Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Zumbe a 'u condenute
Uicchipèdie
Cirche

Lènga frangese

Ce tìne probbleme sus 'a visualizzazzione de le carettere, cazze aqquà.
Da Uicchipèdie, 'a 'ngeclopedije lìbbere.


Frangese
Français
Parlate inbandieraFrange,bandieraBèlge,bandieraCanada,Itaglie Itaglie,bandieraRep. Dem. d'u Congo,Monache Monache ebandieraSvizzere (vedi[1][2])
ReggioneEurope,Americhe,Africa,Asie,Oceanie
Locutori
Totale223 migliune[3] • 77 miglione[4] • 67,8 migliune[5]
Classifeche7[3] • 14[4] • 16[5]
Otre 'nformazione
TipeSVO -flessive -sillabbèche
Tassonomie
FilogenesiLènghe indoeuropee
 Lènghe romanze
  Lènghe galloromanze
   Langue d'oïl
    français
Statute ufficiale
Ufficiale in29 pajèsere[1], 13 dependènze[1] e assaje organizzaziune 'ndernazionale[6],videaqquà
Regolate daAcadémie française (jndr'à Frange)
Codece de classificazione
ISO 639-1fr
ISO 639-2fre (B) / fra (T)
ISO 639-3fra (EN)
Glottologstan1290 (EN)
Linguasphere51-AAA-i
Estratte in lènga
Dichiarazione universale dei diritti umani, art. 1
Tous les êtres humains naissent libres et égaux en dignité et en droits. Ils sont doués de raison et de conscience et doivent agir les uns envers les autres dans un esprit de fraternité.
Distribuzione sciugrafeche d'u frangise
Manuale

'Ufrangese (nome nativefrançais, jndr'ôIPA[fʁɑ̃sɛ]) jè 'na lènga ce appartène ad 'u gruppe de lelènghe romanze d'afamigghie de lelènghe indoeuropee.

Diffuse cumme lènga materne jndr'àFrange metropolitane ed'oltremare,Canada (prengepàlmènde jndre provinge d'uQuébec e d'uNuève Brunswick),Belge (Vallonie eBruxelles),Svizzere (Svizzere Romanda) ePrengepàte de Monache, jè lènga ufficiale de cirche 30 state ripartiti sus a totte le condinènde (cumme eredità de le 'mbere coloniale frangise e, jndre 'na cchiù vasce mesure, belghe), oltre ca de 'nu munne de organizzaziune 'ndernazionale cumme l'ONU, 'aNATO, 'uComitate Olìmbeche 'Ndernazionale e l'Aunione Postale Universale. Costituisce pure, 'nzieme ad 'a'nglise e ad 'utedesche, une de le ttrè lènghe de fatije de l'Aunione Europee.

Jndr'àItaglie jè parlate e tutelate jndr'àValle d'Aosta, addò tène 'nu status de coufficialità[7] cu 'utagliàne.

Pure ce non ge sije jndre le premisseme puèste 'mbrà le lènghe cchiù parlate d'u munne pè numere de madrelènga (cirche 78 miglione[8]), jedde costituisce 'nvece 'a seconne pè diffusione, dope le'nglise, pè numere de pajèsere jndre cui jè ufficiale e pè numere de condinènde jndre cui jè parlate. Le stime de le parlànde totale sonde difficele a cause d'a diffusione cchiù granne d'u frangise cumme lènga seconne ca cumme lènga materne e d'u granne pise ca onne jndr'à demografije de quèste lènga le granne territorie de l'Afriche frangòfone, jndre cui 'u scè nnanze d'a canoscenze d'u frangise jè jndre 'na costànde crescite grazzie ad 'a scolarizzaziune e pè le quale non ge sonde sembre disponibbèle statisteche precise o aggiornate. Comungue seconne le stime de l'Organizzaziune 'Ndernazionale d'a Frangòfonie[9], ce sonde jndr'ô munne cirche 173 miglione de "frangòfone reale", ce sonde madrelènga o crestiáne 'u cui levèlle lènguistece jè paragonabbele a quidde de 'nu madrelènga, ce stonne pure cirche 110 miglione de "frangòfone parziale", ce sonde crestiáne ca ne onne 'na canoscienze cchiù limitate, pè 'nu totale de 283 miglione. A quiste s'onne ad aggiungere, sembre seconne le stime de l'OIF, almène 400 miglione de crestiáne ca onne 'mbarate o stonne 'mbaranne 'u frangise cumme lènga straniere.'U Ministere frangise de le estere[10] 'nvece dichiare 119 miglione de frangòfone reale e 145 miglione de frangòfone parziale, pè 'nu totale de 263 miglione.

