2 februari är den 33:e dagen på året i dengregorianska kalendern. Det återstår 332 dagar av året (333 underskottår).
- Kyndelsmässodagen (även kalladMarie kyrkogångsdag ellerJungfru Marie kyrkogångsdag i äldre almanackor), till minne av attJungfru Maria 40 dagar efter jul bar framJesus i templet
- Nuvarande –Kyndelsmässodagen
- Föregående i bokstavsordning
- Kyndelsmässodagen – Denna benämning på dagens datum åsyftar den dag 40 dagar efter Jesu födelse (25 december) då hans mor Maria bar fram honom i templet. Kyndel är ett gammalt ord för brinnande ljus (jämför engelskacandle), och här åsyftas att man tände många ljus denna dag. Just namnet Kyndelsmässodagen infördes 1901, då det ersatte den äldre benämningenMarie kyrkogångsdag.
- Marie kyrkogångsdag – Detta är den äldre benämningen påKyndelsmässodagen, som har funnits på dagens datum sedan medeltiden. 1901 ersattes det alltså av den modernare benämningenKyndelsmässodagen.
- Marja – Namnet infördes 1986 på5 juli, men flyttades till dagens datum 1993 och utgick 2001.
- Mia – Namnet infördes 1986 på28 november, men flyttades till dagens datum 1993 och utgick 2001.
- Föregående i kronologisk ordning
- Före 1901 – Marie kyrkogångsdag
- 1901–1985 – Kyndelsmässodagen
- 1986–1992 – Kyndelsmässodagen
- 1993–2000 – Kyndelsmässodagen, Mia och Marja
- Från 2001 – Kyndelsmässodagen
- Källor
- Brylla, Eva (red.):Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000.ISBN 91-7227-204-X
- af Klintberg, Bengt:Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.ISBN 91-7227-292-9
- Nuvarande från 1929[1] –Disa
- I föregående revideringar[a][2]
- inga ändringar sedan 1929
- 962 –Otto I blir tysk-romersk kejsare och kröns samma dag av påvenJohannes XII. Otto blir därmed den förste att göra anspråk på titeln ”romersk kejsare” sedan kejsarBerengars död 924. Dagen därpå undertecknar kejsaren och påven gemensamt dokumentetDiploma Ottonianum, som reglerar förhållandet mellan påve- och kejsarmakten.
- 1119 – SedanGelasius II har avlidit den 29 januari väljs Guy av Vienne till påve och tar namnetCalixtus II (denna eller föregående dag).[3]
- 1250 – Den svenske kungenErik Eriksson avlider, men eftersom han och hans hustruKatarina inte har några barn finns det ingen självklar tronarvinge. Istället utvecklas situationen till något av en maktkamp om tronen, främst mellan den tioårigeValdemar Birgersson, som är son till kungens systerIngeborg och jarlenBirger Magnusson, och Filip Knutsson, som är son till den förre kungenKnut Långe (som ett tag erövrade kronan från kung Erik). Senare under februari segrar Valdemars sida i kampen och han väljs till kung, med fadern Birger som förmyndare.
- 1388 –Drottning Margareta väljs till norsk regent efter att hennes sonOlof, som var kung av både Danmark och Norge, har avlidit året innan. Svenska stormän hyllar henne även som svensk regent och därmed har upproret mot den sittande svenske kungenAlbrekt av Mecklenburg utbrutit. Margareta börjar med att belägra borgenAxevalla hus.
- 1536 – Spanjorerna grundar en stad på den sydamerikanska flodenRío de la Platas södra strand, där den mynnar i Atlanten. De ger den namnetNuestra Señora Santa María del Buen Aire (Vår Fru den heliga Maria av den goda brisen), vilket sedermera förkortas tillBuenos Aires. 1541 överges staden, men grundas på nytt 1580 och från och med 1880 blir den huvudstad i republiken Argentina.
- 1709 – Den skotske matrosenAlexander Selkirk blir räddad från den öde ö blandJuan Fernández-öarna, där han har varit skeppsbruten sedan 1704. När han återvänder till Storbritannien inspireras författarenDaniel Defoe av hans historia till att skriva romanenRobinson Kruse. Ön som Selkirk levde på i över fyra år heter idagRobinson Crusoe-ön, medan en mindre ö, väster om denna, heterAlexander Selkirk-ön.
- 1789 –Riksdagen 1789 inleds i Stockholm som leder till införandet avFörenings- och säkerhetsakten.
- 1831 – SedanPius VIII har avlidit året innan väljs Bartolommeo Alberto Cappellari till påve och tar namnetGregorius XVI.
- 1914 – Den brittiske skådespelarenCharlie Chaplin gör filmdebut, då hans första filmMaking a Living börjar visas i USA. Detta är dock inte den första film med Chaplin, som har producerats, utan det ärKids Auto Races at Venice, som dock inte har premiär förrän den 7 februari. Venice-filmen är också den första, där Chaplin spelar ”Luffaren” (”The Tramp”), som sedermera blir hans paradroll.
- 1933 – De båda systrarnaChristine och Léa Papin, som arbetar som hembiträden i Le Mans i nordvästra Frankrike, mördar sin arbetsgivares fru och dotter. Christine, som är den dominerande i förhållandet, döms till döden, men får straffet omvandlat till livstids fängelse, medan Léa döms till tio års fängelse. Christine avlider i fängelset 1937, medan Léa frisläpps 1941 och avlider först 1982.
- 1940 – Den amerikanske sångarenFrank Sinatra blir medlem iTommy Dorseys orkester och gör därmed scendebut. Sinatras karriär kommer sedan att innefatta både teater- och filmroller samt sångframträdanden nästan ända fram till hans död 1998.
- 1943 – De tyska trupper, som har kämpat mot de sovjetiska islaget vid Stalingrad sedan 17 juli året innan, kapitulerar under generalfältmarskalkFriedrich Paulus ledning inför den sovjetiska övermakten, tvärtemot Hitlers order om att kämpa till sista man. Slaget blir den definitiva vändpunkten påöstfronten och från och med nu fram till krigsslutet 1945 drivs tyskarna sakta men säkert tillbaka till Berlin.
- 1948 – Den svenske författaren och översättarenÅke Holmberg publicerar den första boken om privatdetektivenTure Sventon, vilken har titelnTure Sventon, privatdetektiv. Fram till 1973 utger Holmberg totalt nio böcker om detektiven Sventon.
- 1959 –Olyckan vid Djatlovpasset, där nio sovjetiska skidåkare omkommer under oklara omständigheter, inträffar.
- 1971 –Ramsarkonventionen antas.
- 1987 – Det svenska Centerpartiets ledareKarin Söder avgår på grund av sjukdom. Hon blev partiledare 1985 och var då partiets och även Sveriges första kvinnliga partiledare. Den 21 februari efterträds hon avOlof Johansson.
- 1989 – Ett provflygplan av typenSaab 39 Gripen havererar i samband med landning på Saabs flygfält i Linköping. Orsaken är att pilotenLars Rådeström och det datoriserade styrsystemet kommer i otakt med varandra (så kallad ”pilot induced oscillation”; PIO), vilket resulterar i så kraftiga roderutslag att flygplanet rollar till vänster och slår i marken (Rådeström klarar sig oskadd).
- 1990 – Den sydafrikanske presidentenF.W. de Klerk meddelar i ett tal i landets parlament att de färgades partiAfrican National Congress (ANC) ska legaliseras och att dess ledareNelson Mandela ska friges efter att ha suttit i fängelse sedan 1962 (bland annat på önRobben Island). Mandela friges den 11 februari och 1994 väljs han till Sydafrikas förste svarte president.
- 2002 –Uppsala teknolog- och naturvetarkår bildas 2 februari vid Uppsala universitet.
- 137 –Didius Julianus, romersk kejsare
- 1455 –Hans, kung av Danmark, av Norge och av Sverige
- 1595 –Jacob van Campen, nederländsk arkitekt och konstnär
- 1616 –Sébastien Bourdon, fransk barockmålare
- 1621 –Johannes Schefferus, svensk professor, språkforskare och lärdomshistoriker, skytteansk professor vid Uppsala universitet
- 1632 –Jöran Gyllenstierna, svensk greve och riksråd
- 1649 –Benedictus XIII, påve
- 1650 –Nell Gwynne, engelsk skådespelare
- 1711 –Wenzel Anton Kaunitz, österrikisk statsman
- 1724 –Carl Wilhelm von Düben, svenskt riksråd, Sverigeskanslipresident
- 1731 –Fredrik Sparre, svensk greve och ämbetsman, Sverigesrikskansler
- 1754 –Charles Maurice de Talleyrand, fransk diplomat, politiker och biskop, hertig av Benevento
- 1765 –Ray Greene, amerikansk politiker, senator för Rhode Island
- 1807 –Alexandre Auguste Ledru-Rollin, fransk politiker
- 1829 –Alfred Brehm, tysk zoolog och författare
- 1841 –Thor Ekenman, svensk militär och riksdagsman
- 1843 –Knute Nelson, norsk-amerikansk politiker
- 1849 –Martin Huss, svensk godsägare och riksdagsman
- 1854 –August Bondeson, svensk läkare och författare
- 1856 –Robert Latham Owen, amerikansk demokratisk politiker, senator för Oklahoma
- 1860 –Bror Olsson, svensk skådespelare och teaterledare
- 1861 –Solomon Robert Guggenheim, amerikansk konstsamlare och filantrop
- 1869 –Smith W. Brookhart, amerikansk politiker, senator för Iowa
- 1870 –Julia Svedelius, svensk författare
- 1871 –Olga Preobrazjenskaja, rysk ballerina
- 1873 –Konstantin von Neurath, tysk politiker, Tysklands utrikesminister
- 1875 –Fritz Kreisler, österrikisk violinist och kompositör
- 1882
- 1889
- 1891
- 1895 –Friedrich Jeckeln, tysk nazistisk politiker och SS-Obergruppenführer
- 1901 –Jascha Heifetz, litauiskfödd amerikansk violinist
- 1903 –Eugen Kogon, tysk författare och sociolog
- 1904 –Helen Rose, amerikansk kostymör
- 1905 –Ayn Rand, rysk-amerikansk filosof och författare
- 1915 –Abba Eban, israelisk diplomat och politiker
- 1917 –Eric Holmqvist, svensk socialdemokratisk politiker, statsråd
- 1926 –Valéry Giscard d’Estaing, fransk politiker,Frankrikes president
- 1927
- 1929 –Věra Chytilová, tjeckisk filmregissör och manusförfattare
- 1931
- 1934 –Bosse Larsson, svensk TV-programledare
- 1937 –Krister Hagéus, svensk filmproducent och produktionsledare
- 1942 –Graham Nash, brittisk popmusiker
- 1943 –Per Gahrton, svensk politiker, grundare avMiljöpartiet
- 1944
- 1947 –Farrah Fawcett, amerikansk skådespelare och fotomodell
- 1949 –Brent Spiner, amerikansk skådespelare
- 1951 –Ingrid Tobiasson, svensk operasångare
- 1954 –Christie Brinkley, amerikansk fotomodell
- 1955 –Leszek Engelking, polsk författare, poet och översättare
- 1967 –Artūrs Irbe, lettisk ishockeymålvakt
- 1969
- 1973 –Ike Ibeabuchi, nigeriansk boxare
- 1975 –Todd Bertuzzi, kanadensisk ishockeyspelare
- 1977
- 1980 –Gucci Mane, amerikansk rappare
- 1983
- 1987 –Gerard Piqué, spansk fotbollsspelare
- 1999 –Lirim Kastrati, albansk fotbollsspelare
- 1250 –Erik Eriksson, 33, kung av Sverige 1222–1229 och sedan 1234
- 1461 –Owen Tudor, omkring 60, walesisk adelsman (avrättad)
- 1529 –Baldassare Castiglione, 50, italiensk diplomat och författare
- 1594 –Giovanni Pierluigi da Palestrina, 67 eller 68, italiensk tonsättare
- 1660 –Govert Flinck, 45, nederländsk konstnär
- 1769 –Clemens XIII, 75, påve sedan 1758
- 1806 –Daniel Rogers, 52, amerikansk politiker, guvernör iDelaware 1797–1799
- 1899 –Halfdan Egedius, 21, norsk konstnär
- 1900 –Anton Niklas Sundberg, 81, svensk präst och politiker,ärkebiskop iUppsala stift sedan 1870, talman i både första och andra kammaren, ledamot avSvenska Akademien sedan 1874
- 1907 –Dmitrij Mendelejev, 72, rysk kemist
- 1913
- 1916 –Adolf Ahlsell, 71, svensk ingenjör
- 1918 –John L. Sullivan, 59, amerikansk pugilist, världsmästare i professionell tungviktsboxning
- 1934 –James Hartness, 72, amerikansk republikansk politiker och uppfinnare, guvernör iVermont 1921–1923
- 1942 –Daniil Charms, 36, rysk författare och poet
- 1945 –Carl Friedrich Goerdeler, 60, tysk politiker, en av de ledande männen bakom20 juli-attentatet mot Adolf Hitler (avrättad)
- 1947 –Tottan Skantze, 54, svensk skådespelare
- 1956 –Axel Frische, 78, dansk teaterledare, dramatiker och författare
- 1969 –Boris Karloff, 81, brittisk skådespelare, mest känd i rollen somFrankensteins monster
- 1970 –Bertrand Russell, 97, brittisk filosof, matematiker, historiker och författare, mottagare avNobelpriset i litteratur 1950
- 1971 –Axel Janse, 83, svensk skådespelare och inspicient
- 1974 –Imre Lakatos, 51, ungersk filosof
- 1979 –John Simon Richie, 21, brittisk musiker med artistnamnet Sid Vicious, sångare i punkgruppenSex Pistols
- 1980 –William Stein, 68, amerikanskbiokemist, mottagare avNobelpriset i kemi 1972
- 1983 –Helge Härneman, 83, svensk radioreporter och revyförfattare
- 1987 –Alistair MacLean, 64, brittisk författare
- 1988 –G. Mennen Williams, 76, amerikansk demokratisk politiker, guvernör iMichigan 1949–1961
- 1995 –Donald Pleasence, 75, brittisk skådespelare
- 1996 –Gene Kelly, 83, amerikansk dansare, skådespelare och koreograf
- 2003 –Mille Schmidt, 80, svensk skådespelare revyartist och regissör
- 2004
- 2005 –Max Schmeling, 99, tysk boxare, världsmästare i tungviktsboxning 1930–1932
- 2008
- 2012
- 2013
- 2014
- 2015
- 2024 –Don Murray, 94, amerikansk skådespelare
- ^Den finlandssvenska namnsdagslängden har reviderats 1929, 1950, 1964, 1973, 1989, 1995, 2000, 2005, 2010, 2015, 2020 och 2025
