i huvudsak andra afrikaner, men ibland även med ursprungsbefolkningen eller engelska bosättare.[6]

Under 1640-talet och 1650-talet, ägde flera afrikanska familjer gårdar runt Jamestown, och några blev välbärgade med koloniala mått mätt. Tanken på en slav-baserad ekonomi blommade inte ut förrän på 1700-talet. Under 1770-talet fanns många afrikaner, både slavar och fria, på de upproriska engelska kolonisatörernas sida i frihetskriget mot britterna (den amerikanska revolutionen). Om kolonierna i Nordamerika hade fortsatt vara brittiska är det möjligt att slaveriet upphört tidigare; slaveriet i det brittiska imperiet upphörde tidigare än i USA.[7] Omkring 1860 hade den atlantiska slavhandeln medfört att det fanns 3,5 miljoner förslavade afrikaner i USA. Det fanns dessutom 500 000 afrikaner i USA som var lika fria som de europeiska invandrarna.[källa behövs]

Detamerikanska inbördeskriget som bröt ut1861 orsakades av en konflikt mellannordstaterna ochsydstaterna om slaveriet.Abolitionister i nordstaterna, som1854 bildatrepublikanska partiet, motsatte sig hårt sydstaternas försökt att sprida slaveriet till de nya staterna i Västern.Högsta domstolen hade1857 i "Dred Scott-fallet" ställt sig helt på sydstaternas sida genom att fråntakongressen möjligheten att förbjuda slaveri i delstater, med argumentet att slavar inte räknades som medborgare.[8][9] Samtidigt hade ungefär 75 000 slavar flytt norrut via denunderjordiska järnvägen under trettioårsperioden fram till inbördeskriget.

Afroamerikaners situation kom att förändras mycket under krigets fyra år. PresidentLincoln förklarade1863 alla slavar iupproriska stater fria, och samma år skickadenordstatsarmén in afroamerikanska regementen i strid. Året1865 förändrades också mycket för de svarta. Sydstaterna förlorade kriget och ockuperades, och ett tillägg som förbjöd slaveri lades till ikonstitutionen, men det var även året Lincoln blev mördad. Åren efter skedde också betydande framgångar, men samtidigt motgångar. Afroamerikaner gavs medborgarskap och rösträtt, menKu Klux Klan bildades.[9] Den militära ockupationen drogs tillbaka från sydstaterna1877, och genast därefter inleddes politiskt förtryck av de svarta.[8] Dessa så kalladeJim Crow-lagar fanns i hela Södern, och de fick juridisk sanktion1896 när USA:s högsta domstol godkändesegregation på allmänna platser, vilket öppnade vägen för i princip totalt rasförtryck[8] Många städer i USA varsolnedgångstäder. De var städer som hade fördrivit afroamerikaner.[källa behövs]

Under1900-talet bildades dock en rörelse som kämpade för svartas lika rättigheter. En grupp svarta intellektuella ledda avW.E.B. Du Bois bildade1909 organisationenNational Association for the Advancement of Colored People, som arbetade med att förbättra afroamerikaners utbildningsnivå och föra olika fall till domstol.[10] Precis som inbördeskriget ledde ävenandra världskriget till stora förändringar, och i krigets slutskede sattes integrerade förband upp, samtidigt som segregation i militära anläggningar och transportmedel förbjöds. På hemmafronten förbjöds diskrimering i statlig anställning, och många svarta flyttade till stora städer i nordstater. Efter kriget ökade kraven på förändring, vilket1954 resulterade i att segragation i skolväsendet dömdes vara grundlagsvidrigt.[8] Året efter inleddes en framgångsrik bussbojkott som anses vara början påmedborgarrättsrörelsen, och som fick bådeRosa Parks ochMartin Luther King att hamna i rampljuset. Först under60-talet uppnåddes full jämlikhet med förbud mot all slags diskriminering och mot metoderna som i sydstaterna användes för att förvägra afroamerikaner rösträtten.[8][9] Dock uppstod fortfarande problem för afroamerikaner efter detta. Många ansåg att förändringarna kom i för seg takt, och mer militanta organisationer somBlack Panther Party och Black Muslims bildades. Flera våldsamma upplopp orsakade av afroamerikaners besvikelse och bitterhet har skett sedan dess.[8] Nutida exempel på det ärBlack Lives Matter-rörelsen, som börjat i protest mot rasism och polisvåld mot svarta[11]

Demografi

[redigera |redigera wikitext]