Ôsce a die 'u frangise jè 'a seconne lènga cchiù 'nzegnate d 'u munne dope le 'nglise, pure grazzie a 'na capillare rezze de servizie lènguisteche e culturale 'ngendrate sus a le CCF (Centres Culturels Français, dependènde da le Ambasciate) e sus a le sede de l'Alliance Française.

Distribuzione sciugrafeche

[cange |cange 'a sorgende]
Pe approfondimende, 'ndruche 'a vôsceFrangòfonie.
L'Afriche frangòfone
'U frangise cummelènga ufficiale:[11]
  1. bandieraFrange
  2. bandieraBèlge
  3. bandieraBenin
  4. bandieraBurkina Faso
  5. bandieraBurundi
  6. bandieraCamerun
  7. bandieraCanada (Quebec)
  8. bandieraRepubbleche Cendr'Africane
  9. bandieraCiad
  10. bandieraComore
  11. bandieraRep. Dem. d'u Congo
  12. bandieraCosta d'Avorio
  13. bandieraRepubbleche d'u Congo
  14. bandieraGibuti
  15. bandieraGuinea Equatoriale
  16. bandieraGuyana Francese
  17. bandieraPolinesia francese
  18. Gabon Gabon
  19. bandieraGuadalupa
  20. bandieraGuinea
  21. bandieraHaiti
  22. Indie Indie (Puducherry)
  23. Itaglie Itaglie (Valle d'Aosta)
  24. bandieraLibano
  25. Madagascar Madagascar
  26. bandieraMali
  27. bandieraMauritius
  28. bandieraMayotte
  29. Monache Monache
  30. bandieraNuova Caledonia
  31. bandieraNiger
  32. bandieraRéunion
  33. bandieraRuanda
  34. bandieraSaint-Pierre e Miquelon
  35. bandieraSenegal
  36. bandieraSeychelles
  37. bandieraSvizzere
  38. bandieraTogo
  39. Regne Aunìte Regne Aunìte (Channel Islands)
  40. bandieraVanuatu
'U frangise cummelènga naziunale o otra lènga parlate:[11]
  1. bandieraAlgerie (assaje cetate)
  2. bandieraAndorre (lènga naziunale)
  3. bandieraAustralie
  4. bandieraBurundi
  5. bandieraCambogia (lènga de cchiù ambie comunecazziúne)
  6. Isdraele Isdraele
  7. bandieraLussemburghe (lènga naziunale)
  8. bandieraMartinica (lènga naziunale)
  9. bandieraMauritania
  10. bandieraMarocco
  11. bandieraMozambico
  12. bandieraFilippine
  13. bandieraPorto Rico
  14. bandieraArabie Saudite
  15. bandieraSud Afriche
  16. Tunisie Tunisie (assaje cetate)
  17. bandieraEmirate Arabe Aunìte
  18. bandieraStatère Aunìte d'Americhe (quacche state)
  19. bandieraIsole Vergini britanniche
  20. bandieraWallis e Futuna (lènga naziunale)


Storie

[cange |cange 'a sorgende]

'A lènga frangise jè 'u resultate de le condaminaziune ca 'u latine volgare hé subbìte jndr'à Gallie romanizzate, partenne specialmènde da 'u V sèchele. Le 'nfluenze ca onne avùte da le lènghe locale preesistènde, ca èrene quèdde de le cèlte e, dope le 'nzediamènde de le germane, quèdde de le Franghe onne date origgene a le lènghe romanes (quèdde romanze) ca onne pigghiate carattere deverse a seconne de le reggione.

Une de le prime documènde ca donne 'na prove de l'evoluziune d'a lènga sonde le Sermone de Strasburgo (842) jndre le quale jè già presènde 'u nuclee de le dialètte ca n'future saranne l'origgene de le lènghe romanze. Quèste urteme se distinguone, seconne 'a lòre partecelle affermative, jndr'à lènga d'Oïl, ca carattirezzàve le reggioni a nord d'a Loira e ca chiane chiane se spannè fine a devendà 'a lènga naziunale; 'a lènga d'Oc, tipeche de le reggione a sud, ca hé sveluppate 'na proprie letterature e s'hé mandenùte jndre quacche zone.

Quanne Parigge hàve accumenzate ad affermarse accume cindre d'u potere polìteche culturale e commerciale d'a Frange, 'u Frangèche, parlate jndr'à reggione de l'Ile de France, accumènze a 'mborse sus a le otre dialètte. 'U latine rumase angore a luènghe 'a lènga d'a šcole, d'a culture accademeche e de le atte reale ufficiale, fine a quanne jndr'à prime metà d'u XVI sèchele, 'u frangise prevalse pure sus a quiste urteme. Jndre stù mode, 'u frangise jè devendate 'a lènga ufficiale d'ô State.

Cò 'u timbe 'u dialètte de Parigge accumènze ad esse canosciute jndre totte 'u territorie naziunale e fòre da le confine frangise e se arricchì sije jndr'à lle forme grammatecale ca jndr'ô lesseche pigghianne termine derivànde da le varie parlate d'u luèche oltre ca 'na granna quantità de termine felosofeche, polìteche e sciendifeche pigghiate derettamènte da 'u latine letterarie. Fu sutte 'u regne de Luigi XIV cu 'u Dictionnaire (1694) de l'Académie Française ca se affermarene l'aunità ed 'a naziunalità d'a lènga frangise. L'Illuminisme e l'Encyclopédie condrebbuìrene ad ô spannemìnde d'a lènga naziunale, mendre 'a Rivoluzione frangise hé fatte devenì cchiù spicce 'u prucesse de popolarizzaziune d'a lènga ca accumenzò ad esse 'nzegnate pure jndr'à lle scole. Verse 'a fine d'u XIX sèchele 'u frangise se affermò definitivamènde pure sus a le dialètte 'u luèche cu quacche piccele eccezziune (jè 'u case d'u provenzale).

Lènghe e dialètte

[cange |cange 'a sorgende]
Mappa de le lènghe e de le dialètte d'a reggione frangise e zone 'nziccate.

Le dialètte variànde d'u frangise sonde quase totte estinde; 'mbrà le cchiù famuse, 'upiccarde o 'uvallone jndr'ôBelge.

Oltre a lòre, jndr'à lle territorie frangise le lèngheoccitane efrangoprovenzale, quacche vote pè errore conziderate dò dialètte pertinènde ad 'u frangise, sonde jndr'ô 'nzieme le cchiù estese lènghe (ma jndre 'nu fortissime regresse) dope 'a lènga frangise, particolarmènde occitane o Provenzale (jndr'ô frangiseLangue d'oc, espressione a l'origgene d'u termine stesse), storecamènte spannùte jndr'ô meridione, ha state pè sèchele 'na lènga letterarie assaje affermate, parlate pure daDante Alighieri.

Otre lènghe sonde storecamènde parlate jndre alcune territorie frangise: 'ucorse, de areeitaloromanze, jndr'àCorsica, conziderate lènga 'ndependente da assaje parlànde (e non 'nu dialètte tagliàne), 'ubretone jndr'à reggione d'a Bretagne (lènga celtiche), 'utedesche parlate jndr'àAlsazia e jndr'àLorena, 'ufiamminghe, parlate jndre quacche zone d'uNord e pè finì 'ubasche (lènga isolate) ed 'ucatalane (lènga romanze) jndr'à zone de lePirenee oriendàle.

Alfabbète

[cange |cange 'a sorgende]
Pe approfondimende, 'ndruche le vôsceAlfabbète frangise eFunologgie d'a lènga frangise.

Le prengepàle diacriteche sonde:à â ç è é ê ë î ï ô ù û ü.

Ce stonne de le accussì ditte "consonnes muettes" ce sonde consonànde mute ca non ge se liggene jndr'à fine d'a parole.Jedde sonde le seguènde:D, P, S, T, G, X, Z e laE non accendate.Ce stè pure 'a "liaison" ca tradotte jndr'ô tagliàne segnefeche "collegamènde". Jedde jè, 'nfatte, l'aunione foneteche de dò parole.Se fàce 'a "liaison" quanne ce se iacche de nnanze a dò parole 'mbrà cui 'a prime finisce cu 'na consonànde ed 'a seconne inizie cu 'na vocale (cummenous avons,ils admirent...).


Premie Nobel pè 'a letterature de lènga frangise

[cange |cange 'a sorgende]

Vôsce cullegate

[cange |cange 'a sorgende]

Note

[cange |cange 'a sorgende]
  1. 1,01,11,2fr:Français (langue officielle)
  2. fr:Distribution des francophones dans le monde
  3. 3,03,1fr:Liste des langues par nombre total de locuteurs
  4. 4,04,1en:List of languages by number of native speakers
  5. 5,05,1Table 3. Languages with at least 3 million first-language speakers
  6. fr:Liste d'organisations internationales ayant le français comme langue officielle
  7. Statute speciale d'a reggione autonome Valle d'Aosta, titolo VI
  8. https://web.archive.org/web/20091029104855/http://encarta.msn.com/media_701500404/languages_spoken_by_more_than_10_million_people.html
  9. Da "francophonie.org"
  10. France.Diplomatie-Ministère des Affaires étrangères et européennes
  11. 11,011,1Ethnologue report for language code: fra

Otre pruggette

[cange |cange 'a sorgende]

Altri progetti

Altri progetti

Collegamènde sus a indernette

[cange |cange 'a sorgende]

Dizziunarie

[cange |cange 'a sorgende]

Grammateche

[cange |cange 'a sorgende]
V · 'N · C
Lènga frangese
Frangise cumme uneche lènga ufficialebandieraFrange ·Monache Monache ·bandieraBenin ·bandieraBurkina Faso ·bandieraRep. Dem. d'u Congo ·bandieraRepubbleche d'u Congo ·bandieraCosta d'Avorio ·Gabon Gabon ·bandieraGuinea ·bandieraMali ·bandieraNiger ·bandieraSenegal ·bandieraTogo
Frangise cumme lènga co-ufficialebandieraBèlge ·Itaglie Itaglie(Valle d'Aosta) ·bandieraLussemburghe ·bandieraSvizzere ·bandieraBurundi ·bandieraCamerun ·bandieraRepubbleche Cendr'Africane ·bandieraCiad ·bandieraComore ·bandieraGibuti ·Template:EQG ·bandieraMauritius ·bandieraRuanda ·bandieraSeychelles ·bandieraCanada(Canada frangòfone) ·bandieraHaiti ·bandieraLibano ·bandieraVanuatu
Frangise cumme lènga secondariebandieraAlgerie ·bandieraMarocco ·bandieraMauritania ·Tunisie Tunisie
V · 'N · C
Bandiere de ll'Aunìone EuropeeLènghe ufficiale de ll'Aunìone EuropeeBandiere de ll'Aunìone Europee
Bulgare ·Ceche ·Danese ·Estone ·Finlannese ·Frangese ·Gaeliche ·Greche ·'Nglise ·Tagliàne ·Lettone ·Lituane ·Maltese ·Olannese ·Pulacche ·Purtughese ·Rumene ·Slovacche ·Slovene ·Spagnole ·Svedese ·Tedesche ·Ungherese
Lènghe ufficiale de leNaziune Aunìte

Arabe ·Cenise ·Frangese ·'Nglise ·Russe ·Spagnole

V · 'N · C
Lènghe indoeuropee ·Lènghe romanze
Lènghe d'origgeneLatine classeche ·Latine volgare
Romanze insulareSarde (Sarde campidanese ·Sarde logudorese)
Romanze occidentale
Gruppe ibericheAragonese ·Asturiane ·Galiziane ·Leonese (Mirandese) ·Purtughese ·Spagnole castigliane
Gruppe gallo-romanzeIdiome gallo-tàliche ·Catalane ·Frangese ·Friulane ·Franco-provenzale (Patois valdostane) ·Ladine ·Lombarde ·Occitane ·Romance ·Vallone ·Venete ·Piemontese
Romanze oriendale
Gruppe tàlicheCorse ·Gallurese ·Sassarese ·Tagliàne (Dialètte tagliàne) ·Napoletane (Tagliàne meridionale) ·Siciliane
Gruppe balcanicheArumene ·Rumene ·Dalmatiche ·Istriote ·Meglenorumene
Romanze meridionaleMozarabiche
† lènga estinde (nisciune sopravvissute 'mbrà lle parlànde native e n isciune 'mbrà lle discedènte)
Pigghjete da "https://roa-tara.wikipedia.org/w/index.php?title=Lènga_frangese&oldid=151450"
Categorije:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp