Den japanska kemisten Jokichi Takamine var den första som lyckades isolera och rena hormonet år 1901.[1] Tre år senare skedde den första syntesen av adrenalin individuellt avFriedrich Stolz ochHenry Drysdale Dakin.[2]
Utsöndringen är normalt låg, men vid aktivering av detsympatiska nervsystemet ökar utsöndringen av adrenalin från binjuren.Noradrenalin och adrenalin tillsammans med ett flertal andra ämnen kallas tillsammans förkatekolaminer.[3] De samlade effekterna avdopamin och noradrenalin utgörs främst av effekter från adrenalin och är:[3]
På grund av adrenalinets stora påverkan på kroppen kan hormonet fungera som ettläkemedel:
Vid akutaastmaanfall används adrenalin för att vidga luftrören.
Vidanafylaktisk chock, som orsakas avallergi, sjunker blodtrycket kraftigt och cirkulationen av blod och syre minskar. Med hjälp av adrenalinsprutor kan man behandla chocken då adrenalinet höjer blodvolymen och blodtrycket igen. Vid exempelvis svårnötallergi kan en injektion av adrenalin undanröja risken för att en person kan avlida.
Adrenalin har länge använts vid behandling avhjärtstopp. Effektiviteten hos behandlingsmetoden är numera dock ifrågasatt.
Många av signalsubstanserna i nervsystemet är aminer. De bildas utgående från aminosyror genom dekarboxyleringsreaktioner.[4]
För att syntesisera adrenalin så låter man aminosyranTyrosin oxidera tillL-DOPA medtyrosin hydroxylas som katalysator. Sedan dekarboxylerasL-DOPA tilldopamin medDOPA dekarboxylas som katalysator. Nästa steg är att oxidera dopamin tillnoradrenalin. Det sista steget är att metylera den primära aminen i noradrenalinet, vilket ger slutprodukten adrenalin.
Noradrenalin är dels ett hormon, dels är det ett förstadium till adrenalin. Adrenalin bildas i binjuremärgens märg genom attfenyletanolamin-N-metyltransferas (PNMT), ettenzym som i hög grad finns i binjurarna, aktiveras och därefter syntetiserar adrenalin från noradrenalin genommetylering. PNMT aktiveras avadrenokortikotropiskt hormon ochkortisol. Mängden adrenalin är därför beroende av kortisolvärdena.[5]
I vissa länder (exempelvis i Japan, Kanada, Spanien och USA) används beteckningenepinefrin som generiskt namn i stället för adrenalin. Detta har historiska orsaker: I försöken att isolera den verksamma substansen producerades i slutet av 1800-talet ett binjureextrakt som kallades epinefrin. Senare när Takamine producerade sitt rena extrakt kom detta att marknadsföras i USA under handelsnamnet Adrenaline med det generiska namnet epinephrine. Då Takamines substans dock var annorlunda än det ursprungliga epinefrinet (vars effekter inte liknade dem som det verkliga binjurehormonet har) föreslogs i England användningen av beteckningen adrenalin för den nya substansen, vilket vann anklang i stora delar av världen. Detta kom dock ej att slå igenom i USA på grund av kollisionen med det registrerade varumärket.[6] Epinefrin är härlett från den grekiska beteckningen på binjure, medan adrenalin kommer från samma beteckning på latin.
Alternativ översättning: Spänningssökare, adrenalinoman, adrenalinnörd
En adrenalinjunkie är en person som är beroende av känslan och euforin som uppstår när adrenalin utsöndras i det sympatiska nervsystemet, som exempelvis sker under ett fallskärmshopp. Detta är ett potentiellt farligt tillstånd då personer med detta beteende tenderar att dras till allt farligare saker, och oftast sätts livet på spel enbart för att få en intensivare känsla av adrenalinet. Ännu ett exempel är så kallade "dare devils" som klättrar på byggnadskranar eller höga byggnader utan säkerhetsutrustning.
Det är dock en grov förenkling att förklara den berusande känsla som man kan uppleva i farosituationer (adrenalinkick) som en direkt konsekvens av insöndring av adrenalin i blodet: Mekanismen är betydligt mer komplicerad och involverar hjärnan[7] och troligen även andra perifera hormonsystem[8].
^RJ Wurtman,Control of epinephrine synthesis in the adrenal medulla by the adrenal cortex: hormonal specificity and dose-response characteristics, Endocrinology. 1966 Sep;79(3):608-14
^JK Aronson,“Where name and image meet”--the argument for “adrenaline”, British Medical Journal. 2000 Feb 19;320(7233):506-9
^YM Ulrich-Lai, JP Herman,Neural regulation of endocrine and autonomic stress responses, Nature Reviews Neuroscience. 2009 10:397-409
^JM Berget et al.,Mediation of the acute stress response by the skeleton, Cell Metabolism. 2019 30(5):890-920.e8
