1 juli är den 182:a dagen på året i dengregorianska kalendern (183:e underskottår). Det återstår 183 dagar av året.
- Nuvarande –Aron ochMirjam
- Föregående i bokstavsordning
- Arent – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
- Arild – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
- Aron – Namnet infördes, till minne avMoses bror med detta namn, på dagens datum 1708 och har funnits där sedan dess.
- Mirjam – Namnet infördes 1986 på5 juli, men flyttades 1993 till dagens datum och har funnits där sedan dess.
- Föregående i kronologisk ordning
- Före 1708 – ?
- 1708–1900 – Aron
- 1901–1985 – Aron
- 1986–1992 – Aron, Arent och Arild
- 1993–2000 – Aron och Mirjam
- Från 2001 – Aron och Mirjam
- Källor
- Brylla, Eva (red.):Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000.ISBN 91-7227-204-X
- af Klintberg, Bengt:Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.ISBN 91-7227-292-9
- Nuvarande från 2010[1] –Aron,Kasimir
- I föregående revideringar[a][2]
- 1929–1949 – Aron
- 1950–2009 – Kasimir
- 1527 –Philipps-Universität Marburg grundas.
- 1569 –Kungariket Polen ochstorfurstendömet Litauen går genomunionen i Lublin samman i realunion och bildar detPolsk-litauiska samväldet. De båda rikena har varit i personalunion (det vill säga haft samma regent) i nästan 200 år (sedanunionen i Krewo 1385), men nu stärks alltså unionsbanden ytterligare. Under 1500- och 1600-talen är samväldet ett av Europas största och mäktigaste länder med en yta på en miljon kvadratkilometer och elva miljoner innevånare vid höjdpunkten i början av 1600-talet. Unionen äger bestånd fram till 1795, dåPolens tredje delning gör att landet helt upphör som självständig stat och försvinner från den europeiska kartan. När Polen och Litauen återuppstår som självständiga länder vid första världskrigets slut (1918) återupptas inte unionen.
- 1690 – Den katolske ochjakobitiske kungenJakob II av England, Skottland och Irland blir besegrad av den protestantiske tronkrävarenVilhelm av Oranien islaget vid Boyne näraDrogheda strax norr om Dublin på Irland, då Jakobs 25 000 man starka armé förlorar mot Vilhelms här på 36 000 man (Vilhelms förluster uppgår till 750 man, medan Jakobs är dubbelt så stora). Jakob har blivit avsatt från sina troner redan 1688 genom denärorika revolutionen, men då han vägrar acceptera avsättningen harkrig utbrutit mellan honom och den nye kungen Vilhelm. Även om kriget inte tar slut förrän året därpå blir slaget en vändpunkt i kriget, som sedermera leder till att Jakob tvingas i landsflykt under resten av sitt liv. Det blir också det mest kända slaget i Irlands historia och minnet av det firas varje år avOranienorden med marscher genom olika delar av Nordirland.[b]
- 1855 –Sveriges första frimärken utkommer och harSveriges riksvapen som motiv samt finns i valörer mellan 3 och 24skilling banco. I och med detta inför även Sverige den reformering av postbefordran, som frimärken innebär, nämligen att man får enhetligtporto, så att priset på att skicka brevförsändelser varierar beroende på vikt och storlek, istället för som tidigare att man har fått betala olika beroende på hur långt försändelsen ska skickas. Systemet har börjat i Storbritannien 15 år tidigare (1840) och sedan dess spritt sig över Europa – till Danmark har det kommit 1851, i Norge införs det samma år som i Sverige och i Finland 1856.
- 1863 – Ensydstatsarmé på 72 000 man, ledd av generalRobert E. Lee, drabbar samman med en nordstatshär på 94 000 man, ledd av generalGeorge Meade vid Gettysburg i Pennsylvania. Detta blir inledningen påslaget vid Gettysburg, som varar till den 3 juli och blir den blodigaste drabbningen under detamerikanska inbördeskriget. Det blir också vändpunkten i kriget, då nordstatssidans seger den 3 juli stoppar general Lees invasion i norr och ger nordstatarna initiativet i kriget.
- 1867 – Det så kalladeBrittiska Nordamerikafördraget, som har undertecknats den 29 mars samma år, träder i kraft och genom detta skapasKanada som den första självständigadominionen inom detbrittiska imperiet.[3] Den tidigareprovinsen Kanada delas upp i Ontario och Québec, vilka tillsammans med New Brunswick och Nova Scotia bildarden nya konfederationen. Även om Kanada idag (2026) till största delen är självständigt ingår det fortfarande i detbrittiska samväldet och den brittiska monarken är fortfarande Kanadas formella statsöverhuvud. På grund av ikraftträdandet firas 1 juli idag som Kanadas nationaldag.
- 1868 –HögbananWest Side and Yonkers Patent Railway i New York invigs. Det är världens förstakabelspårväg, där tågen drivs med en kabel, som löper mellan rälerna och i sin tur drivs avånglok, placerade i källare utmed banan. Banan blir dock ingen framgång, då kabeln ofta går sönder och man även drabbas av andra problem. Redan 1870 går företaget, som driver banan, i konkurs och efterträdaren bygger om den till ångloksdrift. Den förblir därefter i bruk till 1940, då den monteras ner, förutom en liten del överHarlemfloden, som förblir i drift fram till 1958.
- 1893
- JärnvägenSaltsjöbanan, som går mellanSlussen i Stockholm och den nybyggda förortenSaltsjöbaden invigs. Den är en del iKnut Agathon Wallenbergs önskan att Saltsjöbaden ska bli exklusiv badort och detta lyckas väl. Banan blir från början mycket lönsam (även det faktum att familjenWallenbergs fabriker i det intilliggandeNacka använder den för godstransporter bidrar till detta) och 1913 blir den en av de första i Sverige, som elektrifieras. Från början slutar den dock några 100 meter från Slussen och först 1935, i samband med byggandet av den nuvarande trafikplatsen där, dras banan ända fram dit.
- De båda svenska missionärerna Anders Daniel Johansson och Otto Wikholmblir mördade i Songbu i den kinesiskaHubeiprovinsen. Morden får stor uppmärksamhet i både Sverige och Kina och leder till långvariga förhandlingar mellan den nyutnämnde svensk-norske konsulnCarl Bock och Hubeis vicekungZhang Zhidong. Så småningom avrättas två personer, misstänkta för morden.
- 1904 –Olympiska sommarspelen 1904 invigs iSaint Louis.
- 1908 – MorsesignalenSOS (
; ”tre korta, tre långa, tre korta”) tas i bruk som internationellnödsignal. 1906 har tyskarna vid en internationell konferens i Berlin föreslagit SOE som internationell nödsignal, då denna har använts i Tyskland ett tag. Man väljer dock den andra, eftersom E (imorsealfabetet representerat med endast en punkt) anses för kort och SOS anses lättare, då det är mer rytmiskt. Den nya signalen ersätter därmed det gamla nödanropetCQD. I efterhand har det bland annat uppstått en myt om att SOS skulle vara en förkortning för ”Save Our Souls” (”rädda våra själar”) och att fartygetRMS Titanic skulle ha varit det första, som använde SOS vid sin förlisning. Det troliga är dock istället att de konservativa engelsmännen vid förlisningen 1912 ännu inte hade övergett CQD, men att detta blev sista gången denna signal användes. - 1916 –Ententen inlederslaget vid Somme, som pågår till den 18 november och blir ett av de blodigaste slagen påvästfronten under första världskriget. Inledningsvis deltar 280 000 man på ententens sida och 260 000 man på den tyska, men allteftersom offensiven drar ut på tiden och slukar fler dödsoffer tvingas båda sidor sätta in fler och fler mannar, tills slutligen 1,2 miljoner man har satts in på ententensidan och nästan 1,4 miljoner på den tyska sidan. Över 600 000 man stupar på den västallierade sidan, medan tyskarna förlorar uppåt 500 000 man under de fyra och en halv månad, som slaget varar. Efteråt får många befälhavare skarp kritik för de stora förlusterna i människoliv, vilka inte leder till så stora framgångar, som man har hoppats på.
- 1926 – Flygvapnet sätts upp enligt 1925 års försvarsbeslut och uppdelas på fyra flygkårer och en flygskola. Dessa förläggs i ordning till Västerås (F 1), Hägernäs (F 2), Malmslätt (F 3), Frösön (F 4), och slutligen krigsflygskolan till Ljungbyhed (F 5). De ombildas senare till flygflottiljer.
- 1939 – Första flygkårenVästmanlands flygflottilj (F 1) sätts upp iVästerås. Flygkåren hade från början en mycket liten organisation som bestod av ett spanings- samt ett bomb- och jaktkompani. Flygkåren hade inte heller någon egen förläggning, utan övertog den gamla infanterikasernerna iViksäng därVästmanlands regemente (I 18) var förlagda fram till 1927.
- 1940 – Skaraborgs Flygflottilj (F 7), Göta Flygflottilj (F 9) och Skånska Flygflottiljen (F 10) sätts upp denna dag. Beslutet om F 7 kom redan 1936, medan de två senare snabbuppsattes på grund av det då uppkomna Andra Världskriget.
- 1941 – Den amerikanskaetermediakommissionenFederal Communications Commission (FCC) ger tillåtelse till sändning av kommersiell, reklamfinansierad tv i USA. Samma dag utfärdar kommissionen reklam-tv-licenser till två radiobolag, som genast inleder tv-sändningar. Det ena är WNBC, som sedermera utvecklas tillNational Broadcasting Company (NBC) och det andra är WCBW, som sedermera blirColumbia Broadcasting System (CBS). Dessa blir rikstäckande i USA och är idag två av landets största tv-nätverk (NBC är till och med det näst största i världen, efter brittiskaBBC).
- 1942 – Den svenske löparenGunder Hägg inleder en period på 80 dagar (fram till 20 september) under vilken han slår inte mindre än 10 världsrekord. Därmed innehar han ett kort tag världsrekorden i löpning på samtliga distanser mellan 1 500 och 5 000 meter. Hägg står nu på höjden av sin karriär och efter en löparturné i USA året därpå blir han tilldelad den prestigefyllda amerikanska titelnAthlete of the Year, vilken han tillsammans medIngemar Johansson ochAnnika Sörenstam är ensam svensk om att erhålla.
- 1945 –Tyskland delas upp i fyra ockupationszoner mellanandra världskrigets segrarmakter Frankrike, Sovjetunionen, Storbritannien och USA. Tyskland har kapitulerat villkorslöst tillde allierade den 7 maj och sedan detallierade kontrollrådet den 23 maj har arresterat och upplöst den tyskaFlensburgregeringen (som i sin tur har efterträttAdolf Hitler som Tysklands regering efter dennes självmord den 30 april) har det den 5 juni formellt har utropat sig till Tysklands lagliga regering. Samma dag har man gjort upp gränserna för hur ockupationszonerna ska se ut och nu upprättas alltså dessa zoner. Därmed börjar de amerikanska trupperna dra sig tillbaka från den del av den sovjetiska zonen, som de har ockuperat under framryckningen genom Tyskland. Huvudstaden Berlin är likaledes uppdelad i fyra sektorer mellan de fyra makterna, trots att den ligger djupt inne i den sovjetiska zonen. Det sedan 1938 av Tyskland annekterade Österrike och dess huvudstad Wien delas upp på samma sätt. Ockupationen består fram till 1949, då den franska, brittiska och amerikanska zonen slås samman och bildar Förbundsrepubliken Tyskland (Västtyskland), medan den sovjetiska bildar Tyska demokratiska republiken (Östtyskland). Medan Österrike blir helt fritt 1955 består en viss allierad överhöghet över de tyska staterna fram tillderas återförening 1990.
- 1949 – tillträder socialdemokratenDavid Hall somfinansminister.
- 1960
- Den belgiska kolonin Kongo blir självständig med namnetRepubliken Kongo[4] (från 1964 Demokratiska republiken Kongo) Den har då tillhört Belgien sedan 1908, efter att dessförinnan (sedan 1885) ha varit den belgiske kungenLeopold II:s personliga egendom. Den nybildade republiken blir dock kortlivad, dåMobutu Sese Seko 1965 tar makten genom en statskupp och ombildar landet till diktaturenZaire.
- Den italienska koloninFörvaltarskapsområdet Somalia blir självständig från moderlandet[5] och går då samman medStaten Somaliland (som fem dagar tidigare har blivit självständig från Storbritannien) och de båda bildarSomaliska republiken. 1991 bryter sig den förutvarande Staten Somaliland dock ut ur landet och bildarSomaliland. Denna utbrytarstat är dock inte erkänd av världssamfundet och anses internationellt fortfarande som en somalisk provins.
- 1961 –Carlforsska gymnasiet iVästerås blev klar för inflyttning.
- 1962 – Det belgiska FN-mandatetRuanda-Urundi upphör och därmed blir området självständigt.[6][7] Då det har bestått av de båda gamla afrikanska kungadömenaRwanda ochBurundi delas det i dessa två, även om det förstnämnda i samband med detta blir republikenRwanda. Burundi förblir kungarike till 1966, dåäven det blir republik genom en statskupp.
- 1971
- Högskoleenheten i Luleå inrättas. Den får sedermera namnet Högskolan i Luleå, men kallas allmänt Luleå tekniska högskola, innan den 1997 omvandlas tillLuleå tekniska universitet (LTU). Enhetens första utbildning (civilingenjörsexamen imaskinteknik) startar 1 september och redan 1972 förläggs det mesta avKungliga Tekniska högskolans utbildning ibergsvetenskap hit, eftersom det svenska bergsbrukets tyngdpunkt under 1900-talet har förskjutits frånBergslagen till norra Norrland. Numera är LTU Skandinaviens nordligaste tekniska universitet.
- En svensklag om husligt arbete träder i kraft,[8] sedan den har antagits av riksdagen den 17 december året före. Den ersätter dåhembiträdeslagen från 1944, bland annat för att just hembiträdena blir allt färre i landet och idag berör den framförallt barnflickor och personliga assistenter. Genom lagen får även husligt anställda åtta timmars reglerad arbetsdag – 50 år efter att detta har införts allmänt i Sverige.
- 1977 – Den svenska ölbeteckningenmellanöl avskaffas. Ölet, som har haft enalkoholhalt på mellan 3,5 och 4,5 volymprocent, har sålts i svenska livsmedelsbutiker sedan 1965, men har blivit kraftigt kritiserat, eftersom dess lättillgänglighet har ansetts bidra till ungdomars alkoholmissbruk. Själva procentsatsen tas inte bort, men från och med nu klassificeras öl med 3,5 volymprocent och däröver somstarköl, vilket medför att det endast får säljas påSystembolaget, vilket begränsar tillgängligheten (tidigare räknades starköl från 4,5 volymprocent och uppåt).Lättöl (med en alkoholhalt på upp till 2,25 volymprocent) ochfolköl (mellan 2,25 och 3,5 volymprocent) finns dock fortfarande tillgänglig i vanliga livsmedelsaffärer.
- 1983 – HärnösandsbiskopenBertil Werkström efterträderOlof Sundby som biskop i Uppsala ärkestift och därmed somSvenska kyrkans ärkebiskop. Eftersom de svenska ärkebiskoparna numera inte sitter på livstid förblir Werkström ärkebiskop i tio år, innan han pensionerar sig 1993.
- 1987 – Sedan flera vittnen har observerat ubåtsrörelser vidTörefjärden vid Norrbottens kust inledersvenska marinen enomfattande ubåtsjakt där, vilken kommer att pågå i över en månad (till 4 augusti). Jakten ger inga direkta resultat och tar slut, sedan det står klart att man inte får någon hjälp från södra Sverige. Den 10 augusti publiceras en bild på vad som anses vara en främmande ubåt i området.
- 1990
- Ett drygt halvår efterBerlinmurens fall genomförs en valutaunion mellan Öst- och Västtyskland.Den östtyska marken avskaffas och i båda de tyska staterna införs den västtyskaD-marken som betalningsmedel. Sedan murens fall har det förekommit diverse olagliga växlingar med olika växlingskurser på uppemot 1:10 (10 östtyska mark för 1 D-mark). Så småningom har kursen dock stabiliserats på 1:3 och från och med nu ligger den på 1:2 (privatpersoner kan dessutom växla in upp till 4 000 ostmark med kursen 1:1). Valutaunionen är en förberedelse inför de tyska staternas återförening, som äger rum den 3 oktober samma år.
- Det svenska begreppet rattonykterhet tas bort. Det har fram till nu betecknat brottet att köra bil i berusat tillstånd med en alkoholhalt på mellan 0,5 och 1,5 promille i blodet. Berusning med högre halt har tidigare benämntsrattfylla och ansetts som ett grövre brott än rattonykterhet, men gränsen för detta sänks nu till 0,2 promille. Sedermera införs också begreppet grov rattfylla, vilket från och med 1994 betecknar en promillehalt på 1,0.
- 1991
- Den tjeckoslovakiske presidentenVáclav Havel upplöser formellt det kommunistiskaöstblockets försvarsorganisationWarszawapakten, sedan medlemsstaternas utrikesministrar har avskaffat den vid ett möte i Ungern den 25 februari. Pakten bildades 1955 som en motvikt mot den 1949 bildade västliga försvarsalliansenNato, men efterBerlinmurens fall ochkalla krigets slut har den spelat ut sin roll. Under 1990-talet och 2000-talet blir flera av dess forna medlemsstater istället medlemmar i Nato.
- Vid en ceremoni i Haag i Nederländerna överlämnar den svenske statsministernIngvar Carlsson Sveriges ansökan om medlemskap i deeuropeiska gemenskaperna (EG). Därmed vidtar förhandlingar om medlemskap, vilka tar flera år. Den 13 november 1994 hållsen folkomröstning om huruvida Sverige ska gå med i den sedan 1993 bildadeEuropeiska unionen (EU) enligt det avtal som har förhandlats fram, eller om avtalet ska omförhandlas ytterligare. Då jasidan segrar med 52,3 procent avslutas förhandlingarna därmed och Sverige blir 1 januari 1995 medlem i EU.
- 1994 – AntarVästmanlands försvarsområde namnet Västmanlands regemente med beteckningenVästmanlands regemente (Fo 48).
- 1997 – Storbritannien överlämnarkronkoloninHongkong till Kina, enligt bestämmelserna i det avtal, som undertecknades mellan Storbritannien och Kina 1984. Hongkong har då tillhört Storbritannien i över 150 år (sedan 1842, då britterna erövrade området under detförsta opiumkriget). För att övergången från den brittiska kapitalismen till den kinesiska kommunismen ska gå så smidigt som möjligt har man i avtalet infört bestämmelsen att systemen ska få samexistera i Hongkong under 50 år från överlämnandet under devisen ”ett land, två system”. Två år senare överlämnar även Portugal den intilliggande portugisiska koloninMacao till Kina.
- 2000 – Efter en byggtid på fem år invigs den så kalladeÖresundsförbindelsen över och under Öresund (bro och tunnel) för både bil- och tågtrafik mellan den skånska staden Malmö och den danska huvudstaden Köpenhamn. Invigningen görs av den svenske kungenCarl XVI Gustaf och den danska drottningenMargrethe II. I samband med invigningen genomförs ett halvt marathonlopp över bron, vilket kallasBroloppet och under några år blir en årligen återkommande händelse.
- 2002 – Ett amerikanskt fraktflygplan med två piloter ombordkolliderar strax efter 23.30 på kvällen med ett ryskt passagerarflygplan med 60 passagerare och 9 besättningsmän över Überlingen i Tyskland. Samtliga 71 personer i flygplanen omkommer, men ingen på marken skadas eller dödas. Ironiskt nog inträffar olyckan sedan båda planen har inlett åtgärder för att undvika kollision, genom att båda har ändrat höjd, efter att från olika håll ha fått veta att de befinner sig på kollisionskurs med det andra planet.
- 2005 – En lagändring ger svenska samkönade kvinnliga par rätt tillinsemination, om de vill skaffa barn. Tidigare har denna typ av barnalstring varit förbehållen olikkönade par, som inte kan få barn på ”naturlig väg” (genom oskyddat samlag) och samkönade par har varit hänvisade till adoption. Genom lagändringen blir det alltså även möjligt för kvinnor i en samkönad relation att skaffa biologiska barn.
- 2007 – En svensk skattereform ger privatpersoner rätt att ansöka omskattereduktion förhushållsnära tjänster. Reduktionen gäller kostnader för maximalt 100 000 kronor per år, och man kan få avdrag med högst 50 % av kostnaden. Reformen – som får namnetRUT-avdrag – blir dock kontroversiell, då den mest anses gynna höginkomsttagare.[9] Den är omdebatterad ännu på 2020-talet.[10]
- 2009
- Densvenska apoteksmarknaden avregleras, genom att det statliga apoteksmonopolet, som har införts 1970, avskaffas. Därmed blir det tillåtet för privata aktörer att bedrivaapoteksverksamhet i Sverige och den 1 november samma år får också affärer rätt att sälja vissa ickereceptbelagda läkemedel, som exempelvis värktabletter. I samband med avskaffandet av monopolet omvandlas den statliga apotekskedjanApoteket till aktiebolag (dock fortfarande statligt ägt) och även om den finns kvar säljs många av dess butiker till privata aktörer.
- Den portugisiske fotbollsspelarenCristiano Ronaldo övergår till den spanska fotbollsklubbenReal Madrid och lämnar därmed den engelskaManchester United FC, som han har spelat för i sex år. Real Madrid har erbjudit Manchester United rekordsumman 90 miljoner pund (strax över en miljard kronor) för Ronaldo, men slutsumman har hamnat på 80 miljoner pund (960 miljoner kronor). Detta ärden dittills högsta summan som någonsin har betalats för en fotbollsspelare, men den överträffas redan 2013, då Real Madrid köper walesiskeGareth Bale från den engelska klubbenTottenham Hotspur FC för 85,3 miljoner pund.
- 1481 –Kristian II, kung av Danmark och Norge 1513–1523 samt av Sverige 1520–1521
- 1534 –Fredrik II, kung av Danmark och Norge 1559-1588
- 1549 –Decio Azzolino den äldre, italiensk kardinal
- 1646 –Gottfried Wilhelm von Leibniz, tysk filosof, matematiker och friherre
- 1742 –Georg Christoph Lichtenberg, tysk fysiker
- 1776 –Sophie Gay, fransk författare
- 1804 –Aurore Dudevant, fransk författare och feminist med pseudonymenGeorge Sand
- 1810 –Christian Naumann, svensk jurist och professor
- 1818 –Ignaz Semmelweis, ungersk läkare
- 1823 –Charles B. Farwell, amerikansk republikansk politiker, senator för Illinois 1887–1891
- 1830 –Paris Gibson, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, senator för Montana 1901–1905
- 1833 –Heinrich Neuhaus, tysk-svensk litograf
- 1852 –Pontus Henriques, svensk teknisk lärare och läroboksförfattare
- 1858 –Willard Leroy Metcalf, amerikansk målare
- 1866 –Clifford Harmon, amerikansk flygpionjär
- 1869 –August Lundmark, svensk skådespelare
- 1870 –Susanna Hanan, nyzeeländsk guvernant, sångare och samhällsarbetare
- 1872 –Louis Blériot, fransk flygpionjär
- 1873 –Andrass Samuelsen, färöisk politiker,Färöarnas lagman 1948–1950
- 1878 –Joseph Maréchal, belgisk jesuit och filosof
- 1879 –Léon Jouhaux, fransk fackföreningsledare, mottagare avNobels fredspris 1951
- 1882 –René Caudron, fransk flygpionjär
- 1885 –Hjalmar Nyrop, svensk ingenjör, biltävlingsförare, flygplanskonstruktör och flygpionjär
- 1886 –Gabrielle Robinne, fransk skådespelare
- 1891 –Sten Selander, svensk poet, essäist och botaniker, ledamot av Svenska Akademien 1953-1957
- 1892 –James M. Cain, amerikansk författare
- 1896 –Harald Beijer, svensk författare och manusförfattare
- 1899 –Charles Laughton, brittisk-amerikansk skådespelare
- 1902
- 1903 –Amy Johnson, brittisk flygpionjär
- 1904 –Herman Zetterberg, svensk socialdemokratisk politiker, Sveriges justitieminister 1945–1957
- 1906 –Estée Lauder, amerikansk kosmetikaföretagare
- 1909
- Wesley Bolin, amerikansk politiker, guvernör i Arizona 1977-1978
- Madge Evans, amerikansk skådespelare och fotomodell
- 1912 –Volodja Semitjov, svensk journalist och manusförfattare
- 1914 –Ahmad Hasan al-Bakr, irakisk politiker, Iraks premiärminister 1963 och president 1968–1979
- 1915
- 1916
- 1918 –Siv Ericks, svensk skådespelare
- 1920
- 1921 –Seretse Khama, botswansk politiker,Botswanas president 1966-1980
- 1922 –Carl-Gustaf Andrén, svensk teolog, professor och universitetskansler (död 2018)
- 1925 –Farley Granger, amerikansk skådespelare
- 1926
- 1927
- 1928 –Birgitta Ulfsson, finlandssvensk skådespelare och regissör
- 1929 –Gerald M. Edelman, amerikansk biolog, mottagare avNobelpriset i fysiologi eller medicin 1972
- 1930 –Moustapha Akkad, syrisk-amerikansk filmregissör
- 1931 –Leslie Caron, fransk skådespelare och dansare
- 1934
- 1935 –David Prowse, brittisk skådespelare (död 2020)
- 1939 –Karen Black, amerikansk skådespelare
- 1941
- 1942
- 1944
- 1945
- 1946
- 1947
- Mats Ljung, svensk revyartist, bondkomiker, författare och trubadur
- Malcolm Wicks, brittisk labourpolitiker, parlamentsledamot 1992-2012
- 1948
- 1949 –John Farnham, australisk sångare
- 1950 –David Duke, amerikansk konservativ politiker och författare
- 1952 –Dan Aykroyd, kanadensisk-amerikansk skådespelare, regissör, filmproducent, manusförfattare och komiker
- 1954 –György Horkai, ungersk vattenpolospelare
- 1956
- Ulf Larsson, svensk skådespelare, komiker, regissör och programledare
- Alan Ruck, amerikansk skådespelare
- 1957 –Wayne David, brittisk labourpolitiker, parlamentsledamot 2001–
- 1959
- 1960
- 1961
- 1962 –Andre Braugher, amerikansk skådespelare
- 1963
- 1965
- 1966
- 1967 –Pamela Anderson, kanadensisk-amerikansk skådespelare, modell och formgivare
- 1968 –Anna Schulze, svensk författare
- 1969 –Alexander Tolstoy, svensk skådespelare
- 1971 –Melissa Elliott, amerikansk sångare, textförfattare och musikproducent med artistnamnet Missy Elliott
- 1972 –Steffi Nerius, tysk friidrottare
- 1974 –Maksim Susjinskij, rysk ishockeyspelare
- 1975 –Tatjana Tomasjova, rysk friidrottare
- 1976
- 1977
- 1978 –Catalina, amerikansk porrskådespelare och modell
- 1980 –Gisele Bündchen, brasiliansk fotomodell och skådespelare
- 1982
- 1983 –Marit Larsen, norsk sångare och låtskrivare
- 1984
- 1989 –Mehdi Carcela-González, marockansk fotbollsspelare
- 1995 –Lee Tae-yong, medlem i musikgruppenNCT
- 1109 –Alfons VI, kung av Kastilien och León
- 1277 –Baibars al-Bunduqdari, mamlukisk sultan av Egypten
- 1614 –Isaac Casaubon, 55, fransk-schweizisk klassisk filolog
- 1766 –Jean-François de la Barre, 20, fransk adelsman
- 1782 –Charles Watson-Wentworth, 2:e markis av Rockingham, 52, brittisk politiker, Storbritanniens premiärminister
- 1784 –Wilhelm Friedemann Bach, 73, tysk kompositör och organist
- 1819 –Levin Winder, 61, amerikansk federalistisk politiker, guvernör i Maryland
- 1839 –Mahmud II, 53, sultan av osmanska riket
- 1855 –Antonio Rosmini, 58, italiensk katolsk präst, filosof och ordensgrundare
- 1856 –Thomasine Gyllembourg, 82, dansk författare
- 1876 –Michail Bakunin, 62, rysk revolutionär och agitator
- 1880 –Jules von Schwerin, 69, svensk friherre, militär och politiker
- 1884 –Allan Pinkerton, 64, brittisk-amerikansk privatdetektiv, grundare avPinkertons detektivbyrå
- 1895 –Petko Slavejkov, 66, bulgarisk författare och politiker
- 1896 –Harriet Beecher Stowe, 85, amerikansk författare och slaverimotståndare, mest känd för romanenOnkel Toms stuga
- 1898 –Siegfried Marcus, 66, tysk uppfinnare
- 1904 –George Frederic Watts, 87, brittisk målare och skulptör
- 1905 –John Hay, 66, amerikansk republikansk politiker, USA:s utrikesminister
- 1911 –Smith Ely, 86, amerikansk politiker
- 1912 –Harriet Quimby, 37, amerikansk flygpionjär
- 1914 –August Storm, 51, svensk sångförfattare och överstelöjtnant, finanssekreterare iFrälsningsarmén
- 1925 –Erik Satie, 59, fransk kompositör
- 1927 –Charles W. Gates, 71, amerikansk republikansk politiker och affärsman, guvernör i Vermont
- 1928 –Avery Hopwood, 46, amerikansk dramatiker
- 1934
- 1938 –Hellmuth Hirth, 52, tysk ingenjör och flygpionjär
- 1940 –Ben Turpin, 70, amerikansk stumfilmsskådespelare
- 1950 –Eliel Saarinen, 76, finländsk-amerikansk arkitekt och stadsplanerare
- 1954 –Thea von Harbou, 65, tysk författare, manusförfattare och skådespelare
- 1958 –Rudolf von Laban, 78, ungersk dansare, dansteoretiker och koreograf
- 1961 –Louis-Ferdinand Céline, 67, fransk läkare och författare
- 1963 –Sayyid Abdullah ibn Khalifa, 53, sultan avZanzibar
- 1964 –Arvid Müller, 58, dansk manusförfattare
- 1969 –Lilly Kjellström, 67, svensk skådespelare
- 1971
- 1974 –Juan Perón, 78, argentinsk arméöverste och politiker, Argentinas president
- 1978
- 1980 –Gustaf Kollberg, 88, svensk folkpartistisk politiker
- 1983 –Buckminster Fuller, 87, amerikansk formgivare, arkitekt, uppfinnare och författare
- 1987 –Henrik Wiehe, 60, dansk skådespelare
- 1988 –Veit Bethke, 66, svensk dansare och skådespelare
- 1991 –Michael Landon, 54, amerikansk skådespelare, regissör och sångare
- 1992 –Harald Gripe, 70, svensk konstnär och illustratör
- 1995 –Robert Weston Smith, 57, amerikansk radio-, TV- och filmartist med pseudonymen Wolfman Jack
- 1996 –Margaux Hemingway, 42, amerikansk skådespelare och fotomodell
- 1997 –Robert Mitchum, 79, amerikansk skådespelare
- 1998 –Stig Järrel, 88, svensk skådespelare och revyartist
- 1999
- Dennis Brown, 42, jamaicansk reggaesångare
- Guy Mitchell, 72, amerikansk sångare
- Joshua Nkomo, 82, zimbabwisk politiker
- Sylvia Sidney, 88, amerikansk skådespelare
- Stig Westerberg, 80, svensk dirigent och pianist
- 2000
- 2001 –Nikolaj G. Basov, 78, sovjetisk fysiker, mottagare avNobelpriset i fysik 1964
- 2004
- 2005 –Luther Vandross, 54, amerikansk sångare och musikproducent
- 2006 –Ryutaro Hashimoto, 68, japansk politiker, Japans premiärminister
- 2007 –Git Gay, 85, svensk skådespelare, sångare och revyartist
- 2008
- 2009
- 2010 –Tommy Tabermann, 62, finländsk diktare och politiker
- 2011 –Willie Fernie, 82, skotsk fotbollsspelare
- 2012 –Alan G. Poindexter, 50, amerikansk astronaut
- 2023 –Dilano van 't Hoff, 18, nederländsk racerförare
- 2024
- Jan-Erik Wikström, 91, svensk folkpartistisk politiker, statsråd 1976–1982, landshövding i Uppsala län 1992–1997
- Ismail Kadare, 88, albansk-fransk författare
- ^Den finlandssvenska namnsdagslängden har reviderats 1929, 1950, 1964, 1973, 1989, 1995, 2000, 2005, 2010, 2015, 2020 och 2025
- ^Slaget äger rum 1 juli, men firas numera den 12 juli, vilket beror på skillnaderna mellan denjulianska ochgregorianska kalendern. Vid tiden för slaget har de brittiska öarna julianska kalendern och 1 juli motsvaras då av 11 juli i den gregorianska. När Storbritannien inför gregorianska kalendern 1752 har skillnaden ökat till 11 dagar och 1 juli i den julianska motsvaras då av 12 juli i den gregorianska. Därför fortsätter protestanterna att fira slaget den 12 juli in i modern tid, trots att det alltså var 11 juli när slaget utkämpades och redan under 1800-talet blir 13 juli (idag är det dessutom den 14 juli, vilket det kommer att vara till 2100).
Wikimedia Commons har media som rör1 juli.
