Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

3 augusti

Från Wikipedia
◄◄    3 augusti    ►►
Veckodag 2025:Söndag
Jul ·Augusti ·Sep
Årets 215:e dag
(216:e underskottår)
150 dagar till årets slut
TiOnToFr
123
45678910
11121314151617
18192021222324
25262728293031
2025
Alla datum
Månader
Januari Februari Mars
April Maj Juni Juli
Augusti September Oktober
November December

På Wikimedia Commons
finns media som rör3 augusti

Se ävenMall:3 augusti

3 augusti är den 215:e dagen på året i dengregorianska kalendern (216:e underskottår). Det återstår 150 dagar av året.

Namnsdagar

[redigera |redigera wikitext]

I den svenska almanackan

[redigera |redigera wikitext]
  • Nuvarande –Tage
  • Föregående i bokstavsordning
    • Stefanus – Namnet fanns på dagens datum före 1901, då det utgick. Det fanns där till minne av helgonetSankt Stefan, som ska ha varit stalldräng hoskung Herodes (och som på svenska är ihågkommen i visan omStaffan stalledräng). Hans egentliga festdag är26 december, men han fanns även på dagens datum, för att fira vad som på latin kallasInventio S. Stephani protomartyri, vilket betyderÅterfinnandet av den förste martyren Stefanus. Det ska nämligen ha varit denna dag då man återfann hans och diverse andra heliga mäns benreliker och förde dem till Jerusalem.
    • Tage – Namnet förekom på 1790-talet på23 september, men utgick sedan. 1901 infördes det på dagens datum och har funnits där sedan dess.
    • Tanja – Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 2001 till8 april.
    • Truls – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1901 – Stefanus
    • 1901–1985 – Tage
    • 1986–1992 – Tage, Truls och Tanja
    • 1993–2000 – Tage och Tanja
    • Från 2001 – Tage
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.):Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000.ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt:Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.ISBN 91-7227-292-9

Finlandssvenska almanackan

[redigera |redigera wikitext]

I den norska almanackan

[redigera |redigera wikitext]

I den danska almanackan

[redigera |redigera wikitext]

Händelser

[redigera |redigera wikitext]
  • 8 – Romarna, ledda av generalenTiberius, besegrardalmaterna islaget vid Bathinus på nuvarande Balkan. Detta är en del av detstora illyriska upproret, som har utbrutit år 6, men även om detta blir en avgörande romersk seger över de baltiska stammar som har inlett upproret dröjer det till året därpå, innan det är helt kuvat. Detta uppror leder, tillsammans med det romerska nederlaget islaget i Teutoburgerskogen året därpå till att Rom ger upp planerna på att erövramarkomannernas område (i nuvarande Österrike och Tjeckien).
  • 1057 – SedanViktor II har avliditen vecka tidigare väljsFrédéric Gozzelon de Lorraine (även känd somFrederick av Lothringen) till påve och tar namnetStefan IX. Han har storstilade planer på att genomdriva införandet av det prästerligacelibatet, fördriva normanderna från Norditalien och insätta sin brorGottfrid som tysk-romersk kejsare. Alla dessa planer kommer dock på skam, då han avlider bara ett halvår senare.
  • 1460 – VidJakob II:s död efterträds han som kung av Skottland av sin 9-årige sonJakob III. Denne blir en i raden av skotska kungar som tillträder i barnaåren, frånJakob I:s tillträde 1406 tillJakob VI:s 1567 och därför förblir den skotska kungamakten fortsatt svag. Hans gunstlingRobert Cochrane avrättas efter anklagelser om att denne ska ha förmått Jakob att mörda sin egen brorAlexander, som leder ett adelsuppror mot kungen. 1488 stupar Jakob vid 36 års ålder i strid med de upproriska adelsmännen och efterträds då av sin 15-årige sonJakob IV.
  • 1492 – Den genuesiske upptäcktsresanden och köpmannenChristofer Columbus avseglar från den spanska staden Sevilla med de tre fartygenSanta María,Niña ochPinta för att finna sjövägen till Indien genom att segla västerut. Då man i Europa inte känner till Amerikas existens har han teorin om att nå Indien genom att segla över Atlanten och han får ekonomiskt stöd av det spanska kungaparet. Efter över två månaders seglats når expeditionen den12 oktober fram till vad som nu kallas Västindien och Columbus är då övertygad om att han har nått fram till Indien. Därför kallar han befolkningen han möter för indianer.
  • 1523 – Den sedan några månader nytillträdde danske kungenFredrik I (som har efterträtt den avsatteKristian II den26 mars) utfärdar de danska kungarnas traditionellahandfästning (motsvarande den svenskakungaförsäkran), där han bekräftar de olika ståndens rättigheter och privilegier. Eftersom Fredrik inte vill attKalmarunionen ska upplösas har han tidigare i brev uppmanat Sveriges befolkning att välja honom till kung och för att nu sätta än större press på det svenska riket utfärdar han i sin handfästning också långtgående privilegier till det tyska handelsförbundetHansan. Detta försätter Sverige i svår penningknipa, eftersom Hansan nu inriktar sin handel på Danmark-Norge. Dessutom har Sverige en skuld på 120 000 lübska mark tillLübeck, som betalning för hjälpen i befrielsekriget.
  • 1883 – NöjesparkenGröna Lund i Stockholm invigs officiellt. Redan sedan 1700-talet harGröna lunden varit ett ställe för nöjen (bland annat har här funnits flera krogar och en stor trädgård), men sedan några år tillbaka har området utvecklats tilltivoliområde. Tivolit har startats av den tyske snickarenJacob Schultheis, som driver det till sin död 1914. Gröna Lund är idag Sveriges äldsta ännu existerande tivoli.
  • 1914Belgien svarar på de tyska kraven fråndagen före om att tyska trupper ska få marschera genom landet, för att invaderaFrankrike, att ”vi är ett land och ingen genomfartsled”. Alltså säger Belgien nej till de tyska kraven och bestämmer sig också för att med alla medel kämpa emot tyskarna. För attTyskland ska kunna genomföraSchlieffenplanen, som går ut på att snabbt besegra Frankrike, innan man tar sig an det väldigaRyssland, förklarar Tyskland denna dag krig mot Frankrike och marscherar in i Belgien. Detta får britterna att reagera och ger tyskarna till morgondagen på sig att dra sig tillbaka från Belgien.
  • 1924 – SedanSvenska Fotbollförbundet i januari samma år har bestämt sig för att grundafotbollsallsvenskan spelas denna dag den första matchen i denna serie. De båda lag som möts ärIFK Eskilstuna ochIK Sleipner och det sistnämnda vinner med 3–1, tack vare målskyttenEvert Blomgren. Höstsäsongen spelas mellan denna dag och 9 november och vårsäsongen idenna första omgång spelas mellan 5 april och 7 juni året därpå.
  • 1956 – BilföretagetVolvo presenterar den nya modellenVolvo Amazon, som en ersättare för den ytterst populäraVolvo PV 444. Ännu finns bilen dock bara tillgänglig för återförsäljare i Skövde (den presenteras för allmänheten i Örebro den 1 september). Modellen tillverkas i 667 323 exemplar fram till 1970, då man lägger ner den. Några år efter premiären (1959) blir den världens första bil som fårtrepunktsbälte i framsätet som standard.
  • 1960 – Ett och ett halvt år efter attden franska kolonin Niger har blivit en autonom stat inom detfranska samväldet (efter skapandet av denfemte franska republiken) blir landetNiger denna dag helt självständigt från Frankrike.[3] Sedan man uppnått autonomi i slutet av 1958 harHamani Diori varit landets premiärminister och han förblir så fram till den 10 november 1960, då han istället blir dess förste president och premiärministerposten avskaffas (fram till 1983).
  • 1963 – Ettkarmelitkloster för nunnor invigs i skånska Glumslöv utanför Landskrona, vilket blir det första svenska klostret sedanVadstena kloster stängdes 1595. Sedan det gamla svenska klosterförbudet har upphävts 1952 har den katolske kyrkoherden i Helsingborg Berndt David Assarsson kontaktat karmelitklostret i Gent i Belgien, för att om möjligt få hit orden. 1956 har några systrar kommit till Lund för att söka en lämplig plats och valt Glumslöv, bland annat därför att det nuvarande Sveriges enda karmelitkloster under medeltiden hade funnits i Landskrona. Klostret har uppförts 1961–1963 och biskop John Taylors invigning av klostret sänds i TV.

Födda

[redigera |redigera wikitext]

Avlidna

[redigera |redigera wikitext]

Anmärkningar

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Den finlandssvenska namnsdagslängden har reviderats 1929, 1950, 1964, 1973, 1989, 1995, 2000, 2005, 2010, 2015, 2020 och 2025

Källor

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet.https://almanakka.helsinki.fi/sv/kalender-2025/. Läst 22 februari 2025. 
  2. ^”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet.https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020. 
  3. ^”Niger” (på engelska). World Statesmen.http://www.worldstatesmen.org/Niger.htm. Läst 22 november 2012. 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=3_augusti&oldid=58153932
Kategori:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp