Moore mutauro weAfrika unowanikwa kuBurkina Faso.
- Moore vanoti bakana saamba (n. father) kurevababa. Mamwe mazwi: ba-bila (father's younger brother).
- Moore vanoti bila (adj. small in size or age; younger, junior) kurevadiki. Mamwe mazwi: bila (n. grain). Nag-bila (n. calf).
- Moore vanoti ba-namba (n. father, uncle - father's name) kureva baba kana hama dzekwa baba.
- Moore vanoti bʋge (n. divination (make of the), consult) kurevakuvuka. Mamwe mazwi: gɛta (n. spectator, member of the audience, onlooker).
- Moore vanoti dũmikana' rũmi (v. bite) kurevakuruma. Mamwe mazwi: fule (n. disappear, eclipse, slip away).
- Moore vanoti ham (adv. wholly, every, completely). Mamwe mazwi: kɛɛnga (n. direction, zone).
- Moore vanoti katr-poondo (n. strychnos spinosa) kurevamutamba kanamun'ono. Mamwe mazwi: kiilga (n. hip).
- Moore vanoti kẽnde (marching, going, walking, journey) kurevakuenda. Mamwe mazwi: kibaya (n. journal, news, teach).
- Moore vanoti kipare (n. chilli pepper) kurevamhiripiri. Mamwe mazwi: kiparenga (field of chilli peppers).
- Moore vanoti kɩn-gãongo (n. vulva lips). Mamwe mazwi: no-gãongo (n. lip). Linga (n. lid, cover).
- Moore vanoti longo (n. ravine). Mamwe mazwi: my (mother, mum, maternal-side relative) kurevamai.
- Moore vanoti ma-biiri (relationship of being of the same mother, brotherhood, sibling-hood). Mamwe mazwi: narɩ (n. watermelon).
- Moore vanoti maande (n. okra) kurevaderere. Fananidzai nokutiNyamande.
- Moore vanoti nasaar-kipare (n. species of pepper) rudzi rwemhiripiri. Mamwe mazwi: poore (n. back, backside, behind) kurevashure.
- Moore vanoti dolo (n. millet beer, alcoholic beverage) kurevadoro. Mamwe mazwi: ba-rãmba. (n. inhabitants or nationals of a locality).
- Moore vanoti ) kureva [[]]. Mamwe mazwi: ().
- Moore vanoti ) kureva [[]]. Mamwe mazwi: ().
- Moore vanoti ) kureva [[]]. Mamwe mazwi: ().
- Moore vanoti ) kureva [[]]. Mamwe mazwi: ().
- Moore vanoti ) kureva [[]]. Mamwe mazwi: ().
- Moore vanoti ba-rãmban (n. parents) kurevavabereki. Mamwe mazwi: bãnga (n. bar or wire, chain).
- Moore vanoti baale (v. disentangle, clear up, separate) kurevakupatsanura. Mamwe mazwi: kĩungu (constitution) kurevabumbiro remutemo.
- Moore vanoti baare (n. pole, stake, place to tie up the horse) kurevamuti wekusungira bhiza.
- Moore vanoti bãka (n. Second round of cultivation for a field) kurevakurima munda kechipiri.
- Moore vanoti bãnde (n. sign, mark, miracle) kurevachiratidzo. Mamwe mazwi: zãnde (n. symptom; disease).
- Moore vanoti beke (v. cut a part, divide into two e.g. nuts) kurevakucheka chikamu. Mamwe mazwi: boke (v. divide into two parts, to split into two pieces).
- Moore vanoti bende (adj. trouble, muddy; blurred water) kurevakubvongodza. Mamwe mazwi: boke (v. vaccinate, make a cut, mark).
- Moore vanoti bila (n. pawn, piece of game, unit, grain, fruit). Mamwe mazwi: bondge (v. mix, spoil, mix up, muddle, spoil something).
- Moore vanoti bõndo (n. thing or imprecise person, case, thingee, stuff, thing, thingamajig) kurevanhingirikini.
- Moore vanoti bõore (n. flour diluted in water; dough, paste) kurevaflawa iri mumvura.
- Moore vanoti bulakana bulli (n. germs, species, varieties; sprouts, kinds). Mamwe mazwi: buri (n. bread).
- Moore vanoti busa (n. yams) kurevayamu. Mamwe mazwi: busi (n. cover with earth, bury in the ground).
- Moore vanoti do-kãsenga (n. large house, big house) kurevaimba huru. Mamwe mazwi: doto (n. houses, cases, rooms).
- Moore vanoti dũnda (n. today) kurevanhasi. Mamwe mazwi: dũniya (n. world, universe).
- Moore vanoti farakana faga (adv. completely white) kurevachichena kwose. Mamwe mazwi: foogo (n. tube, pipe).
- Moore vanoti gãaga (sleep, sleepover, kip, action of sleeping, night's rest) kurevakukotsira.
- Moore vanoti gãndaà-á (n. uncultivated space; land that is not farmed) kureva ivhu risina kurimwa. Mamwe mazwi: gãnga (n. hairy caterpillar).
- Moore vanoti gãnga (n. woven bracelet). Mamwe mazwi: gãnga (n. black and white cotton stripe, fabric made of black and white stripes).
- Moore vanoti gili (v. make balls of). Mamwe mazwi: gilli (in the shape of a ball; in a round ball shape). Gilli (the ensemble; all, every).
- Moore vanoti gɩla (intact, whole, entire, unbroken) kurevamhumburu. Mamwe mazwi: gonge (take the form of a curve).
- Moore vanoti gõondegõaana (n. elephant trump; proboscis) kurevamusinga wenzou. Mamwe mazwi: ka sãnde (ugly, nasty, awful).
- Moore vanotika-sõngo (n. sorghum for sowing). Mamwe mazwi: kamaá (adv. wholly, every, completely).
- Moore vanoti kadenga (n. department, prefecture, district; administration). Mamwe mazwi: kadengẽ (n. administrative officer; prefecture).
- Moore vanoti kamaanga (n. maize field) kurevamunda wechibage. Mamwe mazwi: kanga (n. arm).
- Moore vanoti kasi (adv. neat, clean) kurevakutsvinda. Mamwe mazwi: kasi (adv. completely; hard and abruptly; sharply).
- Moore vanoti kenge (n. become harder, more difficult, get harder solid or difficult). Mamwe mazwi: kɛɛnga (adj. hard, tough).
- Moore vanoti kʋware (n. groin, especially swollen or painful; groin, especially when it hurts or is swollen). Mamwe mazwi: ().
- Moore vanoti maasa (v. be fresh, recent). Mamwe mazwi: maase (v. be fresh, be cool; to cool something; calm down, to calm situation).
- Moore vanoti maasemá (shade, shadow, coolness, dampness, calm; slowness; protection ) kureva [[]]. Mamwe mazwi: mengẽ (adj. private).
- Moore vanoti mandeà-émana (adj. corpulent, fatty) kurevakufuta. Mamwe mazwi: maoore (n. wrestling).
- Moore vanoti miiri (sourness, bitterness, tartness) kurevakuvava pakudya. Mamwe mazwi: muka (adv. entire, whole, integer, round).
- Moore vanoti naare (adj, fresh, not skimmed, in the natural state). Mamwe mazwi: naare (happiness, having everything easily, abundance).
- Moore vanoti paga baaba (n. father-in-law) kurevatezvara. Mamwe mazwi: paga ma (mother-in-law).
- Moore vanoti paka (n. crust) kurevagoko. Mamwe mazwi: fʋko, waka, wɛka (shell, bark, hull).
- Moore vanoti pare (v. put on his finest clothes, adorn). Mamwe mazwi: pãre (v. speak loudly and for a long time).
- Moore vanoti peelemè (whiteness) kurevahuchena. Mamwe mazwi: pembo (n. basketry; basket-making, wickerwork).
- Moore vanoti piim (n. axis) kurevaakiso. Mamwe mazwi: pilinga (big straw granary standing on stones).
- Moore vanoti pɩke (put across). Mamwe mazwi: puri (adj. dirty white). Puuduú (n. foam, froth, spume, lather) kurevafuro.
- Moore vanoti pusuka (middle, half). Mamwe mazwi: puto (n. pulp, flesh of fruit).
- Moore vanoti rasãmbakana rasãnga (young men, handsome men) kureva [[]]. Mamwe mazwi: rẽnda; rilla (n. portion, share for somebody, belonging, property).
- Moore vanoti rɩtenga (n. predator). Mamwe mazwi: ruka (n. flood period, floodEngflood, flood-season, period of flood, overflowing, inundation).
- Moore vanoti ronde (n. reward, remunerate, reimburse; compensate, remunerate, reward). Mamwe mazwi: rondoó (n. retribution, compensation in exchange).
- Moore vanoti rũnga (n. animal) kurevamhuka. Mamwe mazwi: rũnga (n. mosquito).
- Moore vanoti rʋʋnde (n. other shore (e.g. of a lake); the other side of a lake upstream). Mamwe mazwi: senda (v. transplant).
- Moore vanoti sãanga (n. strange, new, foreign). Mamwe mazwi: saasẽ (in heaven, sky; heaven).
- Moore vanoti sagbo (n. millet cake, millet paste, porridge of il or corn; millet porridge). Mamwe mazwi: so (possess, own, be in charge of, be responsible for).