| 45 Aurigae | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Kusken |
| Rektascension | 06t 21m 46,12968s[1] |
| Deklination | +53° 27′ 07,8456″[2] |
| Skenbar magnitud () | +5,34[3], 5,333 ± 0,009 (V)[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | F5 V[4][3] |
| B–V | +0,448 ± 0,005[5] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -0,40 ± 0,1[6]km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: 21,98[1] mas/år Dek.: -88,69[1] mas/år |
| Parallax () | 16,89 ± 0,30[1] |
| Avstånd | 193 ± 3lå (59 ± 1 pc) |
| Absolut magnitud () | 1,48[3] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,20[7] M☉ |
| Radie | 3,67[8] R☉ |
| Luminositet | 21,72[3] L☉ |
| Temperatur | 6 489 ± 221[7] K |
| Metallicitet | 0,23 ± 0,03(Fe/H)[3] dex |
| Vinkelhastighet | 14[9] km/s |
| Ålder | 1,561[7] miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| 45 Aur, HD 43905, PPM 30377, UBV 6347, AG+53 527, HIC 30247, ROT 1017, UBV M 11971, BD+53 1008, HIP 30247, SAO 25681, uvby98 100043905, FK5 2484, HR 2264, SBC7 273, WEB 6014, GC 8151, IRAS 06177+5328, SBC9 392, YZ 53 2476, GCRV 4021, 2MASS J06214612+5327078, SKY# 10840, Gaia DR2 995762333350851712, GEN# +1.00043905, PLX 1468.2, TD1 6708, GSC 03764-02617, PLX 1468.20, TYC 3764-2617-1[10] | |
45 Aurigae, som är stjärnansFlamsteed-beteckning,[9] ellerPLX 1468.2, är endubbelstjärna[11] i den norra delen avstjärnbildenKusken. Den har en kombineradskenbar magnitud på ca 5,34[3] och är svagt synlig för blotta ögat därljusföroreningar ej förekommer. Baserat påparallaxmätning inomHipparcosuppdraget på ca 16,9[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 193ljusår (ca 59parsek) frånsolen. Den rör sig närmare solen med enheliocentriskradialhastighet på ca –0,4 km/s.[4]
Primärstjärnan45 Aurigae A är en gul till vit stjärna ihuvudserien avspektralklass F5 V.[4] Den har en massa som är ca 1,2[7]solmassor, en radie som är ca 3,7[8]solradier och utsänder ca 22[3] gånger mera energi än solen från dessfotosfär vid en effektiv temperatur på ca 6 500 K.[7]
45 Aurigae är en snäv, enkelsidigspektroskopisk dubbelstjärna med en cirkulär bana med en kort period på 6,5 dygn.[11] Stjärnorna har i medeltal envinkelseparation på 0,963 mas.[12] Följeslagaren har en minsta massa av 42 procent av solens massa.[12]
