Äggstock,ovarium, ooteka, är ett inre könsorgan hos hondjur däräggceller utvecklas frånäggreserven. Äggstockarna fungerar både som behållare för äggreserven och som kvinnansendokrina körtlar förkönshormoner.
Äggstockarnas storlek förändras med åldern och är större hos längre kvinnor än kortare. De minskar i storlek från omkring 30 års ålder. Hos kvinnor innan klimakteriet är volymen hos äggstockarna i genomsnitt 5–6 cm3 och eftermenopaus omkring 2 cm3.[1][2]
Under fosterstadiet bildas ungefär 7 miljoner oocyter. De flesta av dem hålls tillbaka genomatresi. De två äggstockarna tillsammans har därefter kvar ungefär 400 000 omognaägganlag, men under livet kommer endast ca 400 av dem leda till ägglossning.
Undermenscykeln mognar ett tiotal äggceller fram. Under utmognandet utvecklar dessa äggceller dels ett glykoproteinlager kallatzona pellucida runtom cellen, dels flera lager av olika celler som omger själva äggcellen. Dessa lager kallasstratum granulosum samttheca interna ochtheca externa. När äggcellen har båda dessa lager kallas de förgraafska folliklar.
Normalt frigörs bara en äggcell från de Graafska folliklarna, resten bildar så kallade atretiska folliklar som utgörs av rester av zona pellucida samtbindväv.
När ägget frigörs vidovulationen, dvs. ägglossningen, följer en del av dess omgivande granulosaceller med och bildar ett kortvarigt "skal" kallat corona radiata. Ägget frigörs ut i bukhålan men tas direkt upp av enäggledare. Normalt frisätts bara ett ägg åt gången, blir det inte befruktat avspermier bryts det ner och resterna stöts ut vidmenstruation.
Mognaden av ett nytt ägg sker varje månad fram tills kvinnan blivit omkring 50 år gammal och kommer in iklimakteriet. Vid vilken ålder den fertila perioden är över är dock väldigt individuellt.
Av dessa är östrogen och progesteron de viktigaste hormonerna som produceras i äggstocken.
Under puberteten stiger nivåerna avfollikelstimulerande hormon, FSH. Detta får granulosaceller i ovarierna att börja produceraöstrogen, vilket inleder utmognaden av äggcellerna och påbörjar menstruationscykeln. Som svar på de ökande hormonnivåerna från bland annathypofysen i samband med puberteten kommer sekundärfolliklarna snart att börja producera luteiniseringhormon,LH. Detta utsöndras i höga nivåer under en kort period, och orsakar förändringar i den Graafska follikeln så attägglossningen sker.
Efter ägglossningen omvandlas granulosacellerna i den Graafska follikeln till att få endokrina funktioner, och de bildar en så kalladgulkropp. Denna utsöndrarprogesteron, som påverkarmucosalagret iendometriet ilivmodern så att det blir tjockt och tillgängligt för implantation av en befruktad äggcell.
Gulkroppen utsöndrar dock bara progesteron under ca 2 veckor, sker en befruktning kommer äggcellen att producera hormoner som stimulerar gulkroppen att producera ytterligare progesteron under en längre period, tills embryot är självförsörjande med hormoner. Sker ingen befruktning inom 2 veckor tillbakabildas gulkroppen, hormonnivåerna sjunker och det förtjockademucosa-lagret stöts ut tillsammans med det oberfruktade ägget, vilket germenstruation.
Den vanligaste sjukdomen i äggstockarna är tumörer, både i form av vätskefyllda cystor (ovarialcysta, cysta på äggstocken) och solida tumörer.Polycystiskt ovariesyndrom är en förhållandevis vanlig sjukdom.
De flesta tumörer (94%) är godartade och behöver endast behandlas med kirurgiska ingrepp om de ger besvär eller obehag. De resterande elakartade sex procenten, det vill sägaäggstockscancer, har en relativt sett hög dödlighet då tumörerna ofta upptäcks i ett sent skede. Behandlingen är även här kirurgi, eventuellt i kombination med kemoterapi.
Äggstockarna kan vrida sig (torsion), vilket kallasovarialtorsion och vilket ger en mycket intensivmagsmärta. Ovarialtorsion kräver akut vård. Äggstockarna kan bli infekterade och inflammerade (äggstocksinflammation). Om äggstockarnas hormonella och reproduktiva funktioner avstannar, kallas dettaovarialsvikt.