USA

[redigera |redigera wikitext]
ÅrAntalAndel av
befolkningen
Antal afro-
amerikanska slavar
Andel afro-
amerikaner i slaveri
1790757 20819,3% (högst)697 68192%
18001 002 03718,9%893 60289%
18101 377 80819,0%1 191 36286%
18201 771 65618,4%1 538 02287%
18302 328 64218,1%2 009 04386%
18402 873 64816,8%2 487 35587%
18503 638 80815,7%3 204 28788%
18604 441 83014,1%3 953 73189%
18704 880 00912,7%
18806 580 79313,1%
18907 488 78811,9%
19008 833 99411,6%
19109 827 76310,7%
192010,5 miljoner9,9%
193011,9 miljoner9,7% (lägst)
194012,9 miljoner9,8%
195015,0 miljoner10,0%
196018,9 miljoner10,5%
197022,6 miljoner11,1%
198026,5 miljoner11,7%
199030,0 miljoner12,1%
200036,6 miljoner12,3%
201038,9 miljoner12,6%

Källa: By Brittingham, Angela & de la Cruz, G. Patricia (2004)Ancestry 2000[1]

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Källor

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [ab]Lynn Martin, Carol; Fabes, Richard (2009) (på Engelska). Discovering Child Development (2).Boston: Houghton Mifflin Company. sid. 18-19.ISBN 978-0-547-00361-0.https://books.google.se/books?id=3V88AAAAQBAJ&pg=PA1&hl=sv&source=gbs_toc_r&cad=3#v=onepage&q&f=false. Läst 3 augusti 2020. ”Ethnicity is considered a social contruct, whereas race is considered relatively less so. For example, most (but not all) Americans of African descent are grouped racially as Black; however, the termAfrican American refers to an ethnic group, most often to people whose ancestors experienced slavery in the United States (Soberon, 1996). Thus, not all Blacks in the United States are African-American (for example, some are from Haiti and others are from the Caribbean)” 
  2. ^ [ab]Locke, Don C.; Bailey, Deryl F. (2013) (på engelska). Increasing Multicultural Understanding. Multicultural Aspects of Counseling and Psychotherapy Series 4 (3).Thousand Oaks: SAGE Publications Inc. sid. 106.ISBN 978-1-4129-3658-3.https://www.google.com/books?id=7nJFBAAAQBAJ&pg=PA106. Läst 2 augusti 2020. ”African American refers to descendants of enslaved Black people who are from the United States. The reason we use an entire continent (Africa) instead of a country (e.g., Irish American) is because slave masters purposefully obliterated tribal ancestry, language, and family units in order to destroy the spirit of the people they enslaved, thereby making it impossible for their descendants to trace their history prior to being born into slavery.” 
  3. ^ [ab]”The size and regional distribution of the black population” (på engelska). mumford1.dyndns.org. Albany: Lewis Mumford Center (University at Albany). Arkiverad frånoriginalet den 12 oktober 2007.https://web.archive.org/web/20071012170004/https://mumford1.dyndns.org/cen2000/BlackWhite/BlackDiversityReport/black-diversity03.htm. Läst 3 augusti 2020. 
  4. ^”Hashaw, Tim (2007-01-21).The First Black Americans. U.S. News”. Arkiverad frånoriginalet den 2 februari 2011.https://web.archive.org/web/20110202205901/http://www.usnews.com/usnews/news/articles/070121/29african.htm. 
  5. ^Johnson Publishing Co (2006-06-26).The shaping of Black America: forthcoming 400th celebration reminds America that Blacks came before The Mayflower and were among the founders of this country. Utdrag ur en artikel i Black History i Jet, veckonyhetsmagasin för den svarta gemenskapen i USA.
  6. ^Tim Hashaw (2007-01-21)The First Black Americans: A group of enslaved Africans changed Jamestown and the future of a nation. Nation & World.”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 2 februari 2011.https://web.archive.org/web/20110202205901/http://www.usnews.com/usnews/news/articles/070121/29african.htm. Läst 20 januari 2011.  Fortfarande på Internet den 22 augusti 2008.
  7. ^Richard Hooker (1996)African-Americans in the American Revolution. Utlagd på sajtenThe African DiasporaArkiverad 14 maj 2011 hämtat från theWayback Machine. den 31 maj 2000. Fortfarande på Internet den 22 augusti 2008.
  8. ^ [abcdef]”USA, Historia”. Nationalencyklopedin, www.ne.se.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/usa/historia. Läst 4 juni 2020. 
  9. ^ [abc]”African American History Timeline: 1619 - 2008”. Saint-GaudensNational Historical ParkNew Hampshire,https://www.nps.gov.https://www.nps.gov/saga/learn/education/upload/african%20american%20history%20timeline.pdf. Läst 4 juni 2020. 
  10. ^”NAACP - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/naacp. Läst 4 juni 2020. 
  11. ^”Black Lives Matter - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/black-lives-matter. Läst 4 juni 2020. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Afroamerikaner&oldid=56975390
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp