Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Retinol

Från Wikipedia
(Omdirigerad frånA-vitamin)
Retinols strukturformel (C20H30O)
3D-modell av retinol

Retinol (frånlatinetsretina,näthinna), även kalladA-vitamin, är enalkohol och ettvitamin. A-vitamin finns i animaliska produkter i form av retinol, men också i vissaväxter somförstadium till A-vitamin i form avbetakaroten.

Funktion

[redigera |redigera wikitext]

Syn

[redigera |redigera wikitext]

A-vitamin i formen retinal har en essentiell roll iögats funktion och mörkerseende. Förändringar i retinals struktur som svar påljus istavar ochtappar inäthinnan skickar nervsignaler till hjärnan.[1] Lindrig brist på A-vitamin kan genattblindhet och allvarlig brist, vilket är ytterst ovanligt i Sverige men vanligare iu-länder, kan gexeroftalmi ochblindhet.[2] A-vitaminbrist är den enskilt största orsaken till blindhet i världen.[3][4]

Immunsystemet

[redigera |redigera wikitext]

Allvarlig A-vitaminbrist ger ökad mottaglighet förinfektioner.[2][5][6]

Hud

[redigera |redigera wikitext]

Brist på A-vitamin. har associerats medinflammationer ihuden.[7]

Fosterutveckling

[redigera |redigera wikitext]

Brist på A-vitamin under graviditet kan ge skador hos fostret.[2] För höga nivåer av A-vitamin som vid substitution eller läkemedelsanvändning ärskadligt för fostret under graviditet.[8]

Bristtillstånd

[redigera |redigera wikitext]

I Sverige är A-vitaminbrist sällsynt.[2] I andra delar av världen förekommer A-vitaminbrist.[2]

Överdos

[redigera |redigera wikitext]

Mer än 10 mg retinol per dag under en längre tid har gettsymptom på överdos.[2] Symptom på överdos ("hypervitaminos A") innefattarillamående,kräkning, retlighet, huvudvärk och trötthet.[2] Övriga symptom kan vara dubbelseende, leverskador, skador på benvävnad, håravfall och fjällande hud.[2]Benskörhet hos äldre kan kopplas till intag av höga doser A-vitamin, men resultaten överensstämmer inte i alla studier och det saknas konsensus för kopplingen.[2]

Levern hosrovdjur, bland annatisbjörn, innehåller hälsovådliga mängder av A-vitamin.

Intag avkarotenoider, sombetakaroten, kan inte orsaka överdos av A-vitamin, eftersom upptaget av karotenoider avtar med ökat intag.[2]

Nutrition

[redigera |redigera wikitext]

Källor till A-vitamin

[redigera |redigera wikitext]

A-vitamin förekommer som retinol, samt somprovitamin i form avkarotenoider. Retinol och andra retinoider finns rikligt ilever,matfett,ost ochägg.[2] Karotenoider finns imorötter, och i andrarotfrukter ochgrönsaker.[2]

Ekvivalenter

[redigera |redigera wikitext]

Olika källor till A-vitamin ger efter omvandling olika utbyte verksam A-vitamin. Mängden som krävs för att ge en viss mängd verksam A-vitamin mäts iretinolekvivalenter (RE), där 1 µg A-vitamin motsvarar 1 retinolekvivalent, vilket också är lika med 1 µg retinol.[2]

Kroppen omvandlar ungefär en tolftedel av intagetβ-karoten till retinol (för andra typer av karoten är utbytet mindre), vilket innebär att det exempelvis krävs ett intag av 12 µg β-karoten (= 1 retinolekvivalent) för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig 1 µg verksam A-vitamin.[2] När β-karoten däremot intas som kosttillskott omvandlas en större andel till retinol, nämligen hälften av intaget.[2]

Detta ska inte förväxlas med en annan ekvivalent, kalladinternationell enhet,IE, som uttrycker samlad biologisk inverkan av alla varianter av en viss vitamin. Omräkningstal mellan IE och vikt är olika för varje slag av vitamin. För A-vitamin gäller[2] 1 IE = 0,33 µg retinol.

Rekommenderat dagligt intag

[redigera |redigera wikitext]

EnligtLivsmedelsverket ärrekommenderat dagligt intag (RDI) för A-vitamin:[2]

retinolekvivalenter (RE)
Män900
Kvinnor700
    gravida800
max: 1 mg A-vitamin per dag som kosttillskott
    ammande1100

Det finns rekommendationer om högsta dagsdoser A-vitamin över längre tid.[2] Gränsen är lägre för barn, på grund av risk för tillväxthämning, och för gravida, på grund av risk för fosterskador.[2] Äldre vuxna rekommenderas inte kosttillskott av A-vitamin, på grund av ökad risk förbenskörhet.[2]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Saari, John C. (2016). ”Vitamin A and Vision”. Sub-Cellular Biochemistry 81: sid. 231–259.doi:10.1007/978-94-024-0945-1_9.ISSN0306-0225.PMID 27830507.https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27830507. Läst 15 februari 2022. 
  2. ^ [abcdefghijklmnopqrst]”A-vitamin”. Livsmedelsverket.https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/vitaminer-och-antioxidanter/a-vitamin. Läst 15 juli 2018. 
  3. ^"Vitamin A Deficiency"Arkiverad 12 september 2016 hämtat från theWayback Machine.,UNICEF. Hämtad 15 februari 2022.
  4. ^Akhtar, Saeed; Ahmed, Anwaar; Randhawa, Muhammad Atif; Atukorala, Sunethra; Arlappa, Nimmathota; Ismail, Tariq (2013-12). ”Prevalence of vitamin A deficiency in South Asia: causes, outcomes, and possible remedies”. Journal of Health, Population, and Nutrition 31 (4): sid. 413–423.doi:10.3329/jhpn.v31i4.19975.ISSN1606-0997.PMID 24592582.PMC:3905635.https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24592582. Läst 15 februari 2022. 
  5. ^Ross, A Catharine (2012-11). ”Vitamin A and retinoic acid in T cell–related immunity1234”. The American Journal of Clinical Nutrition 96 (5): sid. 1166S–1172S.doi:10.3945/ajcn.112.034637.ISSN0002-9165.PMID 23053562.PMC:3471201.https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3471201/. Läst 15 februari 2022. 
  6. ^Pino-Lagos, Karina; Guo, Yanxia; Noelle, Randolph J. (2010). ”Retinoic acid: A key player in immunity”. BioFactors (Oxford, England) 36 (6): sid. 10.1002/biof.117.doi:10.1002/biof.117.ISSN0951-6433.PMID 20803520.PMC:3826167.https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3826167/. Läst 15 februari 2022. 
  7. ^Roche, Fritzlaine C.; Harris-Tryon, Tamia A. (2021-01-21). ”Illuminating the Role of Vitamin A in Skin Innate Immunity and the Skin Microbiome: A Narrative Review”. Nutrients 13 (2): sid. 302.doi:10.3390/nu13020302.ISSN2072-6643.PMID 33494277.PMC:7909803.https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7909803/. Läst 15 februari 2022. 
  8. ^Draghici, Carmen-Cristina; Miulescu, Raluca-Gabriela; Petca, Răzvan-Cosmin; Petca, Aida; Dumitrașcu, Mihai Cristian; Șandru, Florica (2021-05). ”Teratogenic effect of isotretinoin in both fertile females and males (Review)”. Experimental and Therapeutic Medicine 21 (5): sid. 534.doi:10.3892/etm.2021.9966.ISSN1792-0981.PMID 33815607.PMC:8014951.https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33815607. Läst 15 februari 2022. 
v  r
Vitaminer (A11)
Fettlösliga
A-vitamin
D-vitamin
D2 (Ergokalciferol) · D3 (Kolekalciferol) · D4 · D5
E-vitamin
K-vitamin
K1 (Fyllokinon) · K2 (Menakinon) · K3 (Menadion) · K4 · K5
Vattenlösliga
B-vitamin
B1 (Tiamin) · B2 (Riboflavin) · B3 (Niacin) · B5 (Pantotensyra) B6 · (Pyridoxin) · B7 (Biotin) · B9 (Folat) · B12 (Kobalamin)
C-vitamin
 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Retinol&oldid=54332864
Kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp