| Afrikansk jättepåsråtta Status i världen:Livskraftig (lc)[1] | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Familj | Nesomyidae |
| Släkte | Jättepåsråttor Cricetomys |
| Art | Afrikansk jättepåsråtta C. emini |
| Vetenskapligt namn | |
| §Cricetomys emini | |
| Auktor | Wroughton, 1910 |
| Synonymer | |
| Regnskogshamsterråtta[2] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Afrikansk jättepåsråtta (Cricetomys emini[3][4][5]) är endäggdjursart som beskrevs avWroughton 1910.Cricetomys emini ingår isläktetjättepåsråttor (Cricetomys)[6] ochfamiljenNesomyidae.[4] Inga underarter finns listade.[7]
Arten når en kroppslängd (huvud och bål) av 27,5 till 38 cm, en svanslängd av 33 till 43,5 cm och en vikt av 455 till 1300 g. Den har 6,0 till 7,2 cm långa bakfötter och 4 till 5 cm långa öron. Jämförd medgambiansk jättepåsråtta är arten lite smalare och den har mjukare päls. Pälsfärgen på ovansidan kan variera från orangebrun till gråbrun och svartbrun. Det finns en tydlig gräns mot den vitaktiga färgen på undersidan. Huvudet kännetecknas av nakna ljusa öron samt av långamorrhår. På den långa svansen förekommer ingafjäll och svansen är mörk nära bålen samt vitaktig efter halva svanslängden. Vid händer och fötter förekommer fem fingrar respektive tår men lillfingret och lilltån är särskilt små.[8]
Denna gnagare förekommer i västra och centralaAfrika. Utbredningsområdet sträcker sig frånSierra Leone i ett bredare band längdGuineabukten och österut tillUganda,Rwanda och västraTanzania. I bergstrakter når arten 3500 meter över havet.Habitatet utgörs av tropiskaregnskogar.[1]
Afrikansk jättepåsråtta går främst på marken men den kan klättra i växtligheten och ibland syns den 2 meter över marken. Den vilar i komplexa tunnelsystem som fodras med löv. Boet gräver den antingen själv eller också använder den naturliga håligheter (till exempel mellan rötter) som omvandlas enligt individens behov. Förutom gångarna finns flera kamrar där jättepåsråttan bor eller som förvaringsplatser för föda eller skräp. Vanligen byts boet några gånger under individens liv.[8]
Arten äter främst växtdelar som frukter samt snäckor och insekter. När honan inte är brunstig lever varje exemplar ensam.Dräktigheten varar ungefär 42 dagar och sedan föds 2 till 4 ungar. Några individer i fångenskap blev 4,5 år gamla.[8]
Bredvid människan har afrikansk jättepåsråttamanguster ochviverrider som fiender.[8]
Arten fångas och säljs på marknader för köttets skull. Köttmarknader på önBioko erbjuder cirka fem kadaver av arten per dag. IKisangani i nordöstraKongo-Kinshasa utgör kött från afrikansk jättepåsråtta ibland 90 procent av hela gnagarköttet som erbjuds (värde från 1987).[8]
IUCN kategoriserar arten globalt somlivskraftig.[1]
|