Full resolution (TIFF)-On this page / på denna sida - räcka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is theraw OCR textfrom the above scanned image.Do you see an error?Proofread the page now!
Här nedan synsmaskintolkade texten från faksimilbilden ovan.Ser du något fel?Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofreadat least once.(diff)(history)
Denna sida har korrekturlästsminst en gång.(skillnad)(historik)
räka, Asteropherus 1609:räckor,
Spegel 1685:räkior = no.ræka, da.reje,
ett speciellt nord. ord, som snarast, med
Mikkola Ark. 19: 325 f., lånats från ett
slaviskt (östersjövendiskt) *rēk =
kas-sub.rēi̯k, kräfta = fslav.rakŭ, alltså
med samma betyd.-skiftning som i lty.
krevet, kräfta, o. f ra.crevette, räka.
Delvis annorlunda Tamm Gr. s. 24. -
Bohusl.räk, smådjur som fisken följer
nära vattenytan, no.rekje, hör däremot
tillvräka i betyd, ’driva’.
räkel, 1735:långgänglade Räklar, sv.
dial. ävenrikkel ds., också i betyd.:
stort djur, högt torn = da.rækel, från
mlty.rekel, stor hund, lty.: lång ung
man, lymmel; till sv. dial.räke, lty.
reke ds., väl = isl.hriki, räkel, o.
sålunda ej besl. medrak,räcka (med
grundbetyd, av ’något utsträckt’).
räkna, ä. usv. ofta-ck-, fsv.rækna,
jämte y. fisl.reikna (därei beror på
ljudsubstitution ss. igreifi, segreve)
o. da.regne från mlty.rekenen, även:
berätta = fhty.rechanôn, även: ordna
(ty.rechnen), ags.gerecenian, förklara
(eng.reckon). En liknanden-avledn.
uppträder även i det besl. mlty.reken, i
ordning, obehindrad, ags.recon, beredd,
rask, som kanske är grundordet. Om
betydelse- o. släktskapsförh. seräcka 1;
jfr got.rahnjan, räkna (till ett ie.rak-). -
Räkenskap, fsv.rækinskaper,från mlty.
rekenschap, väl till den förkortade
formenreken förrekenen, räkna. -Göra
upp räkningen utan värden, motsv.
i da., ty., eng., fra. o. ital. -Göra ett
streck i räkningen, motsv. i da., från
ty.einen strich durch die rechnung
machen, egentl.: stryka ut räkningen för
någon.
[rälig, sy ds v. dial., ful o. d., se
underrädas.]
räl(s), järnvägsskena, från eng.rail
(plur.-s), skena, regel, slagbom, av ffra.
reille, av lat.rēgula, spjäla, rättesnöre
(=regel 1).
[rämja, sv. dial., skrika, bräka, se
råma.]
1.rämna, vb, fsv.reffna,rimna,rifna
= isl.rifna, da.revne; inkoativum
(passivverb) tillriva (liksom t. ex. fsv.
slitna, slitas itu, tillslita). Jfr med
avs. på formutvecklingenlämna till fsv.
lifna. Se även följ.
2.rämna, sbst., jfr fsv.stenriwnar
plur., ä. nsv.remnog B. Olai 1578 =
da.revne, deverbativum av föreg.; besl.
medreva 3.
[ränge, sv. dial., gles inhägnad,rängla,
lång stång, serång].
ränker, 1613;renkior A. Oxenstierna
1642;rän(c)kor Dalins Arg. osv. långt in
på 1800-t. (t. ex. Sehlstedt); i ä. sv.
även sing.renk,rank = da.rænke, från
ty.ränke, plur. till mhty. ranc m.,
slingrande rörelse, snabb vändning (kvar
i ty.einem den rang ablaufen för äldre
rank, dvs. förekomma någon genom att
löpa rakt fram o. undvika krökarna) =
ags.wrenc, list, ränker (eng.wrench,
vrickning), av germ.*wranki-, jfr ags.
wrencan, slingra sig, av en ie. rotu̯reng,
biform tillu̯renk ivrång (jfr även
undervrå). En annan växelrot, ie.*kreng,
föreligger i isl.hrekkr, list (av*hrankia-);
jfr ävenring. - Om de svenska
formerna se Lindblad A. Sahlstedt s. 199.
1.ränna, fsv.rænna, låta löpa, rida,
ränna, hälla = isl.renna (ipf.renda),
da.rende, löpa m. m., got.urrannjan,
låta uppgå (om solen), fsax.rennian,
låta löpa, fhty., ty.rennen (i nhty. intr.),
av germ.*rannian, kausativum tillrinna.
Den stundom, särsk. i yngre spr.,
uppträdande intrans, betyd, beror på yngre
utveckling o. i detta fall sannol. ej på
tillvaron av något formellt motsvarande
gammalt iterativum-intensivum på-ei̯ō.
- Med avs. på den i sv. dial.
uppträdande betyd, ’vara brunstig el. löpsk’,
jfr de besl. sv. dial.rån(n)e, fargalt
(underorne slutet), o. sammans,runnväre
osv., osnöpt vädur (undervädur slutet).
2.ränna, sbst., fsv.rænna = da.
rende, mlty.renne, av germ.*ranniōn-; i
avljudsförh. till fhty.rinna, ränna (ty.
rinne), o. got.rinnô, bäck. F. ö.
etymologiskt identiskt med isl.renna,
tidslopp. Se f. ö.ränna, vb, o.rinna. -
Ordet är kanske i sv. lånat från mlty.
ränne n., dial., det lösa loftet av
stänger på en höskulle, skulle, även
rände,logrände, av urnord.*randia-,
avledn. av ett*randō- = no.rand,
raand f., ränne, rummet under taket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
