| Étienne Gilson | |
 | |
| Född | Étienne Henry Gilson[1] 13 juni1884[2][3][4] Paris sjunde arrondissement[1],Frankrike |
|---|---|
| Död | 19 september1978[2][3][4] (94 år) Auxerre[1],Frankrike |
| Begravd | Melun North Cemetery |
| Medborgare i | Frankrike |
| Utbildad vid | Faculté des lettres de Paris, doktorsexamen,[5] Lycée Henri IV  |
| Sysselsättning | Filosof[6],professor[7],politiker[8],historiker[6], filosofihistoriker |
| Befattning | |
| Stol nummer 23 i Franska akademien (1946–1978)[9] Senator i fjärde franska republiken (1947–1948)[8] Ordförande (1962) | |
| Arbetsgivare | Harvard University Lycée Lalande University of Toronto Universitetet i Paris École pratique des hautes études Collège de France (1932–1950)[7] |
| Utmärkelser | |
| Corresponding Fellow of the Medieval Academy of America (1927)[10] Serena Medal (1950) Hedersdoktor vid Lavaluniversitetet (1952)[11] Aquinas Medal (1952) Officer av Hederslegionen Croix de guerre 1914–1918 (Frankrike) Pour le Mérite för vetenskap och konst Storofficer av Hederslegionen Riddare av Hederslegionen | |
| Redigera Wikidata | |
Étienne Henri Gilson, född13 juni1884 iParis,Frankrike, död19 september1978 iAuxerre, Frankrike, var enfranskfilosof ochhistoriker. Han har fått betydelse med sinthomistiska filosofi och för den kontinentalakristdemokratin.
Gilson var professor imedeltidensfilosofiska historia från1921 till1932 vidSorbonne, där han tidigare hade studerat. Därefter utnämndes han till professor för avdelningen förmedeltidens filosofi vidCollège de France. År1929 var han en av grundarna avPontifical Institute of Medieval Studies iToronto,Kanada. Även om Gilson främst var filosofihistoriker, var han en av frontfigurerna i denRomersk-katolskanythomistiska rörelsen, vilken hade instiftats 1879 i och med påveLeo XIII:s encyklikaAeterni Patris. Gilson valdes in iAcadémie Française år1946.
Gilson tog sig an att analyserathomismen från ett historievetenskapligt perspektiv. Enligt Gilsons synsätt, är inte thomismen identisk medskolastisism, utan snarare en revolt mot den. Gilson menade att filosofin fallit sönder till en vetenskapssyn som ledde till ett uppgivande av människans rätt att döma och att styra naturen. Synen på människan i denna vetenskap var endast som en del av naturen. Detta leder, enligt Gilsons mening, till vårdslösa sociala experiment, vilka i sin tur slutar i ödeläggelse av människors liv och samhällets institutioner. Som en räddning från dessa filosofiska system såg GilsonThomas av Aquino, och han var övertygad om att en nyläsning av denne skulle leda filosofin ut ur farozonen.
Gilson var en mycket produktiv författare, och hans verk om filosofins historia, särskilt medeltidens filosofi, är lästa och diskuterade i vida kretsar.
| |||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||
