Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Ångeststörningar

Från Wikipedia
(Omdirigerad frånÅngestsyndrom)
Ångeststörningar
Latin: perturbationes anxietatis
Klassifikation och externa resurser
ICD-10F40-F42
ICD-9300
DiseasesDB787
eMedicinemed/152 
MeSHsvenskengelsk

Ångeststörningar är en grupppsykiska störningar, som harångest som huvudorsak eller huvudsymtom.[1]

Ångeststörningar förs iICD-10 till samma grupp störningar somneuroser,stressrelaterade störningar ochsomatoforma störningar. Dit hörfobier,tvångssyndrom ochgeneraliserat ångestsyndrom, samt ångeststörningar som blandas med andra störningar (depression,hysteri m.m.).

Ångeststörningar kan vara funktionella, det vill säga främst ha psykiska orsaker. De kan också vara symtomatiska, det vill säga vara ett symtom på en kroppslig sjukdom eller droger. Uttalad ångest kan också ingå i andra psykiska störningar.

Symtom

[redigera |redigera wikitext]

Ångeststörningar kännetecknas av vissafysiologiska reaktioner som i sammanhangen som de uppträder i inte är adekvata, närmare bestämt att den drabbade personen uppvisar tecken pånervositet, oro ochrädsla utan att dessa känslor kan motiveras av en utlösande faktor, antingen för att en utlösande faktor verkar saknas eller för att personen blir överdrivet rädd. I sig är ångest normalt, det vill säga att uttrycken för ångest är normala reaktioner på påfrestningar, hot och faror. Ångest kan också bli mycket störande för individen, verka handikappande på den drabbade i vardagen, för att kroppens alarmreaktion,flykt- och kamprespons ochstressaxel är överaktiva. När ångesten istället för att hjälpa en att hantera problem, i sig blir problematisk, kan det klassas som en sjukdom. Gränsen mellan friskt och sjukt är dock mycket flytande.[2]

Ångest manifesterar sig ofta genom ett påslag iperifera nervsystemet, som gerpalpitationer,hyperhidros (svettningar), muskelspänningar,rastlöshet,darrningar, med mera. Det förekommer ofta symtom från magen och andningssystemet, till exempel svårigheter att andas (dyspné ellertakypné), kvävningskänslor,sväljningssvårigheter, orolig mage,bröstsmärtor ochillamående. På det mentala planet uppträder ångesten somyrsel ochsvimningar,koncentrationssvårigheter eller att bli tom i huvudet, utmattning,derealisation (overklighetskänslor, livet är som en film),depersonalisation (att inte känna igen sig själv, tycka att man själv är overklig), rädsla att bli galen, förlora kontrollen eller att dö. Det är också vanligt att den som drabbas av ångest blir varm eller kall i kroppen utan orsak,rodnar eller bleknar, förlorar känseln i huden eller någon kroppsdel (hypestesi), får domningar (parestesi), och att personen lider av dessa upplevelser. Det är vanligt att ångesten gersömnproblem, antingen avbruten sömn eller svårigheter att somna in (insomni).

Fastän ångesttillstånd kan vara mycket uttalat vid andra psykiska störningar, är ångest det huvudsakliga problemet för dem som drabbats av ångeststörningar. Ångesten kan vara knuten till ett specifikt stimuli som vidfobier eller vara generell som vidgeneraliserat ångestsyndrom. Det finns en hög grad avneuroticism,panik ochtvångshandlingar i ångeststörningarnas symtombilder, ochstress ochtrauman är som regel utlösande faktorer till störningarnas initiala uppkomst. Uttrycken för ångest kan ibland hanteras genomförsvarsmekanismer såsomsomatisering vilket kan ge kroppsliga symtom (spänningshuvudvärk,illamående,palpitationer med mera). Sjukdomsinsikten är som regel mycket god.

En person som lider av ångest försöker ofta hantera den med olika tekniker, tekniker som kan blifunktionsnedsättande för att de tar mycket energi och tid i anspråk. Detta innefattar försök att distrahera sig själv, försök att kontrollera sina tankar, att prata högt med sig själv (autokommunikation), försök att lugna oro genom att finna sanningen, eller försök att undvika sådant som utlöser oro till exempel att läsa nyheterna, eller sociala situationer. Ångestreaktioner kan leda till rädsla för hälsan, att reaktionerna är så påfrestande att personen tror att den kommer att bli sjuk av detta, till exempel drabbas av hjärtsjukdom.[3]

Orsaker

[redigera |redigera wikitext]

Det råder ingen konsensus kringetiologin avpsykopatologi. Således är nedan nämnda saker hypoteser.

"Self-regulatory executive function"-modellen

[redigera |redigera wikitext]

"Self-regulatory executive function"-modellen (S-REF) består av fyra delar där samtliga delar tillsammans skaparpsykisk ohälsa.[4] Dessa är:

Kognitiva uppmärksamhetssyndromet

[redigera |redigera wikitext]

Detta innebär att ha ett förlängt fokus på negativa ångestväckande saker. Detta sker antingen genom oro/ruminering, att ha fokus på potentiella hot och/eller att använda sig av copingstrategier som vidmakthåller ett fokus på det negativa.

Metakognitiva antaganden

[redigera |redigera wikitext]

Dessa är våra uppfattningar om våra tankar, det vill säga våra metakognitioner. Hur vi ser på våra tankar avgör hur vi reagerar på dem och hanterar de som dyker upp. Vi kan ha metakognitiva antaganden om att det är bra att hålla fokus på de negativa tankarna (exempelvis att det är förberedande att oroa sig), att oro är okontrollerbart och/eller att tankar kan medföra en reell fara (exempelvis "om jag oroar mig för mycket kan jag bli galen"). Alla kan få negativa, ångestväckande tankar, men det är våra metakognitiva antaganden som avgör hur vi reagerar på dem och därmed hur de påverkar oss.

Metakognitiv nivå

[redigera |redigera wikitext]

Detta går ut på att inte vara i tankar och känslor utan att observera dem så som de är utan att engagera sig i dem (då ett engagemang skulle innebära ett utökat fokus på det jobbiga).

Exekutiva funktioner

[redigera |redigera wikitext]

Detta är vår förmåga att rikta vår uppmärksamhet, vilket är avgörande för att styra om uppmärksamheten från det negativa till något annat eller till att se på tankarna ur ett metakognitivt läge.

Former av ångeststörningar

[redigera |redigera wikitext]
Ångestreaktioner är normala stressreaktioner på faror, vilka i sammanhanget inte fyller någon funktion, de hämmar den drabbade individen i vardagen. De som drabbats av ångeststörningar försöker ofta hitta sätt att hantera den störande ångesten.

ICD-10 och DSM-IV skiljer sig åt ifråga om vilka diagnoser som räknas som ångeststörningar. ICD-10 innefattar endast fobier, panikångest, generaliserat ångestsyndrom och blandformer, medan DSM-IV även innefattarakut stressreaktion,tvångssyndrom, ochposttraumatiskt stressyndrom.[5]

En del ångesstörningar utlöses av vissa stimuli, vilket kallasfobier. Vad som skiljer fobier från äkta rädsla är att reaktionen vid fobier blir ett lidande för den drabbade personen. En person medsocial fobi riskerar att bli mycket ensam för att undvika att den utlöses, eller kan försökasjälvmedicinera med droger.

Andra ångeststörningar uppkommer oberoende av stimuli. Dit hörpanikångest ochgeneraliserat ångestsyndrom. Panikångest är återkommande attacker avpanikartad rädsla, som uppträder kortvarigt. Generaliserat ångestsyndrom är ångest som uppträder långvarigt och ihållande.

Det är så vanligt att ångeststörningar uppträder meddepression, andra stressrelaterade eller neurotiska störningar, attICD-10 har två särskilda diagnoser för detta, blandade ångest- och depressionstillstånd samt andra blandade ångesttillstånd. Den senare av dessa innefattar ångesstörningar av olika typ, som kombineras medtvångssyndrom,anpassningsstörning,dissociativa störningar,somatoforma störningar ochneuroser.

Organisk ångeststörning är en ångeststörning som beror på kroppsliga sjukdomar, det vill säga sjukdomar som påverkar nervsystemet och vilket orsakar symtomen, ett slagsorganisk psykisk störning. Sådana sjukdomar innefattarneurologiska sjukdomar,endokrina sjukdomar,infektioner,hjärnsjukdomar,ämnesomsättningssjukdomar, med mera. Organiska ångeststörningar kan uppkomma under insjuknandet eller under tillfrisknandet.

Ångest är ofta ett framträdande symtom vidakut drogförgiftning,beroende, ochabstinens, och räknas i sådana fall till dedrogutlösta psykiska störningarna.

Differentialdiagnoser

[redigera |redigera wikitext]

Prepsykoser innehåller ofta uttalad ångest, en ångest som kan utvecklas till både positiva symtom (vanföreställningar,hallucinationer) ellernegativa symtom (social isolering).

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 3 oktober 2006.https://web.archive.org/web/20061003170746/http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=F03.080&tool=karolinska. Läst 7 augusti 2011. 
  2. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 23 juni 2012.https://web.archive.org/web/20120623005859/http://www.vardguiden.se/Tema/Psykisk-ohalsa/Angest/. Läst 9 april 2012. 
  3. ^http://www.carlbring.se/form/gads.pdf
  4. ^Wells, Adrian. (2011, ©2009). Metacognitive therapy for anxiety and depression (Pbk. ed). Guilford Press.ISBN 9781609184964.OCLC699763619.https://www.worldcat.org/oclc/699763619. Läst 18 april 2019 
  5. ^Se respektive manual.

Källor

[redigera |redigera wikitext]
  • The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders, Clinical descriptions and diagnostic guidelines
  • The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders, Diagnostic criteria for research, World Health Organization Geneva 1993

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Psykiska störningar ochbeteendestörningar
Affektiva
Drogutlösta
Fysiologiska
Postnatala
Sexuella
Sömnstörningar
Ätstörningar
Hos vuxna
Beteende
Personlighet
Utvecklingsrelaterade
Autismspektrum
Utan intellektuell funktionsnedsättning (nivå 1 ·nivå 2) · Med intellektuell funktionsnedsättning (nivå 1 ·nivå 2 ·nivå 3) ·Tidigare diagnoser, fortsatt i begränsat bruk (Aspergers syndrom) ·Tidigare diagnoser, tanga ur bruk (Autism ·Atypisk autism)
Beteende
Neurotiska
Dissociativa
Somatoforma
Ängsliga
Organiska
Demens
Övriga
Psykotiska
Schizofreni
Vanföreställningar
Övergående
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ångeststörningar&oldid=52757810
Kategori:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp